osjälviska beteenden
min lärare skriver att selektion på artnivå inte finns och därför måste det vara en fördel för individen att bete sig osjälviskt men för det första förstår jag inte varför selektion inte kan ske på artnivå eller populationnivå för genom naturligt urval så gynnas väl en art eller population eller missgynnas än en annan, eller det kanske är så att specifika individer inom arten gynnnas på grund av sina gener, men isåfall hur kan man konstatera att det är en fördel för individen att bete sig osjälviskt bara för att selektion på artnivå inte finns?
Hej och välkommen till Pluggakuten!
Selektion (som en del av det naturliga urvalet) sker inom populationer, och populationer tillhör av definition samma art. Så därför sker inget urval mellan olika arter. Olika arter kan t.ex. konkurrera om samma resurser, mellan arterna då (och samtidigt kan även konkurrens mellan individerna inom samma art ske).
Lyckas en art bättre med att utnyttja begränsade resurser, än en annan art, leder det så klart till att det blir mindre resurser till den senare som då missgynnas - som du var inne på. Men detta är inte en typ av selektion.
Altruism (det du kallade osjälviskt beteende) påverkar både individens chans att få avkomma (och därmed sprida sina gener), samt den/de individer som gynnas av det altruistiska beteendet. Oftast minskar den altruistiska individens chans till avkomma, samtidigt som mottagarnas chanser till avkomma ökar. Detta står i kontrast till andra typer av selektion, t.ex. sexuell selektion.
men om den altuistiska indvidens chans till avkomma minskar med mottagarens chans till avkomma ökar, varför är indviden altruistisk? Det måste väl på något sätt vara ett gynnsamt beteende för den altuistiska individen eftersom det inte har selekterats bort?
Ja, att altruismen fortfarande finns kvar och dessutom leder till att populationen gynnas, tyder på att det är en gynnsamt beteende. Det finns flera idéer för att förklara varför altruism finns. Den vanligaste bygger på att trots att en individs (kallar den A) fortplantningschanser minskar genom sitt eget altruistiska beteende, så gynnas de andra individerna i populationen. Och när de andra individerna i populationen beter sig altruistiskt, gynnas den första (d.v.s. A). I och med att individerna i denna population beter sig altruistiskt mot varandra, gynnas alla individer. Detta sker trots att de enskilda individerna missgynnas en aning genom sin egen altruism mot de andra. När individerna i populationen hjälper varandra, klarar alla individer sig bättre än om de inte skulle gynnat varandra. Och på så vis gynnas alla, vilket leder till att hela populationen klarar sig bättre.
