Olympiska spelet
Vid de olympiska spelen i Aten 2004 vann Julija Nesterenko 100 m-finalen för damer på tiden
10,93 s. Herrarnas final vanns av Justin Gatlin på tiden 9,85 s.
b) Tänk dig nu att båda hade startat samtidigt. Hur långt hade i så fall Julija kvar att springa
då Justin passerade mållinjen?
Så här tänkte jag
(10.15m/s * 9.85s)-(9.141m/s*9.85)=9.88 m kvar.
Svar 9.88m . Hur ska man tänka?
Ja vad ska man säga. Om du skrivit av den korrekt är det ju en efterbliven uppgift som inte går att svara på. Det är ju knappast så att de springer lika fort hela loppet, är det så man ska räkna eller finns det en graf till uppgiften?
Räkna med att de bäda löparna har en konstant acceleration under hela loppet.
Rita två v/t-grafer i samma koordinatsystem, en för Nesterenko och en för Gatlin.
Fundera på vad du kan utläsa ur graferna.
Yngve skrev:Räkna med att de bäda löparna har en konstant acceleration under hela loppet.
Det är väl ungefär lika fel som att anta att de springer med konstant hastighet.
https://sportsscientists.com/2008/08/beijing-2008-men-100m-race-analysis/
På länken kan du se hur hastigheten varierar under ett 100m av Bolt.
Nej det är mindre fel.
Det är fysiskt omöjligt att momentant gå från stillastående till den konstanta medelhastigheten. Det skulle ju innebära en oändlig acceleration i startögonblicket.
För att kunna lösa uppgiften entydigt måste man göra något antagande om hur hastigheten förändras över loppet, och konstant acceleration ger ett entydigt svar.
Däremot gäller jag självklart med om att uppgiften är olyckligt formulerad.
Om det var en gångtävling på 1 km då?
Då kan man göra ett annat antagande, t.ex att gångarna accelererar från stillastående upp till marschfart under de första 2 sekunderna och sedan håller denna under resten av loppet.
Det går såklart att göra liknande antaganden om 100-metersloppet.
Det viktiga är att man gör ett antagande och redovisar det.