pm

Fredrik Lindström skulle kunna inspirera med sin kunskap i ämnet svenska språket.
Ett litet exempel:
https://www.hbl.fi/artikel/rationalismen-och-individualismen-syns-i-svenska-sprakets-utveckling-2/

Beror lite på vilket område av språket man är intresserad av.

Grammatik: Den svenska grammatiken har förändrats mycket exempelvis har många böjningar försvunnit, för länge sedan ex. maskulina och och feminina genus, konjunktiven(vore, finge etc.) och nu börjar objektsformerna de/dem, han/honom att försvinna. Vilka grammatiska förändringar har skett av språket? Är detta bra och gör språket enklare att tala och lära sig eller går något förlorat i språket när det blir fattigare på grammatik?

Lånord: Svenskan har alltid lånat in mycket ord från andra språk, men det har skiljt sig vilka länder vi lånat ifrån. Vilka länder har Sverige lånat ord ifrån under ex. 1600-talet, 1800-talet och vilka språk lånar vi från idag? Har vi lånat orden direkt av eller har orden försvenskats? Berikar det språket att låna in ord eller är det bättre att skapa nya ord inom språket som andra länder gör?

Välskrivning/Stavning: Vissa hävdar att vi skrev bättre och korrektare förr än vad vi gör idag. Stämmer det verkligen? (Här finns viss forskning och artiklar som diskuterar detta. Har exempelvis den moderna tekniken med korrigeringsprogram i telefoner gjort att vi stavar sämre än för exempelvis 200 eller 100 år sedan? Finns det andra förklaringar till varför många tror att vi skrev korrektare förr? (Som svar på sista frågan kan jag säga att vissa menar att det handlar mycket om att med internet och sociala medier så kan idag alla skriva och yttra sig offentligt, även de med låg utbildning eller skrivovana medan detta förr var reserverat för författare, myndigheter, journalister etc. med hög utbildning och mycket skrivvana.

Gårdagens fel, morgondagens regler?: Många menar att grammatiska fel, felstavningar eller uttal av ord är något vi bör undvika i språket, att detta förstör. Andra hävdar att fel som görs faktiskt bidrar till att förenkla språket och att det på längre sikt också kommer bli så vi skriver och talar och att vi därför inte bör följa alla språkregler. Hur utvecklas språket egentligen? Utvecklas språket och förändras genom beslut som tas om exempelvis stavningsreformer, nya regler etc. eller är det hur människor använder språket som för det framåt? Går det att hitta exempel på detta. Ex. de/dem. Idag skriver många "dom" istället? Fortfarande säger vi att detta inte är helt korrekt men det blir mer accepterat, kommer "dom" i framtiden bli det som anses som korrekt?

Stava som det låter: Svenskan har genom året genomgått en rad stavningsreformer. De största i slutet av 1800-talet. Vad var det som ändrades i stavningen och varför? ex. blev hv till v i "hvilket --> vilket" och dt till t i ex. "måladt" --> målat. (Tips: Många ord började nu stavas som de låter och onödiga bokstäver som ej uttalas tog bort. Vad kan ha varit fördelen med detta?

Du-reformen: Idag i Sverige säger vi du till alla (utom kungen) och till din lärare säger du Jörgen och inte herr Petterrson exempelvis. Så har det inte alltid varit i Sverige. Bara cirka 50-60 år tillbaka i tiden var detta otänkbart och ännu längre tillbaka var våra tilltal ännu mer formella. Hur började denna dureform och hur togs den emot? Hur fungerade systemet med "Niandet" som vi hade tidigare? Hur ser det ut jämfört med andra länder? Är detta en bra demokratisk reform eller borde vi återgå till att säga Ni?

Bonus: Idag är det många framför allt ungdomar som återigen börjat med niandet exempelvis när man kommer in i en butik.Senast igår på Hemköp så sa den automatiska kassamaskinen "Var god ta Era kassa och Ert kvitto, tack för att Ni handlar på hemköp!" Hur kan detta komma sig? (Det finns en del språkartiklar som tar upp detta).

Det var några spontana förslag som jag skulle tycka var intressanta. Känn dig fri att fråga mer om du skulle fastna för något av dem.