Polaritet i molekylföreningar med 3+ molekyler

En molekylförening är en enda molekyl, som består av en förening av två eller flera olika grundämnen (där de delar valenselektroner med varandra). Och förenar du flera molekyler, bildas en annan molekyl.

mag1 skrev:

En molekylförening är en enda molekyl, som består av en förening av två eller flera olika grundämnen (där de delar valenselektroner med varandra). Och förenar du flera molekyler, bildas en annan molekyl.

Menade hur mäter man polaritet i molekylföreningar med 3 eller fler grundämnen***

Då får du jämföra de olika grundämnenas elektronegativitet, och tillsammans med molekylens struktur, se efter om elektrontätheten blir jämt fördelad (opolärt ämne), eller ojämnt fördelad (polärt ämne).

mag1 skrev:

Då får du jämföra de olika grundämnenas elektronegativitet, och tillsammans med molekylens struktur, se efter om elektrontätheten blir jämt fördelad (opolärt ämne), eller ojämnt fördelad (polärt ämne).

Okej. Så jag kollar varje bindning för sig?

Säg att vi har molekylföreningen CHCL3

Kollar jag först elektronegativiteten mellan kol och väte, som är ca 0,4

Osen tar jag klors elektronegativitet minus elektroskillnaden av kol och väte (0,4)?

Ja du kan titta på varje bindning för sig, och sedan på alla tillsammans, för det är summan av alla eventuella laddningsförskjutningar som kan ge upphov till polariteten.

I ditt exempel med CHCl₃ (Cl är med litet l annars ser det ut som C som i kol och "I" som i jod, och trean skall vara nedsänkt). Där är skillnaden i elektronegativitet mellan kol och väte är som du skrev 0,4. Och skillnaden mellan kol och klor är ungefär lika stor 0,5.

Så kol kommer dra till sig de två bindningselektronerna ifrån vätet (2st), och de tre kloratomerna kommer var och en för sig dra till sig bindningselektronerna från kolet (6 st). Även om kolets bindningselektroner till vätet kompenserar lite för kloratomernas dragning, blir kolatomen ändå delta-positiv (2 elektroner kommer närmare, men 6 dras bortåt). Och Kloratomerna drar till sig sina bindningselektroner och blir delta-negativa.

mag1 skrev:

Ja du kan titta på varje bindning för sig, och sedan på alla tillsammans, för det är summan av alla eventuella laddningsförskjutningar som kan ge upphov till polariteten.

I ditt exempel med CHCl₃ (Cl är med litet l annars ser det ut som C som i kol och "I" som i jod, och trean skall vara nedsänkt). Där är skillnaden i elektronegativitet mellan kol och väte är som du skrev 0,4. Och skillnaden mellan kol och klor är ungefär lika stor 0,5.

Så kol kommer dra till sig de två bindningselektronerna ifrån vätet (2st), och de tre kloratomerna kommer var och en för sig dra till sig bindningselektronerna från kolet (6 st). Även om kolets bindningselektroner till vätet kompenserar lite för kloratomernas dragning, blir kolatomen ändå delta-positiv (2 elektroner kommer närmare, men 6 dras bortåt). Och Kloratomerna drar till sig sina bindningselektroner och blir delta-negativa.

Okeeeej, så ifall cl skulle vara ersatt med ett annat ämne med lägre elektronegativitet än kol hade kol potentiellt kunnat vara negativt då det fortfarande är en elektrondragning från vätet?

Så om jag förstått det rätt blir cl mer negativt, då det blir delta - ”med 6 elektroner” i jämförelse med C som ”drar” 2?

Stort tack! 

Okeeeej, så ifall cl skulle vara ersatt med ett annat ämne med lägre elektronegativitet än kol hade kol potentiellt kunnat vara negativt då det fortfarande är en elektrondragning från vätet?

Ja precis, då drar kol starkare.

Men (!) är molekylen symmetrisk som t.ex. metan, så sammanfaller laddningsförskjutningen (aningen delta-negativt) på kolatomen, som är precis i mitten av molekylen. Och då finns det ingen laddningsförskjutning i molekylen, för p.g.a. symmetrin dras elektroner lika mycket åt alla håll.

Det blir precis samma resultat för CCl₄, där kolet blir deltapositivt och kloratomerna delta-negativa, men symmetrin gör att det inte blir någon laddningsförskjutning i över hela molekylen.

Så om jag förstått det rätt blir cl mer negativt, då det blir delta - ”med 6 elektroner” i jämförelse med C som ”drar” 2?

Ja, så kan man beskriva det.

mag1 skrev:

Okeeeej, så ifall cl skulle vara ersatt med ett annat ämne med lägre elektronegativitet än kol hade kol potentiellt kunnat vara negativt då det fortfarande är en elektrondragning från vätet?

Ja precis, då drar kol starkare.

Men (!) är molekylen symmetrisk som t.ex. metan, så sammanfaller laddningsförskjutningen (aningen delta-negativt) på kolatomen, som är precis i mitten av molekylen. Och då finns det ingen laddningsförskjutning i molekylen, för p.g.a. symmetrin dras elektroner lika mycket åt alla håll.

Det blir precis samma resultat för CCl₄, där kolet blir deltapositivt och kloratomerna delta-negativa, men symmetrin gör att det inte blir någon laddningsförskjutning i över hela molekylen.

Så om jag förstått det rätt blir cl mer negativt, då det blir delta - ”med 6 elektroner” i jämförelse med C som ”drar” 2?

Ja, så kan man beskriva det.

Jag får tacka dig så mycket! :D

För all del, kul att det hjälpte!