2 svar
388 visningar
Slowgold behöver inte mer hjälp
Slowgold 19 – Fd. Medlem
Postad: 2 dec 2018 18:59 Redigerad: 2 dec 2018 19:03

Pi-mesoner livslängd, ljusets hastighet

Hej!

Uppgiften lyder:

I ett kärnfysiskt laboratorium accelereras protoner till hög rörelseenergi och får sedan träffa en metallplatta. Då frigörs från denna så kallade Pi-mesoner med en fart nära ljusets. De frigjorda partiklarna studeras i en bubbelkammare som är uppställd 100m från metallplattan. Livslängden för en fri pi-meson är 25ns. Vid ett tillfälle var Pi-mesonernas fart 99,7% av ljusets hastighet. På 25ns hinner de då 7, 5m.

a) Hur kan man förklara att Pi-mesonerna når fram till bubbelkammare trots det långa avståndet? 

Svaret jag har på a) är att Pi-mesonerna har en livslängd på 25ns i det referenssystem de själva befinner sig i. Om de färdas nära ljusets hastighet kommer livslängden betraktas mycket längre för en observatör i vila i förhållande till Pi-mesonerna. De spenderar alltså längre tid i 97% av ljushsstighet och kommer därav en längre sträcka enligt observatören.

b) Hur lång sträcka hinner Pi-mesonerna tillryggalägga under sin livstid?

Jag har räknat på detta på flera sätt men om jag räknar ut gammafaktorn som 1/sqr(1-0,997^2)=12,919637852123.

Den betraktade livslängden är då 12,919637852123 så lång. Vilket gör att sträckan blir 12,919637852123 så lång.

Men 7.5*12,919637852123= 96.897283

Alltså ca 97m, de når isf inte fram till bubbelkammaren (100m).

 

Räknar jag fel eller är det något jag missar.

Som att livslängd är meddelivslängd så visa partiklar kanske har livslängd 26ns? 

Tacksam för hjälp! 

emmynoether 663 – Fd. Medlem
Postad: 4 dec 2018 02:57 Redigerad: 4 dec 2018 03:02

På (a) är det nästan rätt. Livslängden betraktas mycket längre för en observatör i vila i förhållande till labbet. Om de hade varit i förhållande till mesonerna så hade ju livslängden varit 25 ns (det är ju precis vad du själv sa).

 

På (b) så är det viktigt att du väljer ett referenssystem! Om du vill jobba i labbets referenssystem eller mesonernas referenssystem spelar ingen roll, men du måste tydligt förklara vad du väljer. Vi kan göra båda här, låt det primade systemet vara mesonens system och det oprimade systemet vara labbets system.

Om vi jobbar I labbets referenssystem så kommer livslängden betraktas vara längre på grund av tidsdilation, låt τ'\tau' vara livslängden i mesonens system, vi får

τ=γτ'\tau = \gamma \tau'.

På denna tiden hinner mesonerna med hastigheten vv

l=τv=γτ'v=τ'v1-v2/c2l = \tau v = \gamma \tau' v = \tau' \frac{v}{\sqrt{1-v^2/c^2}}.

 

Du skulle även kunna jobba i mesonens referenssystem, då kommer detektorn färdandes mot mesonen med hastigheten vv. På tiden τ'\tau' så färdas detektorn en sträcka (i mesonens system)

l'=τ'vl' = \tau' v.

Men eftersom detektorn har en hastighet relativt oss så är den sträckan den färdas kontraherad en en faktor γ\gamma, dvs l'=l/γl'=l/\gamma. Vi söker ju sträckan i labbets system, dvs ll. Multiplicerar vi med γ\gamma och stoppar in ovan får vi

l=γτ'v=τ'v1-v2/c2l =\gamma \tau' v = \tau' \frac{v}{\sqrt{1-v^2/c^2}}.

Vi får alltså samma resultat i båda referenssystemen, precis som vi borde! Fysikens lagar är oberoende av vem som observerar!

(Du får själv stoppa in siffror och kolla om det stämmer med vad du räknat ut)

Slowgold 19 – Fd. Medlem
Postad: 4 dec 2018 07:17

Tack för hjälpen ! Jag blandade ihop begreppen i a)

Jag får samma resultat på b) 

96,897283 m 

Svara
Close