Parlamentarism

Riksdagen är den församling som är vald direkt av folket genom allmänna val. 

En regering är den som styr landet och genomför beslut. Regeringen är dock inte vald direkt av folket. I en demokrati är det viktigt att väljarnas/medborgarnas val är det som avgör hur landet styrs. Därför måste regeringen i alla beslut de genomför, ha med sig en majoritet av riksdagen som är väljarnas valda företrädare. Med ordet "tolereras" menar man att alla beslut som regeringen genomför måste accepteras av en majoritet(mer än hälften) av riksdagen. 

Jonto skrev:

Riksdagen är den församling som är vald direkt av folket genom allmänna val. 

En regering är den som styr landet och genomför beslut. Regeringen är dock inte vald direkt av folket. I en demokrati är det viktigt att väljarnas/medborgarnas val är det som avgör hur landet styrs. Därför måste regeringen i alla beslut de genomför, ha med sig en majoritet av riksdagen som är väljarnas valda företrädare. Med ordet "tolereras" menar man att alla beslut som regeringen genomför måste accepteras av en majoritet(mer än hälften) av riksdagen. 

Och när ett parti inte har <175 mandat i riksdagen, hur gör de då?

Ett parti har sällan majoritet i riksdagen.

Vi har dock ofta haft regeringar som är minoritetsregeringar som inte har 175 mandat. När den regeringen har tillträtt så har andra partier i riksdagen, antingen röstat för regeringen eller röstat för att de accepterar den. En minoritetsregering måste alltid se till att de får stöd för sin politik av andra partier i riksdagen i varje fråga, så att de har riksdagens stöd. Den regeringen som vi har nu (M, KD, L) som är i minoritet har ett avtal med Sverigedemokraterna som de kommit överens med i frågor, där Sverigedemokraterna stödjer förslagen i riksdagen som de förhandlat fram. Med hjälp av Sverigedemokraternas stöd så uppnår de en majoritet i riksdagen och har stöd för sin politik från riksdagen.

Jonto skrev:

Ett parti har sällan majoritet i riksdagen.

Vi har dock ofta haft regeringar som är minoritetsregeringar som inte har 175 mandat. När den regeringen har tillträtt så har andra partier i riksdagen, antingen röstat för regeringen eller röstat för att de accepterar den. En minoritetsregering måste alltid se till att de får stöd för sin politik av andra partier i riksdagen i varje fråga, så att de har riksdagens stöd. Den regeringen som vi har nu (M, KD, L) som är i minoritet har ett avtal med Sverigedemokraterna som de kommit överens med i frågor, där Sverigedemokraterna stödjer förslagen i riksdagen som de förhandlat fram. Med hjälp av Sverigedemokraternas stöd så uppnår de en majoritet i riksdagen och har stöd för sin politik från riksdagen.

Aahh okej, så parlamentarismen gynnar minoritetsregeringar då det ger upphov till att de kan bilda koalitionsregeringar med andra? Och ifall majoriteten av riksdagsledamöterna är kritiska kring regeringen och dess förslag kan de tvinga de att avgå? (i alla händelser tolereras av dess majoritet)

Parlamentarism gynnar egentligen inte någon eller något specifikt. 

Parlamentarismen finns till för demokratins skull, att majoritetens av folkets åsikt ska vara det som ligger till grund för att Sverige styrs. 

En del av parlamentarismen är dock också som du säger att en majoritet av riksdagen kan avsätta regeringen, däremot absolut inte tvärt om. Riksdagen står alltid över regeringen för att riksdagen är vald direkt av väljarna. 

Däremot har Sverige en historia av att vi har många små partier och att det har varit svårt att bilda majoritetsregeringar, så i Sverige har vi fått vänja oss vid att ha minoritetsregeringar som söker stöd för sina förslag bland andra partier i riksdagen. 

Jonto skrev:

Parlamentarism gynnar egentligen inte någon eller något specifikt. 

Parlamentarismen finns till för demokratins skull, att majoritetens av folkets åsikt ska vara det som ligger till grund för att Sverige styrs. 

En del av parlamentarismen är dock också som du säger att en majoritet av riksdagen kan avsätta regeringen, däremot absolut inte tvärt om. Riksdagen står alltid över regeringen för att riksdagen är vald direkt av väljarna. 

Däremot har Sverige en historia av att vi har många små partier och att det har varit svårt att bilda majoritetsregeringar, så i Sverige har vi fått vänja oss vid att ha minoritetsregeringar som söker stöd för sina förslag bland andra partier i riksdagen. 

Okej jag hänger med, tack!

Så för att sammanfatta det kan man enkelt beskriva att parlamentarismen är det statsskick där indirekt representativ demokrati ligger till grund. Befolkningen utser en riksdag, och riksdagen (talmannen) utser därefter en statsminister som får bilda en regering. Riksdagen föreslår, medans regeringen verkställer. Parlamentarismen förutsätter att riksdagen ska ha ett stöd till regeringen, i form av misstroendevotum och interpellationer.

Man kan jämföra parlamentarismen med dess motsats - presidentstyre, den styrelseform som finns i t.ex. USA. Där är presidenten direktvald av folket och kan inte avsättas av parlamentet, även om det finns en majoritet i parlamentet emot presidentens och hens regerings politik. Det är ganska vanligt om presidenten är demokrat medan representanthuset och/eller senaten (de två delarna som utgör USA:s parlament) har republikansk majoritet, eller tvärt om. Ett av få sätt att fälla en president är genom riksrätt.

Presidenten har långtgående befogenheter i många frågor oavsett vad parlamentet tycker, t.ex. har presidenten vetorätt mot deras beslut. Det är också vanligt att presidenten styr genom ett slags dekret som kallas presidentorder.

Teraeagle skrev:

Man kan jämföra parlamentarismen med dess motsats - presidentstyre, den styrelseform som finns i t.ex. USA. Där är presidenten direktvald av folket och kan inte avsättas av parlamentet, även om det finns en majoritet i parlamentet emot presidentens och hens regerings politik. Det är ganska vanligt om presidenten är demokrat medan representanthuset och/eller senaten (de två delarna som utgör USA:s parlament) har republikansk majoritet, eller tvärt om. Ett av få sätt att fälla en president är genom riksrätt.

Presidenten har långtgående befogenheter i många frågor oavsett vad parlamentet tycker, t.ex. har presidenten vetorätt mot deras beslut. Det är också vanligt att presidenten styr genom ett slags dekret som kallas presidentorder.

Aaaah okej, jag fattar. Tusen tack till både Jonto och Teraegale :))

Ingen orsak :)