räknar ut elektronegativiten
Hej ganska så ny gällande kemin. Jag vill försöka förklara vilken bindning ättiksyra har. Så jag tänker att man ska försöka räknar ut differensen i ättiksyra. Ättiksyra som har den kemiska strukturen 
så jag tänker spontant att man skulle räknar ut först differensen mellan kolmonoxiden, alltså
kolet har elektronegativitet som är 2,55 och syret har en elektronegativitet som är 3,44. Det betyder molekylen har en differens som är 3,44-2,55=0,89.
Sen tänker jag att jag vill veta andra änden alltså väte gruppen
Vätet har en elektronegativa som är 2,20 och syra har en elektronegativitet som är 3,44. . Det betyder molekylen har en differens som är 3,44-2,20=1,24.
Sen hur vet jag inte hur jag kommer vidare med detta och om jag har ens gjort rätt.
Det behöver du inte göra. Generellt kan man säga att en liten molekyl som denna med möjlighet till en vätebindning (pga OH-gruppen) kommer göra vätebindningar.
Hej! Jag förstår inte riktigt vad du frågar efter, för det första tycker jag att du bestämmer om varje bindning är polär eller opolär. Ta först hydroxidgruppen där elektronegativitetsskillnaden är 1,24 alltså är det en polär kovalent bidning. Gör samma sak med alla andra bindningar och på så sätt så har du beskrivit vilka intramolekylära bindningar som finns i ättika molekylen.
Använd följande skala för att avgöra om det är en polär eller opolär bidning:
https://www.pluggakuten.se/MemberUploads/e2101964-41f6-4408-81de-a8af0112cea3/3680ff9b-33c1-4655-9505-accd008520aa_149882023-1544484725889831-8095804600918739596-n.jpg?width=800&upscale=false
naytte skrev:Det behöver du inte göra. Generellt kan man säga att en liten molekyl som denna med möjlighet till en vätebindning (pga OH-gruppen) kommer göra vätebindningar.
Så räcker det bara säga att molekylen innehåller en OH-grupp som gör att hela molekylen bli en väte bindning. Gäller det samma gör glukos då alltså C6H10O5
rolf skrev:naytte skrev:Det behöver du inte göra. Generellt kan man säga att en liten molekyl som denna med möjlighet till en vätebindning (pga OH-gruppen) kommer göra vätebindningar.
Så räcker det bara säga att molekylen innehåller en OH-grupp som gör att hela molekylen bli en väte bindning. Gäller det samma gör glukos då alltså C6H10O5
”Blir en vätebindning” är inte rätt uttryckt, men ja, det stämmer att molekylen binder med vätebindningar om den är liten och har en OH-grupp.
Samma princip gäller för glukos.
Teraeagle skrev:rolf skrev:naytte skrev:Det behöver du inte göra. Generellt kan man säga att en liten molekyl som denna med möjlighet till en vätebindning (pga OH-gruppen) kommer göra vätebindningar.
Så räcker det bara säga att molekylen innehåller en OH-grupp som gör att hela molekylen bli en väte bindning. Gäller det samma gör glukos då alltså C6H10O5
”Blir en vätebindning” är inte rätt uttryckt, men ja, det stämmer att molekylen binder med vätebindningar om den är liten och har en OH-grupp.
Samma princip gäller för glukos.
kan man beskriva detta genom att säga hur änderna drar olika mycket alltså såhär skrev jag på uppfigten.
Så de tre väteratomerna har en eletronnegativ laddning på 2,22
syret har en elektronegativ laddning på 3,44
väte gruppen har en en differens som är 3,44-2,20=1,24.
Vi se alltså att de olika grupperna har olika dragningskrafter som drar olika mycket i molekylen som gör att molekylen har en polär kovalent bindning, och genom den har en OH grupp så har molekylen en vätebindning.
Det är bara bindningen mellan väte och syre som är intressant. Där blir skillnaden i elektronegativitet så pass stor att den delen av molekylen kan binda med vätebindning.
