8 svar
960 visningar
bländaren225 121
Postad: 22 okt 2022 21:07 Redigerad: 22 okt 2022 21:12

Osmos (den är semipermiabel)

Såg nyss en video där personen sa att om man t.ex hade en potatis i sockervatten så skulle de innebära olika koncentrationsnivåer. Detta är något cellen inte gillar. Det är mer socker på vattnet än i potatisen vilket leder till att celmenbranet gör så att vätskan i cellen i potatis släpps ut för att jämna ut koncentrationsnivån (är detta rätt?)

Då är min fråga...jag vet att socker-molekylen är för stor för att kunna tas igenom cellmenbranet, men då kan den ju ta sig in via porer. Varför skulle då inte cellen kunna ta in socker från vattnet för att jämna ut än att istället släppa ut vatten i cellen till vätskan för att jämna ut?

mag1 9566
Postad: 22 okt 2022 21:47
bländaren225 skrev:

Såg nyss en video där personen sa att om man t.ex hade en potatis i sockervatten så skulle de innebära olika koncentrationsnivåer. Detta är något cellen inte gillar. Det är mer socker på vattnet än i potatisen vilket leder till att celmenbranet gör så att vätskan i cellen i potatis släpps ut för att jämna ut koncentrationsnivån (är detta rätt?)

Ja, det är i princip så osmos fungerar. Även om det i detta fall inte är "någon" som gör att detta sker, utan vatten strömmar ut ur potatisens celler genom vattenkanaler.

Då är min fråga...jag vet att socker-molekylen är för stor för att kunna tas igenom cellmenbranet, men då kan den ju ta sig in via porer. Varför skulle då inte cellen kunna ta in socker från vattnet för att jämna ut än att istället släppa ut vatten i cellen till vätskan för att jämna ut?

Socker kan nog ta sig in mellan cellerna i potatisens ytskikt. Men, det leder inte till osmos. Osmosen sker istället mellan cellens insida (cytoplasman) och cellens omgivning, vilket i princip är vätskan runt om potatisen.

Det finns inga porer som socker kan ta sig igenom, då skulle t.ex. glukosen som potatisplantan bildar, läcka ut i jorden, istället för att lagras i potatisknölarna som stärkelse. Glukosen som bildas genom fotosyntesen, är potatisens energi, och något växten håller hårt i. För att reglera transporten av glukos mellan cellerna i potatisen (men inte till omgivningen, det utanför växten) finns det glukostransportörer (det finns flera olika typer, som inte alla transporterar glukos). Med dessa glukostransportörer kan cellen kontrollera: om, när, och hur mycket kolhydrater som skall komma in i cellen eller lämna cellen.

Kolhydraterna kan med andra ord inte komma in i cellen av sig själva, och inte heller lämna cellen.

I princip skulle en cell kunna ta upp kolhydrater ifrån sin omgivning, liknande din sockerlösning, men då cellen reglerar upptaget av kolhydrater så sker detta inte tillräckligt snabbt. Vatten å andra sidan strömmar in och ut ur celler hela tiden, och det sker mycket snabbare. Det blir en snabbare koncentrationsutjämning när vatten strömmar ut ur cellen.

bländaren225 121
Postad: 22 okt 2022 22:36

Så de du egentligen säger är att socker-molekeyl inte alls kan ta sig igenom cellen utan endast vatten vilket får cellen (cellmenbranet) "inget annat val" än att släppa ut sin vatten för att jämna ut koncentrationen.

mag1 9566
Postad: 22 okt 2022 23:19

Sockret i lösningen, som potatisen ligger i, tas inte upp av potatiscellerna. Potatisväxtens celler (i bladen) bildar glukos, under fotosyntesen, och glukos kan transporteras runt i växten till bl.a. rotknölarna (potatisarna vi äter). Och cellerna i rotknölarna tar upp glukosen och omvandlar den till stärkelse.

Men sockret i lösningen, brukar vara sackaros, som är en disackarid (bildat av en fruktos- och en glukosmolekyl). Sackarosen är inget som potatiscellerna kommer i kontakt med, för sackarosen bildas i andra växter. Så potatisens celler saknar transportörer för sackaros, och kan inte heller bryta ner sackarosen till glukos eller fruktos (som cellerna kan transportera).

Cellernas cellmembran förhindrar att kolhydrater tar sig in av sig själva, och transportörer för sackaros saknas, så därför kan inte sackarosen tas sig in i potatisens celler.

Vattnet strömmar/flödar dit det dras. Finns det mer osmotiskt aktiva partiklar utanför cellen så "drar" dessa partiklar vattnet till vatten. Precis som i ditt fall, sockerlösningen innehåller mer osmotiskt aktiva partiklar än potatisen celler, så vattnet dras ut ur cellernas vattenkanaler, för att som du skrev, jämna ut koncentrationen.

bländaren225 121
Postad: 22 okt 2022 23:27
bländaren225 skrev:

Så de du egentligen säger är att socker-molekeyl inte alls kan ta sig igenom cellen utan endast vatten vilket får cellen (cellmenbranet) "inget annat val" än att släppa ut sin vatten för att jämna ut koncentrationen.

De som jag mest inte förstår är ju hur jag vet vilket del som har en hög koncentration och vilket som har en låg. Säg dendär potatisen som är i saltlösningen. Hur vet jag om potatis är i hög koncentration/tvärtom. Hur vet jag vilken som är hypertonik och hypotonik? 


Tillägg: 22 okt 2022 23:43

En till sak hehe: kan man få tänka att ingenting kan/får passera in i cellen om det ska vara osmos eller hur? För osmos är ju vatten som kommer ut/in ur cellen och inga andra ämnen...

mag1 9566
Postad: 23 okt 2022 00:01 Redigerad: 23 okt 2022 00:02
bländaren225 skrev:
bländaren225 skrev:

Så de du egentligen säger är att socker-molekeyl inte alls kan ta sig igenom cellen utan endast vatten vilket får cellen (cellmenbranet) "inget annat val" än att släppa ut sin vatten för att jämna ut koncentrationen.

De som jag mest inte förstår är ju hur jag vet vilket del som har en hög koncentration och vilket som har en låg. Säg dendär potatisen som är i saltlösningen. Hur vet jag om potatis är i hög koncentration/tvärtom. Hur vet jag vilken som är hypertonik och hypotonik? 

En vätskas tonicitetet, d.v.s. om lösningen har en högre/lika/lägre mängd osmotiskt aktiva ämnen än t.ex. en cell, beror på alla ämnen som kan attrahera vatten. Därför kan en både en salt- och en sockerlösning vara isotona, jämfört med en cell. Trots att det är olika ämnen som attraherar vattnet (salt/socker) så är det den vattenattraherande effekten som spelar roll.

Partiklar (Na+ eller sackaros) har inte precis samma vattenattraherande effekt, så koncentrationen av ämnet avgör inte hur starkt en lösning attraherar vatten. Det som avgör är summan av alla vattenattraherande ämnen, ämnenas respektive koncentration, och hur många vattenmolekyler varje ämne kan attrahera.

Om lösningen utanför cellen är hyper-, iso- eller hypoton, ser du på hur potatisbiten beter sig efter att ha legat i vätskan. Förändras potatisbitens massa, och i så fall hur? Utifrån svaret på den frågan kan du dra slutsatser om osmos skett, samt vätskans tonicitet.

 

 


Tillägg: 22 okt 2022 23:43

En till sak hehe: kan man få tänka att ingenting kan/får passera in i cellen om det ska vara osmos eller hur? För osmos är ju vatten som kommer ut/in ur cellen och inga andra ämnen...

Osmos gäller vatten.

Ansamlas massvis med osmotiskt aktiva ämnen i cellen, så påverkas så klart även vatten genom osmos.

bländaren225 121
Postad: 23 okt 2022 13:57

Så om vi då kollar på potatisen i olika bägare. Den första bägaren är potatis i saltvatten. De innebär att saltkoncentrationen är högre utanför potatisen än innanför vilket ger en obalans mellan vattnet i potatisens celler och saltet utanför.  Eftersom saltlösningen innehåller både salt och vattenmolekyler är rörligheten betydligt mindre jämfört med den i potatisen vilket gör det mest troligt att vattnet från potatisen (cellmenbranet) väljer att släppa ut vätskan för att minska koncentrationsgradientes. Detta skulle såklart göra så att den minskar i storlek, men varför blir den mer flexibel och rörlig??

mag1 9566
Postad: 23 okt 2022 15:24

Titta på hur växtcellen är uppbyggd, det finns en del som är inblandad i att behålla vatten, och denna del saknar djurceller. Du kanske har sett hur växter sloknar (hänger) när de har torkat ut lite?

bländaren225 121
Postad: 23 okt 2022 16:12

Innan jag gör de, hade jag rätt med dedär allt innan?


Tillägg: 23 okt 2022 16:13

Insåg nyss att de inte handlar om "rörligheten" vid detta fall, salt innehåller ju joner som inte alls kan ta sig igenom cellen, därför är de vattnet som töms

Svara
Close