PM övning inför nationella

Hej vill ni ge era synpunkter på detta PM? var kritiska!!!

Två språkliga reformer

Språkliga förändringar inträffar med jämna mellanrum. Den så kallade du-reformen tillkom i slutet av 1960-talet när det blev accepterat att mer fritt använda du vid tilltal. På ett liknande sätt går det att tala om en hen-reform på 2000-talet, när hen etablerade sig i både tal och skrift. Vilka likheter och skillnader finns det mellan du-reformen och hen-reformen?

Lars-Gunnar Andersson förklarar i sin bok Vi säger så (2000) att Du-reformen skedde runt början av 1970-talet. Detta betyder att för de som är födda på både 50 och 60-talet blev detta en stor förändring då de var vana vid att tilltala folk med yrkesroll eller exempelvis fröken. För det som är födda på 70-talet och senare är det däremot normalt att tilltala andra vid namn men även med du.

I artikeln För 50 år sedan blev hon du med chefen skriven av Emmeli Nilsson (2017:8) berättar Nilsson om Märta Nordenfelt som upplevde början av du-reformen. Nordenfelt bevittnade du reformen på sin egen arbetsplats då det tillsattes en ny generaldirektör vid namn Bror Rexed. Rexed uppmanade alla att börja tilltala varandra med du istället för titlar. Rexed kom senare att ses som en av de främsta initiativtagarna till du-reformen.

Nilsson skriver även om en man vid namn Olle Josephson som anser att det som bidrog till reformen var demokratiseringen och urbaniseringen. Demokratiseringen i den benämningen att jämlikhetstänket blev mer påtagande och urbaniseringen i form av att det blev allt mer krångligt att känna till människors titlar desto större antal människor man träffade på en vanlig dag.

I artikeln Hen-ett litet men stort ord Skriven av Martin Persson (bibliotek i samhället, 2016:2) Beskrives det att det man benämner som hen-reformen i sin tur skedde 30 år efter du-reformen alltså på 00-talet, dock var det redan på 60-talet som ordet föreslogs. Från och med år 2011 ökade användning av ordet och både SAOL och språkvårdare har erkänt ordet Hen.

Persson skriver i artikeln om en kvinna vid namn Karin Milles som har skrivit boken En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomen hen (2013). I denna förklarar Milles begreppet hens olika funktioner i förhållande till det svenska språket. Hon beskriver tre situationer där att benämna en person som hen kan underlätta situationer. Det förstnämnda syftar på en situation där personen man ska tilltala är en person som inte identifierar som varken han eller hon. Den andra situationen Milles nämner är när man inte vet säkert vilken könsidentitet en person har. Det kan i denna situation underlätta att använda hen istället för han eller hon. Den tredje funktionen som ordet hen fyller enligt Milles är att begreppet kan användas när man anser att könsidentiteten är irrelevant.

Milles konstaterar dock i sin bok (En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomen hen (2013)) att man inte kan se att ordet på något vis är påväg att ersätta användandet av pronomen som han/hon (s.136)

Milles påstående om användandet av ordet hen förkommer också på liknande vis i Lars Melin och Mikael Parkvalls bok laddade ord (2016). Melin och Parkvall menar att användandet av ordet hen förekommer oftast som ett könsneutralt alternativ till han/hon.

En skillnad mellan dessa två reformer är att du-reformen har en tydlig början, en tydlig anledning och dessutom kan man spåra uppkomsten av reformen till en viss person nämligen Bror Rexed. Hen reformens ursprung är i synnerhet svårare att spåra. Ett namn på en person som startade hen-reformen går inte att hitta och det fanns inget vedertaget syfte till varför ordet hen skulle börja användas som de flesta instämde med.

En likhet mellan reformerna är att de båda skedde för att underlätta vissa aspekter vid benämning av människor, det blev allt krångligare att känna till allas titlar samt att i och med jämlikhetstänket blev det allt mindre viktigt. Hen reformen underlättade vid tillfällen där man exempelvis inte var säker på en persons pronomen och dessutom verkade det för ett mer inkluderande språk.

En skillnad mellan reformerna är deras slagkraftighet de haft på det svenska språket. Om vi tittar på du-reformen kan vi se att ordet du har ersatt ordet ni. Självklart används fortfarande ordet ni av folk födda innan reformen men för en person född under 70-talet och senare har ordet ni ersatt ordet Du. Om man däremot analyserar hen reformen och dess konsekvenser kan vi se att denna reform inte haft samma slagkraftighet som du-reformen. Hen-reformen verkade inte för att ersätta pronomen utan ordet finns till för de människor som föredrar Hen över andra pronomen av olika skäl. Skillnaden mellan dessa två är alltså att Du-reformen ersatte ordet ni medan Hen-reformen inte ersatt pronomen han/hon, i vilket fall inte ännu.