Oxidationstal
Uppgiften: Sätt ut OT på alla atomer i följande jonföreningar
b) Mn
Svaret e -IV för Mn och +IV för syre men jag undrar hur det kommer sig när Mn bara vill avge 2 elektroner, trodde jag?
Jag vet att när man räknar OT för joner så skall summan vara samma som jonens laddning. Gäller det då att veta vad MnO ska ha för laddning?
Hur kommer det sig att Syre får fullt skal istället för Mn, är det pga att syre har så pass högre reduktionsförmåga/elektronnegativitet?
eddberlu skrev:Uppgiften: Sätt ut OT på alla atomer i följande jonföreningar
b) Mn
Svaret e -IV för Mn och +IV för syre men jag undrar hur det kommer sig när Mn bara vill avge 2 elektroner, trodde jag?
Jag vet att när man räknar OT för joner så skall summan vara samma som jonens laddning. Gäller det då att veta vad MnO ska ha för laddning?
Hur kommer det sig att Syre får fullt skal istället för Mn, är det pga att syre har så pass högre reduktionsförmåga/elektronnegativitet?
Mangan kan ha många olika oxidationstal i olika kemiska föreningar. I olika föreningar kan mangan ha oxidationstalen −3, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5, +6, +7.
Är det vedertagen kunskap eller något som finns i formelboken? Det harr liksom inte nämnts hittills i boken så vitt jag vet och det känns ju högst relevant att veta
Du förväntas veta att syre har OT = -2, väte +1 och enatomiga joner OT = jonladdning. Alla andra OT förväntas du räkna ut.
I sällsynta fall kan syre och väte ha andra OT i sina föreningar, men det är så ovanligt att det bör påpekas i uppgiften.
Och i det är Syre som "styr", med det menar jag att det är syre som kommer att reduceras till fullt valensskal då den har störst elektronnegativitet? Hoppas det var en någorlunda tydlig fråga
Det är ofta bra att utgå från att syre är -2, eftersom det är så många grundämnen som bildar kemiska föreningar med syre.
Och när jag ser Mangan bör jag utgå ifrån att den kan ha flera olika OT?
När du ser vilken övergångsmetall som helst bör du tänka att den kan ha många olika OT, men det gäller även t ex N, S, O, Cl. Det är egentligen bara fluor man kan lita helt på, men H och O är ganska pålitliga.
Så finns det inget sätt att veta? Man antar bara konstant med premissen att oftast så är O +II och H -I? I kemi 1 måste det väl ändå vara relativt simpla konfigurationer
Det är för att det inte finns något enklare sätt som du förväntas lära dig beräkna oxidationstal.
Ledsen, jag förstod inte helt vad du menade. Enklare än detta exempel menar du?
Du behöver lära dig räkna med och använda OT* i Ke1, om du satsaar på ett högt betyg. Det är ett sätt att hålla ordning på elektronerna vid en redoxreaktion.
*Det går att räkna med elektronövergångsmetoden istället, en del människor tycker det är enklare (men det tycker inte jag, för elektroner är så små och svåra att hålla räkningen på).
Fattar. Stort tack för tålamod och expertis!