Öppet blodomlopp
På vilket sätt gynnas exempelvis kräftor av ett öppet blodomlopp och varför binder de syre med hemocyanin istället för hemoglobin? Har för mig att det öppna blodomloppet är mindre energikrävande men varför och mer än så har jag svårt att klura ut.
Börja med att jämföra ett öppet och ett slutet blodomlopp, då blir det enklare att se varför det öppna passar bättre till kräftan, samt varför det skulle vara mindre energikrävande. Hur energikrävande ett system är, är inte enbart kopplat till hur mycket energi som går åt att pumpa runt hemoglobin/hemocyanin, utan även till hur komplicerat cirkulationssystemet är (ett komplext system kostar mer resurser/energi att bygga upp).
mag1 skrev:Börja med att jämföra ett öppet och ett slutet blodomlopp, då blir det enklare att se varför det öppna passar bättre till kräftan, samt varför det skulle vara mindre energikrävande. Hur energikrävande ett system är, är inte enbart kopplat till hur mycket energi som går åt att pumpa runt hemoglobin/hemocyanin, utan även till hur komplicerat cirkulationssystemet är (ett komplext system kostar mer resurser/energi att bygga upp).
I det öppna blodomloppet är vävnadsvätskan och vätskan i blodkärlen densamma. Detta medför väl ett lågt blodtryck men då kräftorna är relativt små och har en låg metabolism funkar detta eftersom blodet inte behöver transporteras speciellt långt eller snabbt. Tänker jag rätt där? Det slutna blodomloppet är mer komplext och kräver alltså mer energi att bygga upp, finns ej tillräckligt med resurser till energi för att bygga upp dessa borde det öppna blodomloppet vara "förstahandsval". Varför de har hemocyanin istället för hemoglobin förstår jag dock inte och har kräftorna hemolymfa eller blod?
Du är inne på helt rätt spår. Kräftorna är mindre och behöver därför inte ett lika avancerat blodomlopp, inte heller ett lika avancerat kärlsystem för att transportera lymfa (vätskan som samlas upp i lymfkärlen och töms i blodet). Och behövs inte ett mer avancerat system, så stannar utvecklingen av på ett tillräckligt (men mindre avancerat) system, som inte "kostar" lika mycket resurser (celler, energi etcetera).
Skillnaden mellan hemoglobinet och hemocyanin, är även det kopplat till den funktion som kräftan behöver. Om du jämför de båda proteinerna med varandra, vilka skillnader hittar du?
mag1 skrev:Du är inne på helt rätt spår. Kräftorna är mindre och behöver därför inte ett lika avancerat blodomlopp, inte heller ett lika avancerat kärlsystem för att transportera lymfa (vätskan som samlas upp i lymfkärlen och töms i blodet). Och behövs inte ett mer avancerat system, så stannar utvecklingen av på ett tillräckligt (men mindre avancerat) system, som inte "kostar" lika mycket resurser (celler, energi etcetera).
Skillnaden mellan hemoglobinet och hemocyanin, är även det kopplat till den funktion som kräftan behöver. Om du jämför de båda proteinerna med varandra, vilka skillnader hittar du?
Hos djur med hemocyanin finns inga blodkroppar och alltså innebär det att kräftorna borde ha hemolymfa och ej blod. Det finns löst i hemolymfan och innehåller en kopparjon vilket ger den blå färgen. Hemoglobinet finns i de röda blodkropparna, eftersom djur med hemocyanin inte har blodkroppar finns alltså inget hemoglobin. Men varför kan inte hemoglobin/blodkroppar finnas i hemolymfan och varför har de hemolymfa istället för blod?
Precis, hemolymfan är vätskan som passerar runt/genom organen i kräftan, och fungerar liknande blodet i oss. Men, som du skrev, saknas röda blodkroppar i bl.a. kräftdjur. I våra röda blodkroppar finns massvis med hemoglobin, det protein som transporterar syrgas/koldioxid. I hemolymfan finns istället proteinet hemocyanin, som transporteras fritt i hemolymfan, d.v.s. kräftans syretransporterande protein finns fritt i hemolymfan.
Mängden/koncentrationen av syrgas vid botten, där kräftan lever, är mycket lägre än den är i luften vi andas, så hemocyaninet är därför anpassad till att det finns en lägre koncentration i vattnet kring kräftan.
mag1 skrev:Precis, hemolymfan är vätskan som passerar runt/genom organen i kräftan, och fungerar liknande blodet i oss. Men, som du skrev, saknas röda blodkroppar i bl.a. kräftdjur. I våra röda blodkroppar finns massvis med hemoglobin, det protein som transporterar syrgas/koldioxid. I hemolymfan finns istället proteinet hemocyanin, som transporteras fritt i hemolymfan, d.v.s. kräftans syretransporterande protein finns fritt i hemolymfan.
Mängden/koncentrationen av syrgas vid botten, där kräftan lever, är mycket lägre än den är i luften vi andas, så hemocyaninet är därför anpassad till att det finns en lägre koncentration i vattnet kring kräftan.
Tack, då förstår jag! :)
För all del, kul att det hjälpte till!
