olika former som en alkan kan anta
Hej
Det står i min bok att kolatomer på ömse sidor om en enkelbindning är frittvridbara vilket gör att de kan få olika former eller konformationer.
Betyder det att en heptanmolekyl har 6 konformationer?
Jag vet inte hur jag måste tänka.
Blir tacksam om någon förklarar för mig
En heptanmolekyl har massvis med olika konformationer, för om varje bindning kan rotera fritt, d.v.s. 360° var och en för sig, då blir summan av möjliga konformationer väldigt stor (och beroende av hur du definierar en konformation).
Den stora skillnaden är mot ämnen med en dubble eller trippelbindning, där rotationen inte är fri. Dessa bindningar gör att atomerna (mellan vilka bindningen finns) inte kan roteras, och därmed begränsas antalet konformationer.T.ex. i pent-2-en sitter är kolatomerna 1 och 3 i en konformation till varandra Z/E (eller cis/trans). Men bindningarna mellan kolatomerna 3-5 kan rotera fritt, och kan då ha massvis med olika konformationer.
mag1 skrev:En heptanmolekyl har massvis med olika konformationer, för om varje bindning kan rotera fritt, d.v.s. 360° var och en för sig, då blir summan av möjliga konformationer väldigt stor (och beroende av hur du definierar en konformation).
Den stora skillnaden är mot ämnen med en dubble eller trippelbindning, där rotationen inte är fri. Dessa bindningar gör att atomerna (mellan vilka bindningen finns) inte kan roteras, och därmed begränsas antalet konformationer.T.ex. i pent-2-en sitter är kolatomerna 1 och 3 i en konformation till varandra Z/E (eller cis/trans). Men bindningarna mellan kolatomerna 3-5 kan rotera fritt, och kan då ha massvis med olika konformationer.
Tack för ditt svar.Menar du att det inte går att räkna hur många konformationer de har? Går det inte alls rotera atomerna med dubbel och trippelbindning?
Happylife skrev:mag1 skrev:En heptanmolekyl har massvis med olika konformationer, för om varje bindning kan rotera fritt, d.v.s. 360° var och en för sig, då blir summan av möjliga konformationer väldigt stor (och beroende av hur du definierar en konformation).
Den stora skillnaden är mot ämnen med en dubble eller trippelbindning, där rotationen inte är fri. Dessa bindningar gör att atomerna (mellan vilka bindningen finns) inte kan roteras, och därmed begränsas antalet konformationer.T.ex. i pent-2-en sitter är kolatomerna 1 och 3 i en konformation till varandra Z/E (eller cis/trans). Men bindningarna mellan kolatomerna 3-5 kan rotera fritt, och kan då ha massvis med olika konformationer.
Tack för ditt svar.Menar du att det inte går att räkna hur många konformationer de har?
Det beror på hur du definierar en konformation, hur snäv definitionen är. Är "en konformationen" en form med alla rotationer inom 60°, blir det färre möjliga konformationer, jämfört mer en snävare definition med endast 1° rotation per konformation (lite extremt, men för att illustrera skillnaden).
Går det inte alls rotera atomerna med dubbel och trippelbindning?
Det beror på vilket ämnet är, för vissa kan det ske om energi tillförs. Generellt kan inte en rotation ske längs dubbel-/trippelbindning.
