Ph

Ni verkar ha haft flera provrör, men jag är inte helt med på vad som fanns i de olika provrören. Som jag tolkade det du skrev, har ni antingen flera rör med lika innehåll, eller flera rör med olika innehåll. Oavsett är pH samma i rören.

Det kanske blir tydligare om du skriver innehållet i varje rör för sig, t.ex.

Rör 1: 0,5ml vetesuspension + 0,5 ml jästsuspension.

Rör2: ....

Det här var instruktionerna till labben:

Utförande;

1. Mät upp 25 cm3 natriumvätekarbonatlösning (0,1 mol/dm3) i en bägare. Tillsätt  3-4 droppar   neutralrött och rör om. Är lösningen sur eller basisk? Anteckna

1. Kontrollera ditt svar med pH-meter eller pH-papper. Anteckna.

1. Fördela lösningen i fem provrör (av glas) och numrera 1-5.

1. Tillsätt droppvis saltsyra (1mol/dm3) till rör nr 1 tills lösningens färg inte längre ändras. Notera färgen och kontrollera pH-värdet.

1. Slamma upp ca 5 gram jäst i 10 cm3 natriumvätekarbonatlösning i en liten bägare, du kan återanvända den första bägaren.

1. Slamma på samma sätt upp ungefär samma volym vetemjöl i 10 cm3 natriumvätekarbonatlösning i en annan bägare.

1. Tillsätt ca 0,5 ml av vetemjölsuspensionen till rör nr 2 och lika mycket av jästuppslamningen till bägare nr 3, 4 och 5 vardera. Ge akt på eventuella färgförändringar och notera resultatet.

1. Vilket pH- värde tror du att innehållet i bägare nr 2 och nr 3 har? Notera ditt svar och ge en motivering till din slutsats. Kontrollera sedan ditt svar med hjälp av pH-meter eller pH-sticka. Notera resultatet.

1. Blanda på ett objektglas en droppe av innehållet i rör nr 3, med en droppe neutralrött. Lägg på ett täckglas. Studera i mikroskop 100-400 X förstoring. Beskriv det du ser. Rita gärna en bild.

1. Fyll ett eppendorfrör till drygt hälften med den färgade jästuppslamningen från rör nr 3. Märk röret på locket.

1. Upphetta resten av innehållet i rör nr 3 till kokning (sätt röret i en kastrull kokhett vatten). Fyll ett nytt märkt eppendorfrör till drygt hälften med den uppvärmda jästuppslamningen.

1. Centrifugera båda rören i ca en halv minut. Jämför färgen på lösningarna (supernatanten) och jästcellerna (sedimentet) i de båda fallen. Notera resultatet. Notera även lösningarnas färg efter tillsats av någon droppe neutralrött till centrifugrören.

Vi fortsätter med ytterligare några försök. Som du förmodligen insett av föregående försök utestänger den levande cellen effektivt den svagt basiska vätekarbonatjonen HCO3- . Denna jon kan därför inte tränga in och neutralisera jästcellernas cellinnehåll. Vad händer om andra baser tillsätts?

1. Tillsätt 10 droppar ammoniaklösning (1 mol/dm3) till rör nr 4 och samma mängd natriumhydroxidlösning (1mol/dm3) till rör nr 5. Notera resultatet.

1. Fyll till drygt hälften varsitt märkt eppendorfrör med respektive lösning och centrifugera 30-60 sek. Notera utseendet hos supernatanten och sedimentet i de båda rören efter centrifugeringen.

Dessa är frågorna:

Varför får jästblandningen och mjölblandningen samma ph?

Vad händer när jästcellerna kommer i kontakt med neutralrött?

Vilka strukturer i cellmembranet är det som sannolikt har lättast att förstöras (förlora sin funktion) vid upphettningen?

Vilka skäl tycker du talar för att jästcellernas upptagning av neutralrött är en aktiv process?

Okej då vet vi instruktionerna. Men din fråga verkar vara om en specifik del. Var den i början, när ni tillsatt syra/bas, eller i slutet? Svaret blir liksom annorlunda beroende på sammanhanget.

Sandra07 skrev:

Vi gjorde ett expermient där vi hällde i 0.5 ml av en vetesuspension (10 cm3 natriumvätekarbonatlösning blandades med 5 gram vetemjöl) och vi hällde 0.5 ml av en jästsuspension (10cm3 natriumvätekarbonatlösning med 5 g jäst) i varsitt provrör, och sedan mätte Ph för varje provrör. Då fick varje provrör samma pH (vilket var 8). Varför får de samma pH?