PM svenska 3
Hej! Förväntar mig egentligen inget svar här men om någon skulle vara villig att ta sig tiden och försöka betygsätta denna skulle jag bli glad. Det rör sig alltså om en PM-skrivning under lektionstid (2 eller 3 tillfällen), med ett utdelat texthäfte att hämta källor från. Denna överskrider ord-gränsen med 8 ord. I uppgiften ska publiken ses som naturelever åk. 3.
Teknikens påverkar på det svenska språket
Språk, teknik och samhällsförändringar går hand i hand. Boktryckarkonsten är ett exempel på hur teknisk utveckling påverkade språket genom bland annat standardiserat språk och det finns även andra samhällsförändringar som har påverkat språket. Hur har tekniken påverkat det svenska språket?
En teknisk uppfinning som kan anses ha förändrat både samhälle och språkbruk i stort är teven. Den har påverkar oss på flera sätt men hur har den förändrat språket? I artikeln "Svenska språket: Allt mindre svenskt" (Webbplats för Svenska språknämnden, 2001-03-08) skriver Ulf Teleman om hur televisionen format språket: "Genom televisionen har det skett en förskjutning från skrift till tal, från monolog till dialog, från genomtänkthet till spontanitet i den offentliga kommunikationen." Fortsättningsvis siar Teleman om vilka konsekvenser detta får för det svenska standardspråket. Teleman misstänker att detta "... Kommer att få lite suddigare kanter i framtiden". Detta motiveras med att språket har sin "viktigaste motivering" i skriftspråket. Det är inte helt klart vad Teleman menar med "suddigare kanter" och om gissningen utgår från en redan konfirmerad utveckling men möjligt är att antagandet baseras på en redan observerad utveckling. Detta tycks i så fall stämma överens med Språkrådets analys. I artikeln "Förändringar i svenska språket" skriven på uppdrag av Svenska institutet skriver Språkrådet: "Sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift, med ökat bruk av vardagliga ord, slang, svordomar och dialekt". Språkrådet nämner inte att teven direkt bidragit till denna utveckling men utesluter det inte heller, utan medger att vissa av dessa drag även slår igenom i teven.
Att engelskan är ett inflytelserikt språk världen över råder det ingen tvekan om. Det tycks finnas goda belägg för att svenskan influerats av språket. Frågan är om och hur detta hänger ihop med teknikens utveckling. I Lasse Mannheimers artikeln "Så ser framtidens språk ut" (Dagens nyheter, 2011-11-17) ombeds Susanna Karlsson svara på vilket språk som i framtiden kommer att vara mest inflytelserikt på svenskan. På frågan svarar Karlsson: "Det är väldigt svårt att veta. Man kan förutspå att det kommer att komma många flera lånord från engelskan om teknik, för det är därifrån vi har fått lånord om teknik hittills." Även språkrådet menar att det svenska språket har fått ett ökat inflytande från engelskan genom låneord. Samtidigt får många av dessa en försvenskad stavning. Exempel som nämns är mejl (e-mail), dejt (date), skanna (scan) och containrar (containers). Utifrån exemplen som ges torde åtminstone tre av fyra ord kunna kopplas till tekniken. Möjligen även dejt, ett ord som kanske blivit vanligare i och med diverse digitaliserade mötesplatser vars utbredning möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Vidare lyfter Språkrådet fram att det finns ett hot mot det svenska språket kopplat till inflytandet: "Domänsförluster: När man bara använder engelska inom ett område. Det är idag ett påtagligt hot inom högre utbildning och forskning, i synnerhet teknik och naturvetenskap, där nästan enbart engelska används." Vilka konsekvenser det svenska språket i stort får till följd framkommer inte. Att svenskan förlorar och har förlorat mark till engelskan inom vissa områden är däremot tydligt. I synnerhet inom tekniken.
Tekniken har medfört nya former av kommunikation. Vi kan idag skicka meddelanden till varandra som anländer på nolltid. Utvecklingen har länge väckt oro om hur nya, snabba och mindre formella typer av kommunikation påverkar det svenska språket. Somliga hävdar säkert att de farhågor som funnits varit befogade och att tekniken bidragit till den ökade utbredningen av den informella svenskan som Språkrådet fastslår. Huruvida detta stämmer eller ej låts vara osagt men Anna Antonsson tonar ned oron i Karl Daléns artikel "Tekniken är inget hot mot det svenska språket" (Dagens nyheter, 2016-10-04): "Många tror att unga blir sämre på att läsa och skriva men utvecklingen kan i stället betyda att de får en högre skriftspråklig kompetens." Antonsson tycks ej heller oroa sig över kvalitén på dagens skrivande: "Man måste tänka i genrer. Om någon skriver en avhandling tror jag att den personen lägger lika mycket tid på texten som för femtio år sedan, om personen däremot skriver på Twitter går det snabbare." Enligt Antonsson kan utvecklingen ha inneburit en ökad skriftspråklig kompetens. Samtidigt kan en förslappning av språket konstateras. Kanske förändras, om än inofficielt, riktlinjerna för vad skriftspråklig kompetens innebär: Det som var korrekt igår behöver inte vara det idag, därav motsättningarna.
Utifrån de källor jag tagit del av tycks det finnas ett samtycke: Det svenska språket har blivit mindre formellt. Teleman spårar stora delar av förslappningen till teven. Teleman tycks däremot inte få ett entydigt gehör från Språkrådet, de beskriver inte teven lika avgörande i utvecklingen. Huruvida den mindre formella svenskan är en följd av den tekniska utvecklingen är inte heller transparent. Detsamma gäller frågan om hur tekniken påverkat språkkompetensen i landet. Somliga hävdar att tekniken försämrat den allmänna skriftspråkliga kompetensen med ett förslappat språk till följd. Anna Antonsson hävdar istället att utvecklingen kan ha inneburit en högre kompetens. Det är inte omöjligt att frågan istället handlar om en inställning till förändring. Skriftspråklig kompetens idag och för 50 år sedan är definitivt inte synonyma. Möjligtvis är de direkt ojämförbara. Detta skulle kunna förklara en hel del motsättningar i debatten. Avslutningsvis tycks även engelskan ha fått en större roll i Sverige i och med den tekniska utvecklingen. Allmängitigt tycks det handla om lånord från språket, ofta teknikrelaterade med försvenskad stavning. Inom vissa områden har det nästan tagit över helt, det har skett domänsförluster till engelskan. Även här står teknikområdet ut med en omfattande förskjutning från svenska till engelska.
