Olika vollpipetters påverkan på resultat
Hej, jag skriver en labbrapport på 4 olika metoder för bestämning av massan koppar i en lösning. Frågan som lyder är: "I de olika laborationerna användes olika volymer av din kopparlösning och därmed olika vollpipetter. Hur påverkar detta ditt resultat?
Jag är helt borta på denna fråga. Visserligen vet jag att vollpipetter kan ge lite avvikande svar om det är så att man tagit upp för mycket volym, men jag förstår ej hur olika vollpipetter och volymer skulle kunna påverka svaret.
tacksam för svar
Varje mätinstrument har en associerad noggrannhet.
Exempelvis så kan en 30cm-linjal med mm-markeringar inte mäta sträckor med högre precision än runt 1mm oavsett hur nogrann man är när man får avrunda till hela mm. . Är en sträcka egentligen 11.35mm så kommer man med linjalen endast kunna säga "mellan 10.5mm och 11.5mm" eller "11mm +- 0.5mm" där 0.5mm (en halv millimeter) är den praktiska precisionen.
Detsamma gäller för volymmätande instrument. Även om man använder dem så nogrannt som möjligt så finns oöverkomliga precisioner associerade med mätningen.
Vid övermänskligt noggrann mätning så bestäms precisionen av mätinstrumentets mekaniska framställning. Leverantören kan inte garantera 100%-ig överensstämmelse med ml-definitionen och instrumentet expanderar eller krymper beroende på temperatur så du får teoretiska toleranser som specificeras av leverantörer. Se exempelvis: https://se.vwr.com/store/product/11718499/vollpipetter-tva-markeringar-klass-as Mjukplastpipetter har exempelvis lägre precision än glaspipetter då de framställs med metoder som ger stor spridning i volymen de faktiskt håller.
Vid slarvigare mätning så är dock felen man får långt över det teoretiska minimumet och då får man helt enkellt vara ärligare och just konstatera sina mätresultat inom intervall. Att vätskans yta bukar sig i en pipett där bukbotten är vid markörer för 22.1ml och övre kanten vid 22.3ml bör leda en till att anteckna att du fick en volym mellan 22.1ml och 22.3 ml snarare än att säga "eh, 22.1ml får det bli... och då är precisionen sådana intervall.
Faktumet att du inte kan läsa av saker exakt är något man ska dokumentera, och olika pipetter är olika svåra att läsa av precist.
Man skall lösa av pipetten på menisken. Volymen som SS pratar om är alltså 22.1 ml.
SeriousCephalopod skrev:Varje mätinstrument har en associerad noggrannhet.
Exempelvis så kan en 30cm-linjal med mm-markeringar inte mäta sträckor med högre precision än runt 1mm oavsett hur nogrann man är när man får avrunda till hela mm. . Är en sträcka egentligen 11.35mm så kommer man med linjalen endast kunna säga "mellan 10.5mm och 11.5mm" eller "11mm +- 0.5mm" där 0.5mm (en halv millimeter) är den praktiska precisionen.
Detsamma gäller för volymmätande instrument. Även om man använder dem så nogrannt som möjligt så finns oöverkomliga precisioner associerade med mätningen.
Vid övermänskligt noggrann mätning så bestäms precisionen av mätinstrumentets mekaniska framställning. Leverantören kan inte garantera 100%-ig överensstämmelse med ml-definitionen och instrumentet expanderar eller krymper beroende på temperatur så du får teoretiska toleranser som specificeras av leverantörer. Se exempelvis: https://se.vwr.com/store/product/11718499/vollpipetter-tva-markeringar-klass-as Mjukplastpipetter har exempelvis lägre precision än glaspipetter då de framställs med metoder som ger stor spridning i volymen de faktiskt håller.
Vid slarvigare mätning så är dock felen man får långt över det teoretiska minimumet och då får man helt enkellt vara ärligare och just konstatera sina mätresultat inom intervall. Att vätskans yta bukar sig i en pipett där bukbotten är vid markörer för 22.1ml och övre kanten vid 22.3ml bör leda en till att anteckna att du fick en volym mellan 22.1ml och 22.3 ml snarare än att säga "eh, 22.1ml får det bli... och då är precisionen sådana intervall.
Faktumet att du inte kan läsa av saker exakt är något man ska dokumentera, och olika pipetter är olika svåra att läsa av precist.
Okej det här förstår jag nu (det med pipetternas nogranoggra), men varför skulle olika upptag volym kopparlösning i de olika metoderna påverka resultatet i sin helhet?
Ens effektiva förväntade fel beror såväl av den mekaniska processen som används för att uppmäta och överföra volymer såväl som de algebraiska uttryck som storheterna ingår i.
Men det finns en förhållandevis allmän princip vid mätning om att relativa fel blir mindre om man håller på med större storheter relativt mätskalan, även om absoluta fel kan vara lite mer svårförutsägbara.
Om vi håller oss till linjalexemplet en kort stund till så har man olika förväntade relativa fel när man mäter små och stora saker med samma linja. Låt säga att jag mäter något som är ungefär 20mm och en annan sak som är ungefär 2mm. Den absoluta nogrannheten i de två mätningarna är densamma, vi har möjliga absoluta fel på runt 0.5mm i mätvärdena men det relativa felet, mätfelets storlek relativt det som mäts är olika. För 20mm-saken så är relativa felet 0.5mm/20mm = 2.5% medan förväntade relativa mätfelet för 2mm-saken är 0.5mm/2mm = 25%. Betydligt mer.
Detta fenomen att relativa fel generellt blir mindre när vi mäter större saker (relativt mätskalan) är förhållandevis allmänt och är intuitivt bekant. Om jag ville ha 1ml 50g/L-sockerlösning så skulle du inte försöka mäta upp 0.5g och lägga i 1ml vatten. Det vore svårt att mäta upp 0.5g med någon som helst nogrannhet (absolut eller relativ) med vanliga instrument så istället gör du en liter 50g/L-lösning och tar ut 1ml med pipett, precis eftersom det förväntade relativa felet blir mindre.
Sedan kan, beroende på mätutrustningen, det förväntade absoluta felet vara större eller mindre för olika stora ting men beror på mätinstrument och objekt.