Räkna bakterietillväxt på agarplattor
Hej jag skriver mitt gymnasie arbete om 5-sekundersregeln (en informell regel om att mat är oätlig efter den legat på marken i mer än 5 sekunder) och ifall det finns någon vetenskaplig sanning i den.
Min plan är att släppa äppelbitar på samma underlag och då låta dem ligga i 1, 5 och 10 sekunder. Sedan ska jag göra bakterie odlingar på dem och se ifall bakterie mängden är markant högre efter 5 sekunder för då stämmer ju regeln. Jag har hört att agarplattorna ska ligga i 37 grader i ca 1 vecka för att tillväxten ska bli bra. Men jag undrar hur jag vet om det finns mer bakterier i t.ex 10 sekunders plattorna än 5 sekunders plattorns. Ser man det med ögat liksom eller kan man räkna ut det (fastän jag inte vet vilka bakterier som finns på plattorna)?
Känns som att alla plattorna kommer ha för mycket tillväxt för att kunna räkna antalet kolonier typ som plattan i övre vänstra hörnet, ska jag bara minska tiden de får växa?
Hej!
Tiden det tar att se kolonier (prickarna på plattan) varierar, beroende på vilken mikroorganism det är (bakterier växer snabbt, svampar långsammare), och beroende på temperaturen.
37°C är optimalt för bakterier som lever vid denna temperatur, och inom forskning/utbildning används ofta tarmbakterien E. coli, och då vi har massvis av dessa i tarmen så finns de hela tiden i vår närmiljö. Det låter kanske lite ofräscht, men vår avföring innehåller tiotals gram av bakterier varje dag och en del av detta hamnar inte alltid i avloppet.
Men, det finns massvis med andra arter av mikroorganismer i vår närmiljö, och dessa skiljer sig lite åt (årstid, om man har husdjur, på bondgård, hur ofta man städar etcetera). Odlar du endast vid 37°C kommer arter som gillar lite lägre temperaturer inte växa alls eller inte lika väl, så beroende på hur du odlar kommer du ha större chans att se vissa arter än andra. En vecka är lång tid vid 37°C. Som exempel syns kolonier av E. coli redan inom en dygn, och skulle plattorna vara vid 37°C en vecka skulle hela ytan täckas av bakterier. Enstaka bakterierna växer i antal och expanderar utåt och vi kan se den som kolonier när de är många, men dessa kolonier sprider sig vidare utåt likt ringar på vattnet, tills de möter en annan koloni - så efter en vecka är det för trångt och de snabbast växande bakterierna kan vid denna tid redan blivit mat för arter som växer långsammare.
Antalet kolonier beror på hur många bakterier som överfördes till plattan (förutsatt att de kan växa så klart). Så för att bekvämt kunna räkna kan man behöva späda ut bakterierna. Som i bilden du infogade, om samma volym vätska spreds ut på alla plattorna i din bild, så hade ursprungsprovet uppe till vänster en för hög koncentration för att räkna, och i spädningen 1/10 (uppe till höger) är det fortfarande för högt, nere till vänster spädningen 1/100 går det att räkna, men spädningen 1/1000 längst ner till höger är bekvämast att räkna. Så tiden kommer inte att påverka, men du kan kompensera för koncentrationen av mikroorganismer genom att späda.
Hur tänkte du föra över mikroorganismer från äpplet till plattan?
Min plan var att använda äppelbitar istället för någon annan typ av mat eftersom äppelsaften gör att jag direkt kunde använda en ymp nål svabba äpplet och sedda dra den över en agarplatta i det där sick sack mönstret. Jag känner inte till att man behöver spä ut bakterierna, har man destillerat vatten då?
Jj2006 skrev:Min plan var att använda äppelbitar istället för någon annan typ av mat eftersom äppelsaften gör att jag direkt kunde använda en ymp nål svabba äpplet och sedda dra den över en agarplatta i det där sick sack mönstret. Jag känner inte till att man behöver spä ut bakterierna, har man destillerat vatten då?
För att få så pass jämn spridning av kolonierna som på bilderna så slammas mikroorganismerna upp i vätska, som sedan sprids ut jämnt över plattans yta. Det gör att man faktiskt kan separera individuella mikroorganismer, som då kan ses som individuella kolonier.
Det går att få individuella kolonier även när provet sprids ut på plattan, men koncentrationen av mikroorganismer kommer då alltid vara högst i början, d.v.s. ju längre du drar ympnålen över plattan desto mindre mikroorganismer finns det kvar i slutet. Precis som med en färgpensel, som lämnar mycket färg i början och lite eller inget på slutet. Det kan därför bli svårare att räkna antalet kolonier om de i princip sitter ihop i början och sedan blir mindre och mindre av dem.
Om du skall odla på t.ex. LB agar, så använd LB för att slamma upp och späda mikroorganismerna - då blir det så lika som möjligt till plattans material (med destillerat vatten får du bl.a. osmos som mikroorganismerna inte gillar).
Jag rekommenderar att du läser lite vetenskapliga källor på detta, särskilt hur metoderna är utformade. Det är faktiskt så intuitivt att du kan räkna antalet kolonier, då får du ett mätvärde för något som kallas för colony forming units (CFU). Det är ett sätt att räkna hur många bakterieceller på äpplet som är i så pass gott skick att de kan forma kolonier.
När vi gjorde detta i en mikrobiologikurs jag läste på universitetsnivå svabbade vi bara med en steril bomullstuss, inkuberade, och räknade alla kolonier på plattan. Det kan ta tid, men enklast är att dela upp agarplattan i sektorer och räkna dem en för en (föreslagsvis dela upp i fjärdeldelar eller femtedelar och notera hur många du hittar). Värt att nämna är ju dock att inte alla bakteriearter formar såna fina små kolonier som i bilden du bifogat, en del är mycket mer diffusa och då kan det vara svårare att "räkna".
Du kan ju testa att göra ett pilotförsök först (om du har tid) innan du gör huvudförsöket och göra eventuella förbättringar utifrån det.
