prov snälla kartor
Hej prov i kartor jag är inte bäst i so direkt men vad är GIS GPS vinkelriktig ytriktig karta plus vad är gradnät
Står det någonting alls i din bok? Jag förklarar gärna det som står där.
Har ingen bok
Vad har du för källa till information då?
https://ks.kunskapsporten.se/publik kunskapsporten bara för lärare och elever på kunskaps skolan/gymnasiet
OK, men du kan kanske kopiera det som står där eller ta en bild?
Jag fattar inte
Valet av kartprojektion ger kartan olika egenskaper. Beroende på vad vi ska använda kartan till kan vi välja
mellan tre olika alternativ:
Vinkelriktig - för navigation
Ytriktig - för att jämföra storlek
Längdriktig - för avstånd
En karta kan inte vara ytriktig och vinkelriktig samtidigt. Om vi skulle vilja ha vinklarna (positionerna) rätt behöver vi förstora upp många områden, ju närmare polerna desto större behöver de bli.
På denna karta ser sydpolen gigantisk ut, det är alltså inte en ytriktig kartprojektion. Då vet vi att vi inte ska titta på denna för att jämföra storleksrelationer mellan länder.
Kartan är istället vinkelriktig. Det innebär att vi kan se var olika områden befinner sig i relation till varandra.
Politiska kartor Dragna gränser mellan ex länder och regioner
Jag svarar i morgon om det är OK.
ok helst innan 12.05 för då har vi prov
Slå gärna upp gradnät med google så länge. Wikipediasidan var inte särskilt bra, men det finns många bättre förklaringar.
Det man framför allt ser på en världskarta är kontinenternas kustlinjer och ett antal raka eller kurvade streck. Strecken hör till gradnätet. De är av två slag: breddgrader och längdgrader. Om man tittar på en motsvarande jordglob så är strecken delar av cirklar. Längdgraderna går från nordpolen till sydpolen, och man ger dem namn efter hur långt väster eller öster om London som de ligger: mellan 0 och 180 grader västlig längd och mellan 0 och 180 grader östlig längd. Breddgraderna mäts från ekvatorn, där bredden är 0 grader, upp till 90 grader vid nordpolen. Och söderut från ekvatorn till sydpolen.
I gradnätet brukar man inte ha med varje grad, utan det är kanske 10 eller 15 grader mellan dem.
Om du tittar på en kompass så ser du att nord-syd är i 90 graders vinkel mot öst-väst. Om man går rakt österut så följer man en breddgradscirkel.
På en vinkelriktig karta kan man dra ett rakt streck från en startpunkt till en slutpunkt, och man vet då att för att följa den vägen i verkligheten så ska man färdas åt samma håll på kompassen hela tiden. En sådan karta känner man igen på att det är 90 graders vinkel överallt mellan längdgrader och breddgrader. Strecken går rakt uppifrån och ner, och från vänster till höger.
Eftersom det på en sådan karta är lika långt mellan längdgradsstrecken överallt, så är allting förstorat ju närmare nordpolen man kommer. I verkligheten är det tre gånger mindre mellan längdgraderna i Uppsala (60 graders nordlig bredd) än vid ekvatorn, så Sverige ser mycket större ut än det är. Nordpolen är utdragen så att den punkten finns på hela den övre randen på kartan, men man brukar inte gå så långt norrut. Detta är alltså inte en ytriktig karta. På en ytriktig karta kan du ta en ruta var som helst på kartan, och en lika stor ruta någon annanstans innesluter en lika stor del av jordytan.
Om man vill att Sverige ska se så relativt litet ut som det är så man får en ytriktig karta måste man antingen dra ihop längdgraderna när man går norrut, eller göra samma med breddgraderna. Det finns flera sätt att göra det.
En längdriktig karta har egenskapen att om du drar en sträcka mellan två punkter på kartan och en lika lång sträcka någon annanstans, så är de sträckorna lika långa i verkligheten.
Det verkar finnas bilder på din sida, och de visar säkert någonting av det jag beskriver här.
En jordglob borde du ha om du inte har en. Förutom riktiga jordglober som står på ett bord så finns det små bollar med kartmönster på, och pennvässare.
"Kartprojektion" kallas det sätt på vilket man har avbildat den sfäriska jorden på ett platt papper. Projektion är ett matematiskt ord som beskriver hur en karta definieras, som om en lampa satt inne i en jordglob, och kartbilden fick falla på ett platt papper (eller cylindriskt papper, som också går att rulla ut sedan så det blir platt) utanför globen. Många moderna kartprojektioner kan inte definieras så, men man säger projektion ändå.
