7 svar
366 visningar
eli321be behöver inte mer hjälp
eli321be 287 – Fd. Medlem
Postad: 15 nov 2020 17:19

proteiner

Hej!

Finns det något experiment som beskriver sambandet mellan proteiner och kromosomer?

Tacksam för hjälp

mag1 9478
Postad: 15 nov 2020 21:25

Vad har du kommit på själv? Några idéer?

Det finns många beröringsytor mellan proteiner och kromosomer, t.ex. protein => gen i kromosom => protein => återkoppling till samma eller annat protein, celldelning med protein/kromosom interaktioner...

eli321be 287 – Fd. Medlem
Postad: 15 nov 2020 21:44
mag1 skrev:

Vad har du kommit på själv? Några idéer?

Det finns många beröringsytor mellan proteiner och kromosomer, t.ex. protein => gen i kromosom => protein => återkoppling till samma eller annat protein, celldelning med protein/kromosom interaktioner...

Vet inte riktigt, har inte hittat något experiment och förstår inte riktigt sambandet mellan kromosom och protein förutom att kromosomer innehåller gener som kodar för proteiner?

mag1 9478
Postad: 16 nov 2020 09:18

Ja, det stämmer. Och en del av dessa proteiner binder till DNA/kromosomer och kan på så vis påverka bl.a. transkription, replikation, reparation av skador i DNA, celldelning. Så det finns många processer i levande celler som är beroende av samspelet mellan proteiner och kromosomer.

Hur kan man nu använda detta experimentellt? 

eli321be 287 – Fd. Medlem
Postad: 16 nov 2020 11:09
mag1 skrev:

Ja, det stämmer. Och en del av dessa proteiner binder till DNA/kromosomer och kan på så vis påverka bl.a. transkription, replikation, reparation av skador i DNA, celldelning. Så det finns många processer i levande celler som är beroende av samspelet mellan proteiner och kromosomer.

Hur kan man nu använda detta experimentellt? 

Det är så svårt! Har ingen aning hur man kan använda det experimentellt :/

eli321be 287 – Fd. Medlem
Postad: 16 nov 2020 11:10

kan du kanske ge mig några ledtrådar till :)

mag1 9478
Postad: 17 nov 2020 21:38

Har du tillgång till kromosomalt DNA (finns i våra celler, eller kan köpas renat på burk från bland annat mjölke) kan proteiner som bryter ned DNA (deoxyribonukleaser) tillsättas och nedbrytningen kan följas. DNA är en ganska stabil polymer, så utan nedbrytande proteiner och en rejäl mängd DNA blir ett prov till och med visköst/slemmigt (typ som snor) och borde klara sig ett tag. Om ett prov med tillsatt deoxyribonukleas blir rinnigt efter en tid, och inget sker i kontrollprovet utan deoxyribonukleas skulle jag säga att interaktion mellan kromosomer och protein påvisats - DNA har ju brutits ner av proteinet.

 

Annars kan du störa eller överstimulera ett av de proteiner som är interagerar med DNA kan det gå att se samband mellan protein och kromosom. I levande celler finns det många processer där proteiner interagerar med kromosomer. Störs t.ex. RNA-polymeraset (genom t.ex. antibiotika) kan inte mer protein bildas, och cellen dör, men det är inte så illustrativt. Celldelningen är mer illustrativ och kan ses med ett bättre mikroskop.

 

Bakterier har en enda cirkulär kromosom, och är som organism nog enklast att studera. Bakterier har precis som vi en uppsjö olika typer av proteiner som interagerar med DNA och utför specifika uppgifter. På ett biologilabb på gymnasiet, kanske bakterien Bacillus subtilis kan användas som studieobjekt, den finns i vår omgivning och har ingen vidare bra förmåga att ge upphov till infektioner. Annars finns det substanser som påverkar proteiner och därmed stoppar mänskliga celler mitt i celldelningen när kromosomerna är kondenserade och ligger snyggt uppradade i metafasen, men dessa hör inte hemma i en skola.

 

Under bakteriens celldelning förbereds cellen genom att öka i storlek och kromosomen kopieras. För att bägge dottercellerna skall få varsin kopia av kromosomen rekryteras flera proteiner som binder kromosomen till varsin ände av bakterien och drar var sin kopia åt var sitt håll (precis som för kromosomerna i våra celler).

Samtidigt finns proteiner som samlas i mitten av cellen, där delningen skall ske (då cellmembranet och cellväggen snörps av med en ringliknande struktur, bestående av proteiner). Ett av dessa proteiner som finns vid denna ring (Noc, i Bacillus subtilis) kan blockera celldelningen om DNA finns i närheten, för att förhindra att kromosomen hamnar i kläm när cellen snörps av under slutfasen av celldelningen. Finns det för mycket av detta protein hindras cellerna precis i delningsstadiet, med de bägge dottercellerna sittandes ihop. Detta går att se med ett bättre mikroskop. 

Om bakterien fås att bilda för mycket Noc sprids det proteinet också till resten av bakterien, även till ändarna där kromosomerna skall finnas - och då fryses cellerna precis innan celldelningen, då de känner av DNA. Med t.ex. en plasmid kan Noc-genen överföras till bakterien, och produktionen av Noc kan slås på/av utifrån. Plasmiden är lite som en minikromosom med en eller ett fåtal gener, bakterier byter gärna dessa med varandra, men plasmiden kan inte kopiera sig själv.

eli321be 287 – Fd. Medlem
Postad: 17 nov 2020 22:07

Tack så jättemycket för hjälpen :) !

Svara
Close