Optisk väg olika våglängder?
Bilr det inte olika våglängder för ljus som passerar ett tunt skikt? I detta fall är såphinnan ett tätare medium än luft. Jag har räknat ut att våglängden för ljus i såphinnan är 406 nm.
Partykoalan skrev:Bilr det inte olika våglängder för ljus som passerar ett tunt skikt? I detta fall är såphinnan ett tätare medium än luft. Jag har räknat ut att våglängden för ljus i såphinnan är 406 nm.
Ja. Så antalet våglängder i vägen upp och ner i skiktet är
Sedan blir det 180o fasförskjutning så konstruktiv interferens.
Jag tycker att exemplets lösning inte är tydlig.
Tack för svaret!
Nu blev jag lite fundersam. Hur tolkar du den här formeln?
"Vi definierar den optiska vägen som den sträcka som hade behövts i vakuum för att hinna med lika många våglängder" den här meningen har jag lite svårt att förstå?
Vilka våglängder ska man ta hänsyn till? Våglängder i stråle A eller våglängder i stråle B? I exemplets lösning tog de endast hänsyn till våglängder i stråle A.
Partykoalan skrev:Vilka våglängder ska man ta hänsyn till? Våglängder i stråle A eller våglängder i stråle B?
Det handlar om skillnaden i optisk väglängd.
Sedan finns detta med fasvändningen. Där är din bok lite förvirrande, tycker jag. Man kan lika väl subtrahera 180o. Som man till exempel gör här: http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/phyopt/soapfilm.html
Väldigt bra text. Sen vet jag också att det är "phase change 180°" varje gång ljus reflekteras mot ett optiskt tätare medium som det står i texten.
Men i formeln för optisk våglängd så används endast formeln för ljusets våglängd för luft, dvs våglängden utanför det tunna skiktet. Varför är det så?
Partykoalan skrev:Men i formeln för optisk våglängd så används endast formeln för ljusets våglängd för luft, dvs våglängden utanför det tunna skiktet. Varför är det så?
För att det är vakuumvåglängder som vi använder för att beskriva ljus. Grönt ljus är 500 nm, natriumgul är 589 nm, osv. Det är vad vi vet utantill.
Nu skulle det kanske i princip vara bättre om vi skulle använda THz men det är få som har dessa värden i huvudet.
Eller fotonenergi i elektronvolt eller i rydberg. Det är lättare, typ 2 eV för synligt ljus.
Men det finns väl mer sådant som är lite historiskt som är svårt att ändra nu. Temperatur till exempel.
Okej, så i sådana här exempel och när man tillämpar formeln för optisk väg tar man alltså endast hänsyn till våglängden som är utanför det tunna skiktet.
Och anledningen är att formeln är förknippad med vakummvåglängder som du säger.
Våglängden för ljuset i det tunna skiktet är således inte relevant när man tillämpar denna formel?
Det är ju samma sak om man säger att den optiska väglängden sopt är ett visst antal "materialvåglängder" eller samma antal vakuumvåglängder multiplicerat med materialets brytningsindex n.
Okej, tack för hjälpen!