Om jag nuddade en tablett svavelsyra (inte i lösning), skulle jag frätas?
Ja. Är endast syrors vattenlösningar frätande?
Jag undvek att fråga om hcl efterosm jag vet att det är en gas, men jag kan lika gärna fråga vad som händer om jag stoppar händerna i HCl (g).
Svavelsyra är en vätska vid rumstemperatur, så jag antar att du menar att man befinner sig nedanför fryspunkten vid ca 10 grader.
Nej, initialt skulle du faktiskt inte frätas. Problemet är dock att din hud innehåller fukt och efter en kort stund har det ansamlats så pass mycket fukt i kontaktytan att du får många vätejoner på fingret som fräter sönder huden.
Det är betydligt farligare med väteklorid eftersom gasmolekylerna är lättrörliga, kan absorberas av huden och dessutom är kontaktytan större mot huden.
Edit: Svavelsyra är dessutom så pass hygroskopiskt att det snabbt skulle börja suga ut vatten och förkolna ditt finger.
Varför måste syran vara i vattenlösning för att fräta? Kan den inte avge H+ när den vill? Avge på proteinerna på min hud istället!
Så, om min hud är helt torr, fräts jag inte? Jag vet inte varför det är så svårt att föreställa...
Har det något med att det egentligen är oxoniumjonen som är frätande och att det självklart inte finns några oxoniumjoner om det inte finns vatten?
Jag tror att vinsyra är fast vid rumstemperatur.
Laguna skrev:Jag tror att vinsyra är fast vid rumstemperatur.
Vem bryr sig om vinsyra!? Här snackar vi the real bad boys
Basiska ämnen däremot, t. ex. sånt som finns i propplösare.
Svavelsyra kan mycket väl skada dina proteiner, om den tar sig dit. Det är själva problemet - svavelsyra i fast form är inte lättrörlig så den kan inte ta sig in i hudcellerna även om du nuddar vid den.
Problemet är att din hud alltid är fuktig eller åtminstone kan utsöndra fukt som lägger sig utanpå hudcellerna. Denna tas snabbt upp av den hygroskopiska svavelsyran och då löses en del av den upp. När det väl har skett kan lösningen ta sig in i och mellan cellerna för att sedan reagera med allt möjligt så att det frigörs mer vätska (vid reaktioner, när celler bryts sönder osv) som löser upp mer syra, som börjar fräta ännu mer osv.
Varför i h*****e har denna tråd visats 1300 gånger?
Jo men är inte huden gjord av proteiner trots att den är död?
Jag förstår att hud inte kan vara helt fuktfri, men min fråga är liksom teoretiskt ställd; jag vill veta lite om olösta (starka) syrors egenskaper. Du har egentligen redan svarat på frågan, olösta syror fräts inte. Vad händer om syran är löst i andra lösningsmedel, avger den ändå H+?
Jag förstår att det var en hypotetisk och principiell fråga, annars hade jag påpekat att svavelsyran hade smält av din kroppstemperatur och den lilla smälta som bildades hade reagerat med dina celler. Men poängen är ju inte att det måste vara just svavelsyra utan om två fasta ämnen kan reagera med varandra.
Svaret är nej, eller att det sker i försumbar omfattning. Jag har ett liknande industriellt exempel: när kol och järnoxider reagerar i en masugn för att bilda järn och koldioxid. Den reaktionen är egentligen inte möjlig utan att använda syrgas. Tanken är att man får en reaktion mellan kol och syre för att bilda kolmonoxid, vilken sedan reagerar med järnoxiderna. Själva kolmonoxiden förmedlar kolet mellan de fasta ämnena men syns inte i den sammanfattade reaktionsformeln. Om temperaturen blir tillräckligt hög kan dock järnoxiden börja mjukna och delvis smälta, vilket gör att den helt plötsligt kan reagera direkt med kolet eftersom det då snarare är en reaktion mellan fast och flytande fas.
Svavelsyra kan lösas i annat än vatten och ändå avge H+, men det är inte säkert att svavelsyra är en stark syra i alla lösningsmedel. En syras styrka beror alltid på lösningsmedlet man använder.
om två fasta ämnen kan reagera med varandra... det tänkte jag inte på.
Åh... spännande. Hur höga temperaturer pratar vi om? tre fyra fem tusen kelvin?
Och flyter H+ runt själv? (Inga oxoniumjoner) Säg etanol. Vi löser svavelsyra i etanol.
Nja, snarare 1000-2000 kelvin (fast inom industrin pratar man aldrig om kelvin och en masugn kan ganska lätt komma upp i 2000 grader i de varmaste partierna). Till slut rör sig atomerna så fort att de nästan är rörliga som i en vätska medan de behåller en viss struktur som i ett fast ämne. Vid höga temperaturer kan de traditionella faserna fast/vätska/gas tappa mening eftersom man kan ha saker som är en blandning av faser. Det är möjligt för ”ett fast ämne som beter sig som en vätska” att reagera med något som bara beter sig som ett fast ämne.
Om du löser svavelsyra i etanol så kommer troligtvis syret i hydroxigruppen att fungera som bas och ta upp en H+. Problemet är att svavelsyran även suger ut vatten så det är troligt att etanolmolekylerna faller sönder och bildar eten medan vatten elimineras (eliminationsreaktion) eller att olika etanolmolekyler reagerar och bildar dietyleter och vatten (kondensationsreaktion).
Rent principiellt borde H+ kunna flyta runt av sig självt. Det är faktiskt möjligt t.o.m. för elektroner(!) Om jag minns rätt så kan man ha upplösta elektroner om man blandar natrium med flytande ammoniak medan det avges ett skumt blått sken (ej ett skämt, testa att ta reda på mer om detta).
Rent principiellt borde H+ kunna flyta runt av sig självt. Det är faktiskt möjligt t.o.m. för elektroner(!) Om jag minns rätt så kan man ha upplösta elektroner om man blandar natrium med flytande ammoniak medan det avges ett skumt blått sken (ej ett skämt, testa att ta reda på mer om detta).
Det där kommer jag ihåg från när jag läste kemi.
Teraeagle skrev:Nja, snarare 1000-2000 kelvin (fast inom industrin pratar man aldrig om kelvin och en masugn kan ganska lätt komma upp i 2000 grader i de varmaste partierna). Till slut rör sig atomerna så fort att de nästan är rörliga som i en vätska medan de behåller en viss struktur som i ett fast ämne. Vid höga temperaturer kan de traditionella faserna fast/vätska/gas tappa mening eftersom man kan ha saker som är en blandning av faser. Det är möjligt för ”ett fast ämne som beter sig som en vätska” att reagera med något som bara beter sig som ett fast ämne.
Om du löser svavelsyra i etanol så kommer troligtvis syret i hydroxigruppen att fungera som bas och ta upp en H+. Problemet är att svavelsyran även suger ut vatten så det är troligt att etanolmolekylerna faller sönder och bildar eten medan vatten elimineras (eliminationsreaktion) eller att olika etanolmolekyler reagerar och bildar dietyleter och vatten (kondensationsreaktion).
Rent principiellt borde H+ kunna flyta runt av sig självt. Det är faktiskt möjligt t.o.m. för elektroner(!) Om jag minns rätt så kan man ha upplösta elektroner om man blandar natrium med flytande ammoniak medan det avges ett skumt blått sken (ej ett skämt, testa att ta reda på mer om detta).
Intressant.
Oj, är svavelsyra så agressiv?
Det ska jag söka upp nån video på.
Förresten, vad betyder egentligen fräta? Att en bas eller syra liksom förstör molekylerna som vår hud är gjord av, alltså förstör huden? Är detta samma som när svavelsyran "förstör" etanolmolekylen? Jag skulle säga att den är tämligen förstörd. Varför förstörs inga hudmolekyler på samma sätt som etanolen om man blandar?
Jag visste inte när jag skapade tråden att svavelsyra är flytande vid rumstemp, men från och med nu menar jag flytande svavelsyra! Så fräter ren, flytande svavelsyra?
Ren, flytande svavelsyra är kraftigt frätande eftersom molekylerna då lätt kan komma i kontakt med huden. Du har väl sett vad som händer om man blandar flytande svavelsyra med socker? Något liknande skulle troligen hända med huden i någon utsträckning. Ren svavelsyra är extremt aggressivt mot organiskt material.
Huden är mer komplex än ren etanol, men det är liknande typer av reaktioner som sker. Syran kan sänka pH så att proteinernas struktur förstörs, dra ut vatten, fungera som katalysator m.m. Många av reaktionerna är dessutom exoterma, så det finns risk för brännskador.
Ojdå, då borde jag ha frågat om flytande svavel från början, det var det jag förväntade mig.
Okej, men var det något mer än den begränsade kontaktytan som hindrar fast svavelsyra från att fräta? Om ja så vad händer om jag helt enkelt pulveriserar den?
Det är även ett problem att det bara är det yttersta lagret med svavelsyramolekyler närmast ytan som skulle kunna reagera med din hud. Molekyler i ett fast material är, som sagt, inte lättrörliga så molekyler längre in kan inte nå huden. Det blir inte direkt någon omfattande reaktion. I vätskan kan molekylerna hela tiden röras och leta sig fram till huden.
Flytande svavel är något helt annat än flytande svavelsyra.
Svavel smälter vid ungefär 110 grader, så flytande svavel bränner man sig på.
Svavelsyra är tydligen fast under ca 10 plusgrader, det visste jag inte. Man kan alltså testa ganska enkelt.
Äsch, ni förstår ändå!
Teraeagle: Då förstår jag. Det är så roligt att du vill svara, ingen lärare på universitetet skulle ha tid eller ta min fråga på allvar känns det som.
