Om HAc är en svag syra, varför är då inte Ac- en stark bas?
Hej!
Som titeln säger undrar jag varför Ac- är en svag bas. Jag tänker att Ac- starkt attraherar vätejoner vilket innebär att när man blandar HAc och H2O så bildas endast en liten del fristående H3O+, då Ac- för det mesta håller kvar vätejonerna i HAc. Varför då inte Ac- en stark bas? Säg att vi blandar Ac- med H2O, borde då inte blandningen till störst del bestå av HAc + OH-?
Tacksam för svar!
Jo, men inte till så stor del att acetatjonen är en stark bas - en stark bas skulle ju protolyseras till 100 %, och det händer ju inte med acetatjonen. Men visst skulle det bildas en basisk lösning om man löser t ex NaAc i vatten!
En stark syra som HCl hör ihop med kloridjonen, som är en negativ jon som inte är basisk alls. På samma sätt skulle en stark bas höra ihop med en positiv jon som inte är det allra minsta sur (men det finns inget ämne som passar in på den beskrivningen - den enda starka basen vi behöver bry oss om är hydroxidjonen, och den finns ju redan fix och färdig i t ex NaOH).
smaragdalena skrev :Jo, men inte till så stor del att acetatjonen är en stark bas - en stark bas skulle ju protolyseras till 100 %, och det händer ju inte med acetatjonen. Men visst skulle det bildas en basisk lösning om man löser t ex NaAc i vatten!
En stark syra som HCl hör ihop med kloridjonen, som är en negativ jon som inte är basisk alls. På samma sätt skulle en stark bas höra ihop med en positiv jon som inte är det allra minsta sur (men det finns inget ämne som passar in på den beskrivningen - den enda starka basen vi behöver bry oss om är hydroxidjonen, och den finns ju redan fix och färdig i t ex NaOH).
Ok, då förstår jag varför Ac- inte är en stark bas, tack!
Men varför är exempelvis inte kloridjonen en bas, om exempelvis Ac- är det?
HCl är en stark syra, så 100 % av vätekloridmolekylerna reagerar med vattnet. I en vattenlösning av väteklorid finns det oxoniumjoner och kloridjoner, men inga HCl-molekyler. Om man löser upp NaCl i vatten finns där kloridjoner och natriumjoner, men inga HCl-molekyler.
HAc däremot är en svag syra. Det innebär att endast en del av ättiksyramolekylerna reagerar med vattnet. I en vattenlösning av ättiksyra finns det acetatjoner, oxoniumjoner (lika många som acetatjonerna) och ättiksyramolekyler. Hur mycket det finns av varje kan man räkna ut med uttrycket för syrakonstanten. Om vi förenklar lite kan vi låtsas att t ex 20 % av ättiksyramolekylerna reagerar med vattnet. Det skulle betyda att det är 4 ggr så många ättiksyramolekyler som det är acetatjoner. Om man å andra sidan löste upp NaAc i vatten, skulle det också finnas 4 ggr så många ättiksyramolekyler som aetatjoner, och för att dessa ättiksyramolekyler skulle kunna bildas, skulle det ha bildats lika många hydroxidjoner också. I själva verket är det alltså inte alltid 4 ggr så många ättiksyramolekyler som acetatjoner, utan det beror på pH-värdet.
Tack, då förstår jag!
Det är viktigt att komma ihåg att det finns grader av surhet, och att om en syra är stark eller svag beror väldigt mycket på vad man jämför med.
Jag menar, visst, jämför man ättiksyra (som har en protolysgrad omkring ett par procent i en typisk vattenlösning) med en av "värsting-syrorna" såsom saltsyra (som har en protolysgrad på så gott som 100 % i vatten), ja, då är ju ättiksyra jätteklen. Men om man i stället jämför med andra svaga syror som kolsyra, ammoniumjonen eller etanol, så, då är ättiksyra faktiskt rätt så stark.
Ju svagare en syra är, desto starkare är den korresponderande basen. Saltsyra är en väldigt stark syra, så den korresponderande basen, kloridjonen, är en helkass bas. Etanol däremot är en väldigt, väldigt svag syra, så den korresponderande basen, som ser ut så här:
http://web.chem.ucla.edu/~harding/IGOC/E/ethoxide01.png
är en väldans stark bas.
Ättiksyra, som är en lite sådär halvsvag syra ligger någonstans mitt emellan, och har en halvsvag korresponerande bas, acetatjonen.
Dock -- och det här var ett fel i min världsbild till så sent som för ett par månader sedan! -- är det så, att ättiksyra ändå är starkare som syra, än acetstjonen är som bas (i vart fall i vattenlösning). Mer precist så får du mer vätejoner om du löser upp, säg, 0.01 mol/dm3 ättiksyra, än du får hydroxidjoner om du löser upp 0.01 mol/dm3 natriumacetat.
En snabb, informell jämförelse av ett gäng olika syra/bas-par:
HCl (riktigt stark syra) / Cl(-) (så gott som totalt obasisk)
HAc (okej syra) / Ac(-) (väldigt svag bas)
H2S (halvsvag syra) / HS(-) (halvsvag bas)
NH4(+) (rätt så svag syra) / NH3 (helt okej bas)
CH3CH2OH (kass syra) / CH3CH2O(-) (riktigt stark bas)
Om du läser kemi 2 så kommer du lära dig mycket mer om hur syrastyrka hänger ihop med styrkan på den korresponderande basen, och hur man kan sätta numeriska värden (så kallade pKa- respektive pKb-värden) på en syras eller bas styrka.
