Öppen pipa längd
När man räknar ut längden på öppen pipa, är det själva pipan man räknar ut längden på eller vågorna? För vi har ritat alla pipor som att de är lika långa, men sen räknar man ändå ut att de är olika beroende på antalet noder?
Och när vi skrivit formel för stående våg i sluten pipa så har vi använt oss av k (L=(2k-1)(λ/4)) och sen har vi använt n vid öppen pipa (L=nλ/2), vad beror det på?
är frekvensen densamma för grundton, 1:a överton osv för blåsinstrument? För de har väl samma våglängd?
Pipans längd uttryckt i meter är konstant, men eftersom våglängden för de olika tonerna är olika, blir pipans längd uttryckt i antalet våglängder olika.
Frekvensen för första övertonen på en sträng är dubbelt så hög som grundtonens frekvens. Våglängden är alltså hälften så lång. Andra övertonen har en frekvens som är 3 ggr grundtonens frekvens och så vidare.
När det gäller träblåsinstrument är jag inte så insatt (mer än jag vet att det finns en oktavklaff åtminstone på tvärflöjt) men på bleckblåsinstrument använder man (normalt) inte grundtonen alls, utan den lägsta ton man kan få fram är 6 halvtoner (när man har tryckt ner alla ventiler som sänker tonen 1, ½ respektive 1½ ton) under den första övertonen för t ex trumpeten i sitt "normalläge". Då behöver man alla ventilerna för att nå upp till den ton som är andra övertonen (utan intryckta ventiler) men högre upp än så behöver man aldrig utnyttja alla tre ventilerna samtidigt.
Smaragdalena skrev:Pipans längd uttryckt i meter är konstant, men eftersom våglängden för de olika tonerna är olika, blir pipans längd uttryckt i antalet våglängder olika.
Frekvensen för första övertonen på en sträng är dubbelt så hög som grundtonens frekvens. Våglängden är alltså hälften så lång. Andra övertonen har en frekvens som är 3 ggr grundtonens frekvens och så vidare.
När det gäller träblåsinstrument är jag inte så insatt (mer än jag vet att det finns en oktavklaff åtminstone på tvärflöjt) men på bleckblåsinstrument använder man (normalt) inte grundtonen alls, utan den lägsta ton man kan få fram är 6 halvtoner (när man har tryckt ner alla ventiler som sänker tonen 1, ½ respektive 1½ ton) under den första övertonen för t ex trumpeten i sitt "normalläge". Då behöver man alla ventilerna för att nå upp till den ton som är andra övertonen (utan intryckta ventiler) men högre upp än så behöver man aldrig utnyttja alla tre ventilerna samtidigt.
När man ska räkna ut frekvensen för stränginstrument, varför blir formeln n*f(grundton)? det stämmer väl att strängarna har samma utbredningshastighet men olika frekvenser och våglängder? Vet du hur man skulle kunna härleda den formeln?
När man ska räkna ut frekvensen för stränginstrument, varför blir formeln n*f(grundton)? det stämmer väl att strängarna har samma utbredningshastighet men olika frekvenser och våglängder? Vet du hur man skulle kunna härleda den formeln?
Tonhöjden för en gitarrsträng beror på materialet, strängens tjocklek, strängens längd och hur hårt spänd strängen är. Materialet och strängens tjocklek kan du se som konstant (men olika för olika strängar). Stängens längd ändrar du genom att förkorta den (trycka ner strängen mot greppbrädan). Spänningen i strängen ändrar du när du stämmer gitarren.
Det är grundtonen man använder sig av när man spelar gitarr. Ibland kan man använda övertoner också, s k flageoletter.
Smaragdalena skrev:När man ska räkna ut frekvensen för stränginstrument, varför blir formeln n*f(grundton)? det stämmer väl att strängarna har samma utbredningshastighet men olika frekvenser och våglängder? Vet du hur man skulle kunna härleda den formeln?
Tonhöjden för en gitarrsträng beror på materialet, strängens tjocklek, strängens längd och hur hårt spänd strängen är. Materialet och strängens tjocklek kan du se som konstant (men olika för olika strängar). Stängens längd ändrar du genom att förkorta den (trycka ner strängen mot greppbrädan). Spänningen i strängen ändrar du när du stämmer gitarren.
Det är grundtonen man använder sig av när man spelar gitarr. Ibland kan man använda övertoner också, s k flageoletter.
Men när man trycker ner strängen på olika ställen så blir ju längden olika och principen är väl att längden är densamma i meter men våglängd och frekvensen är olika för olika toner. Hur kan då en sträng har olika toner, eftersom när du ändrar längden så borde det väl inte vara samma ton längre (om längden är samma för grundton, övertoner)?
Det har jag svart på i din tråd om handlar om strängar.
