19 svar
710 visningar
Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 15 nov 2017 19:20

Pendellina och hastighet.

Hej jag vet ej hur jag ska påbörja att lösa denna uppgift; https://puu.sh/ymGFN/230f7c796a.png 

Jag antar att man ska utnyttja trigonometri då man har fått vinklar? Men ska jag räkna ut sträckan som kulan svingar första ifrån A till mitten och sen ifrån B till mitten?

Ture 10333 – Livehjälpare
Postad: 15 nov 2017 20:05

När kulan går från ett högt till ett lägre läge frigörs lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi. Räkna alltså ut hur mycket högra kulan är i det vänstra läget jämfört med det högra. Utnyttja sen energins bevarande.

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 15 nov 2017 20:35
Ture skrev :

När kulan går från ett högt till ett lägre läge frigörs lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi. Räkna alltså ut hur mycket högra kulan är i det vänstra läget jämfört med det högra. Utnyttja sen energins bevarande.

Okej stämmer detta? För uträkningen av Bs hastighet

2gh2 =2×9,82×((sin45)x0,75)2 = 5,2m/s 

Ture 10333 – Livehjälpare
Postad: 15 nov 2017 20:53 Redigerad: 15 nov 2017 21:02

det ser inte rätt ut, hur har du kommit fram till det?

Gör ett litet snabbt överslag, en partikel i fritt fall får hastigheten 5 m/s om den faller från 2,5 meters höjd. Ditt svar är alltså inte rimligt! 

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 15 nov 2017 22:39

Jag tänkte att jag ställer upp formlerna för lägesenergi och rörelseenergi. mgh=mv^22 och sen för att få fram höjden så räknade jag ut sin(45)x0,75

Guggle 1364
Postad: 15 nov 2017 23:06
Malle skrev :

Jag tänkte att jag ställer upp formlerna för lägesenergi och rörelseenergi. mgh=mv^22 och sen för att få fram höjden så räknade jag ut sin(45)x0,75

Vilken höjd h1 h_1 befinner sig partikeln på i läge A? Vilket hastighet har partikeln i läge A?

Vilken höjd h2 h_2 befinner sig partikeln på i läge B? Vilken hastighet har partikeln i läge B?

Eftersom vi inte har några friktionsförluster ska energin vara bevarad. Utnyttja det för att ställa upp en ekvation.

 


 

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 15 nov 2017 23:10 Redigerad: 15 nov 2017 23:15

höjden h1 är väl sin(60)x0,75  i A

och höjden  h2  är väl sin(45)x0,75 i B

Eller tänker jag helt fel?

Guggle 1364
Postad: 15 nov 2017 23:40 Redigerad: 15 nov 2017 23:47
Malle skrev :

höjden h1 är väl sin(60)x0,75  i A

och höjden  h2  är väl sin(45)x0,75 i B

Eller tänker jag helt fel?

Jag tror du tänker lite fel, sinusvärdet ger det horisontella avståndet till axeln då pendel hänger "rakt ner", dvs avståndet till den blå linjen (F) i denna bild

Jag hade tänkt mig att du skulle räkna ut h1 h_1 och h2 h_2 som höjderna över ett tänkt markplan, som i bilden. Fixar du det? Om du vill kan du sätta nollnivån för höjden så så att pendeln nästan nuddar marken när den hänger rakt ned (dvs den blå linjen är 0.75m).

Ett annat alternativ är att du sätter nollnivån till h2 h_2 och bara räknar ut skillnaden.

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 16 nov 2017 00:05 Redigerad: 16 nov 2017 00:09

Hej jag förstår att du försöker hjälpa mig men det blir tyvärr inte klarare. Jag förstår inte hur jag kan räkna ut höjden, med den info jag nu har fått.

För om jag inte kan använda trigonometri eller mgh så vet jag inte hur jag ska få fram höjden.

Ture 10333 – Livehjälpare
Postad: 16 nov 2017 00:12

Dra ett vågrätt streck från A till det lodräta strecket. 

Då får du en rätvinklig triangel vars sidor du kan bestämma. Gör likadant på höger sida från punktenB 

 bestäm de triangelsidor som sammanfaller med det lodräta strecket. Skillnaden mellan dessa sidor är höjdskillnaden du söker.

rita så blir det klarare

Guggle 1364
Postad: 16 nov 2017 00:17 Redigerad: 16 nov 2017 00:18

Okej,

Längden av den röda linjen i bilden är (sätt L=0.75m L=0.75\mathrm{m} )

L·cos(60) L\cdot \cos(60)

Alltså måste

h1=L-L·cos(60°) h_1=L-L\cdot \cos(60^{\circ})

Om vi valt att sätta nollnivån för den potentiella energin så att den är noll när pendeln hänger "rakt nedåt".

På samma sätt kan du bestämma

h2=L-L·cos(45°) h_2=L-L\cdot \cos(45^{\circ})

Är du med på det?

Sedan är det bara att sätta upp en ekvation baserat på lägesenergi + rörelseenergi = lägesenergi + rörelseenergi i de båda punkterna. I en av punkterna är rörelseenergin dessutom noll!

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 16 nov 2017 00:21

ah, allt blev mycket klarare nu tack båda!

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 16 nov 2017 10:20 Redigerad: 16 nov 2017 10:20

Så efter en del uträkningar så kom jag fram till detta;

h1=0,375m

h2=0,219m

 

mgh1 + mv122 = mgh2  +mv222v2  = 2(mgh1 + mv122)m - mgh2

Men det känns fel. Jag måste ha missförstått något. För i läge A, så är ju v=o ? 

Guggle 1364
Postad: 16 nov 2017 14:55 Redigerad: 16 nov 2017 14:58
Malle skrev :

Så efter en del uträkningar så kom jag fram till detta;

h1=0,375m

h2=0,219m

Bra! Men räkna gärna exakt hela vägen.

mgh1 + mv122 = mgh2  +mv222v2  = 2(mgh1 + mv122)m - mgh2

Rad 1 är korrekt. Sedan ser det ut att ha gått lite galet.

Som du själv påpekar är v1=0 v_1=0 , utnyttja det redan från början. Sedan innehåller alla termer massan m, dela därför båda led med m. Multiplicera sedan båda led med 2. Klarar du att lösa ut v2 v_2 efter dessa operationer?

Ture 10333 – Livehjälpare
Postad: 16 nov 2017 16:00
Guggle skrev :

Okej,

Längden av den röda linjen i bilden är (sätt L=0.75m L=0.75\mathrm{m} )

L·cos(60) L\cdot \cos(60)

Alltså måste

h1=L-L·cos(60°) h_1=L-L\cdot \cos(60^{\circ})

Om vi valt att sätta nollnivån för den potentiella energin så att den är noll när pendeln hänger "rakt nedåt".

På samma sätt kan du bestämma

h2=L-L·cos(45°) h_2=L-L\cdot \cos(45^{\circ})

Är du med på det?

Sedan är det bara att sätta upp en ekvation baserat på lägesenergi + rörelseenergi = lägesenergi + rörelseenergi i de båda punkterna. I en av punkterna är rörelseenergin dessutom noll!

Jag skulle sätta h2 som nollnivå. Den lägesenergi som omsätts till rörelseenergivi får då

L(cos(60)_cos(45))*mg = (mv^2)/2

som vi kan förenkla

L(cos(60)-cos(45))*g = v222*L(0,5-12) =v2v = 2L(0,5-12)

så blir det lite enklare beräkningar och risken att göra fel blir mindre

Guggle 1364
Postad: 16 nov 2017 16:23 Redigerad: 16 nov 2017 16:47
Ture skrev :

Jag skulle sätta h2 som nollnivå. Den lägesenergi som omsätts till rörelseenergivi får då

L(cos(60)_cos(45))*mg = (mv^2)/2

 

Helt korrekt Ture, för att citera mig själv, "Ett annat alternativ är att du sätter nollnivån till h2 h_2 och bara räknar ut skillnaden."

som vi kan förenkla

L(cos(60)-cos(45))*g = v222*L(0,5-12) =v2v = 2L(0,5-12)

så blir det lite enklare beräkningar och risken att göra fel blir mindre

Här slarvar du bort g. Tänk på att du vill ha m/s i slutresultat. Enhetskontroll!

Jag håller dock med dig om att räkningarna blir lite enklare.

Ture 10333 – Livehjälpare
Postad: 16 nov 2017 16:44

Där ser man, visserligen minskar risken att göra fel, men den försvinner inte!

Guggle 1364
Postad: 16 nov 2017 16:57 Redigerad: 16 nov 2017 17:01

Så här skulle jag själv lösa uppgiften

Energisymmetri ger oss

mgh1+mv12/2=mgh2+mv22/2 mgh_1+mv_1^2/2=mgh_2+mv_2^2/2

v1=0 v_1=0 , dela båda led med m, subtrahera gh2 gh_2 från båda led.

g(h1-h2)Δh=v22/2 g\underbrace{(h_1-h_2)}_{\Delta h}=v_2^2/2

v2=2gΔh v_2=\sqrt{2g\Delta h}

Malle 95 – Fd. Medlem
Postad: 16 nov 2017 22:17

Tack för hjälpen, men svaret blir ju negativt pga L(cos(60)−cos(45)) och en hastighet kan ju inte vara negativ?

Guggle 1364
Postad: 17 nov 2017 00:50 Redigerad: 17 nov 2017 01:06

Ture har bara vänt på parentesen han menade nog egentligen L(cos(45)-cos(60)).

Du har iofs redan räknat ut h1 h_1 och h2 h_2 så du kan med fördel använda Δh=h1-h2 \Delta h=h_1-h_2

v2=2gΔh1.7m/s v_2=\sqrt{2g\Delta h}\approx1.7\mathrm{m/s}

Om du använder Tures formel måste du också vara noga med att sätta in ett g. Det blir naturligtvis samma resultat på båda sätt.

Tures formel ska vara:

v2=2gL(cos(45)-cos(60)) v_2=\sqrt{2gL(\cos(45)-\cos(60))}

Svara
Close