osmos

Grunden är två lösningar med olika koncentration åtskilda av en semipermeabel hinna som den ena komponentens molekyler kan passera genom men inte den andra.  Molekylerna rör sig hela tiden och bombarderar hinnan varvid de små kommer igenom och på grund av att det finns fler på ena sidan blir det fler som lämnar den sidan och mängden på ena sidan minskar medan den ökar på den andra sidan.

För fiskarna gäller att alla har en salthalt nånstans mellan sötvatten och havsvatten och får motsatta problem att ta hand om i respektive miljö. Sötvattenfisk måste hindra vatten från att läcka in med osmos och saltvattenfisk måste hindra vatten från att läcka ut.

Osmos beskriver hur vattenmolekyler rör sig från ena sidan av t.ex. en cells membran, till den andra sidan. Vissa ämnen i och omkring cellerna, som t.ex. joner, proteiner och kolhydrater, attraherar vatten - de drar vatten till sig. Vattnet rör sig med andra ord till dessa ämnen, om det går.

När det finns en skillnad i mängden av ämnena (koncentrationen skiljer) på ena sidan av ett semipermiabelt membran, så kan inte mängderna av ämnena jämnas ut. Membranet släpper inte genom dessa ämnen, det är bara semipermiabelt. Där "semi-" betyder delvis och "permiabelt" betyder genomsläppligt, så "delvis genomsläppligt. Det innebär att endast vissa ämnen kan ta sig enkelt igenom membranet.

Cellens membran, som är semipermiabelt släpper igenom vatten men inte ämnena, så endast vatten kan röra sig genom membranet. På så vis kan osmos uppstår, när vatten attraheras till den högre koncentrationen av ämnena, vilket får till följd att vattnet strömmar in eller ut ur cellen, så att det sker en utjämning av mängden vatten och ämnena. Är t.ex. koncentrationen av vanligt salt (natrium och kloridjoner) högre utanför cellen, så kommer en del av vattnet i cellen att strömma ut ur cellen, eftersom vattnet attraheras starkare av jonerna på utsidan än allt på insidan. Och med mindre vatten i cellen och mer utanför, utjämnas skillnaden i hur starkt vattnet attraheras. Till slut blir det balans mellan hur starkt vatten attraheras från cellens insida och utsida - och då sker inte längre någon osmos.