Pseudo 1:a ordningen kenetik för enzymer
Hej en fråga gällande Pseudo 1:a ordningen kenetik för enzymer.
Pseudo-1:a ordningens reaktioner
Som jag förståt är en 2:a ordningens reaktioner framstå som 1:a ordningens reaktioner.
Ex. A+B→P (2:a ordningen) om..
↑[B] >[A]↓: koncentration B överstiger A
↓[A]: närvarande i ↓ låga koncentrationer.
Om koncentrationen av 1 reaktant ( B) är MYCKET högre↑ än 1 reaktant 2 (A)
Hastigheten(V): att tyckas vara 1:a ordningen med avseende på reaktanten (A)
Initialt gäller v=k2 [A] (dvs 1:a ordningskenetik)
Fråga: Men varför blir det så? Vad händer efter detta?
OBs! Läser grundläggande bioteknik så enkel förklaring uppskattas:) Gärna kurvor om det finns någon då jag ej fått tillgång till detta
Pseudo-första ordningens kinetik beskriver observationen att, när en av reaktanterna finns i mycket högre mängd, kommer reaktionens hastighet endast påverkas av den andra reaktantans mängd. D.v.s. det motsvarar första ordningens kinetik.
Eftersom den andra reaktanten (2) finns i så mycket högre mängd än den första (1), kommer varje molekyl av (1) direkt kunna reagera med en molekyl av (2). Samtidigt finns det så mycket mer av (2), att den mängd av (2) som förbrukas under reaktionen antas vara försumbar - d.v.s. det är en så liten minskning att det inte spelar roll.
Inte med på vad du menar med:
Vad händer efter detta?
Jag förstår inte riktigt. Så typ att eftersom B finns så riktigt dvs ej begränsas kan enzymet bli fullt mättat på B dvs uppnå Vmax. Men inte för A?
Jag menar när alla B har reagerat med alla tillgängliga A (som är begränsad)
Har du någon bild?
ex i denna bild högst upp är den blåa eller röda A eller B?
Maddefoppa skrev:
Graferna är inte för ett enzym dock, utan för upptag av ett ämne (t.ex. av en transportör), så det finns inget substrat A eller B i sammanhanget.
(Ofta används Michaelis-Menten kinetik för att beskriva upptag in i celler för vissa transportörer. Detta då i alla fall vissa transportörer, anses katalysera transporten, analogt med omvandlingen av substratet i ett enzym. Och transportkinetiken kan därmed beskrivas på detta vis med MM kinetik).
Hur menar du med ”Samtidigt finns det så mycket mer av (2), att den mängd av (2) som förbrukas under reaktionen antas vara försumbar - d.v.s. det är en så liten minskning att det inte spelar roll.”
menar du att eftersom B totala koncentraionen är hög gör en liten koncentration ändring (som sker vid reaktion med A) inte att koncentrationen B ändras så mycket?
Precis så, den lilla förändringen av koncentrationen av (B), antar vi inte påverkar alla.
I teorin kan den marginella minskningen av (B) påverka, i all fall matematiskt. Men (!) den påverkan är så pass liten att du inte kommer att ha en chans att se en eventuell påverkan.
Kanske lättare att greppa med ett exempel (som troligtvis liknar de i läroböckerna).
Relativt sätt kommer mängden av (A) förändras mycket, t.ex. från 1 mikromol till noll, när all (A) reagerat med (B) och bildat produkten. 100% har omvandlats
Om då (B) har en mängd som är mycket större, t.ex. 1 mol, finns det från början en miljon gånger mer av (B). Och minskningen av mängden (B) under reaktionen är endast en miljondel - det är så liten förändring att det inte ens går att mäta under ett experiment.
Därför kan vi anta att mängden av (B) inte alls påverkar reaktionens hastighet - och det verkar som om reaktionen följer första ordningens kinetik, när (B) finns i en mycket större mängd.
Tack så himla mycket för hjälpen VERKLIGEN:)
Så bra beskrivet:)
