Öka frekvens?
a) l = n λ / 2
340/208 = 1,63 m
2,45 = n x 1,63 / 2
n = 2,99 , alltså 3 noder.
b) Kan jag få hjälp på traven?
Nu är det en halvöppen pipa.
Som vanligt: Rita! Lägg upp din bild här.
Ska jag rita en halvöppen pipa med 3 noder? Eller är du ute efter en annan skiss?
naturnatur1 skrev:Ska jag rita en halvöppen pipa med 3 noder? Eller är du ute efter en annan skiss?
Alltså, när vi säger här "rita!" behöver man inte göra rätt ritning på en gång.
Man kan behöva rita och tänka några gånger.
Meningen är att gå igenom den processen själv. Man ger det liiiite mer tid än några minuter.
Nej det förstår jag. Men jag ritade en halvöppen pipa med 3 noder, men det sa mig inte så mycket. Vet inte vad jag annars ska rita, därför jag frågar för att lära mig "tankesättet". Jag brukar inte rita på alla uppgifter då jag är van vid att lösa "algebraiskt".
naturnatur1 skrev:Nej det förstår jag. Men jag ritade en halvöppen pipa med 3 noder, men det sa mig inte så mycket. Vet inte vad jag annars ska rita, därför jag frågar för att lära mig "tankesättet".
Och sedan hjälper det inte vad vi än svarar här...
Varför tror du att du ska rita tre noder? Det är inte vad uppgiften säger.
För att jag i a uppgiften räknat att den visade 3 noder i röret och sedan kommer Cecilias fröken och sätter ett lock för rörets ena öppning. Tänkte då att det bildades en halvöppen pipa med 3 noder..
naturnatur1 skrev:För att jag i a uppgiften räknat att den visade 3 noder i röret och sedan kommer Cecilias fröken och sätter ett lock för rörets ena öppning. Tänkte då att det bildades en halvöppen pipa med 3 noder..
Uppgiften anger att det blir en annan våglängd.
Det är väl den jag måste räkna fram? Jag vill ha fram hur mycket hon måste öka frekvensen för att ljudet åter ska förstärkas. Då är man alltså ute efter en våglängd, och utifrån det kan jag beräkna den frekvens som behövs för att besvara frågan?
(Så alltså bör den nya frekvensen bli högre än 208 och sedan kolla skillnaden?)
Men hur jag ska ta reda på våglängden vet jag inte.
naturnatur1 skrev:Men hur jag ska ta reda på våglängden vet jag inte.
Det kan bli svårt om det är verkligen så motbjudande att göra en ritning...
Nej, ber om ursäkt om det tolkades så. Jag vet bara inte vad jag ska rita.
Tillägg: 8 jan 2024 21:20
En halvöppen pipa med ? överton och längden 2,45m.
naturnatur1 skrev:Jag vet bara inte vad jag ska rita.
Tidigare hade du den här tråden: https://www.pluggakuten.se/trad/glasror-med-vatten/
Där finns ordentliga ritningar. Men sådant finns säkert också i din bok.
Ja, men jag vet inte vad det är jag ska rita, inte hur.
naturnatur1 skrev:Ja, men jag vet inte vad det är jag ska rita, inte hur.
Du vill att jag ska göra detaljerade anvisningar? Då är det lättare för mig att rita själv.
Så här till exempel för den öppna pipan:
Nu stängs den ena sidan. Har du förstått att den inte resonerar vid 208 hertz?
Har du förstått att den inte resonerar vid 208 hertz?
Den resonerar vid 208 Hz när den är en öppen pipa men inte halvöppen, för att våglängden ändras och det går från att vara buk, buk till buk, nod?
Hur vet jag när den resonerar när den stängs? Ska jag räkna med att den ser ut så?
(5λ/4)
naturnatur1 skrev:Har du förstått att den inte resonerar vid 208 hertz?
Den resonerar vid 208 Hz när den är en öppen pipa men inte halvöppen, för att våglängden ändras
Nej, vid 208 hertz är våglängden fortfarande densamma, λ = 1,63 meter.
Även pipans längd är oförändrad, 2,45 meter. (Du verkar rita en annan längd.)
Det som ändrades var ett av randvillkoren.
(5λ/4), har vi alltså ingen nytta av?
Tanken som slog mig nu var att man utifrån det ska beräkna den nya våglängden genom
(5λ/4) = 2,45
λ = 1,96m
Alltså sker resonans när våglängdens längd är 1,96m.
Utifrån det beräknar vi frekvensen genom v= f x λ
naturnatur1 skrev:Alltså sker resonans när våglängdens längd är 1,96m.
Utifrån det beräknar vi frekvensen genom v= f x λ
De frågade efter en högre resonansfrekvens, alltså kortare våglängd.
Om jag ska vara ärlig har jag ingen aning om hur jag ska lösa den nu.
naturnatur1 skrev:Om jag ska vara ärlig har jag ingen aning om hur jag ska lösa den nu.
Rita! Men det verkar farligt? Eller inte matematiskt nog?
Varsågod:
Pipan är 2,45 meter lång. Vad är våglängden? Vad blir frekvensen?
Rita! Men det verkar farligt? Eller inte matematiskt nog?
Nej. Jag hade ritat om jag visste vad jag skulle rita.
Hur visste du att vågen såg ut så? (att det var tredje övertonen)?
naturnatur1 skrev:
Hur visste du att vågen såg ut så?
Utifrån figuren i #14.
Och sedan det som var givet: högre frekvens, kortare våglängd, alltså fler våglängder i pipan.
Och sedan det som var givet: högre frekvens, kortare våglängd, alltså fler våglängder i pipan.
Ja, det stämmer. Tänkte inte på det.
Utifrån figuren i #14.
Detta kanske är en jobbig fråga. Men hur visste du att figuren såg ut så? Och framförallt att det just handlade om tredje övertonen?
naturnatur1 skrev:
Utifrån figuren i #14.
Detta kanske är en jobbig fråga. Men hur visste du att figuren såg ut så? Och framförallt att det just handlade om tredje övertonen?
Frekvensen var given, du hade räknat ut våglängden. Så tre halva våglängder i röret.
Frekvensen var given,
Ja
du hade räknat ut våglängden.
1,63m
Så tre halva våglängder i röret.
Hur menar du här? Vad har den tidigare våglängden (1,63) med att göra att man fick reda på att det var tredje övertonen?
(Ifrågesätter inte dig, jag förstår bara inte det steget och därför frågar jag)
naturnatur1 skrev:Så tre halva våglängder i röret.
Hur menar du här? Vad har den tidigare våglängden (1,63) med att göra att man fick reda på att det var tredje övertonen?
(Ifrågesätter inte dig, jag förstår bara inte det steget och därför frågar jag)
Jag räknar inte ut sådant. Jag ritar, i huvudet eller i det här fallet nog med papper och penna.
Och då ska våglängden som fanns kortas precis så mycket att den passar med de nya randvillkoren.
Varför ritade du just tredje övertonen?
Och då ska våglängden som fanns kortas precis så mycket att den passar med de nya randvillkoren.
Skulle du kunna förklara vad du menar här?
naturnatur1 skrev:Varför ritade du just tredje övertonen?
Och då ska våglängden som fanns kortas precis så mycket att den passar med de nya randvillkoren.
Skulle du kunna förklara vad du menar här?
Jag tror inte det.
Så i det öppna röret fanns 3 halva våglängder.
För att få nästa högre resonans i det halvöppna röret måste man öka frekvensen så att det blir en buk på ena sidan och en nod på andra sidan. Så det blir 3½ halva våglängder. Jag skitar i om det är den sjuttioelfte övertonen eller vad. Det var inte frågan.
Så om man frågar om en högre frekvens menar man att man ska "gå upp i överton", i detta fallet var det andra och blev alltså till en tredje? (för att få en kortare våglängd?)
Tillägg: 8 jan 2024 23:55
Ja just det.. Frekvensen ökar för varje överton..
naturnatur1 skrev:Så om man frågar om en högre frekvens menar man att man ska "gå upp i överton", i detta fallet var det andra och blev alltså till en tredje? (för att få en kortare våglängd?)
Jag vet att i skolfysiken finns allt detta med n som man kan sätta in i formler som finns i alla dessa förkastliga svenska formelsamlingar. Som saknar ritningar. Som skiljer sig: vissa har n, andra har n-1.
På mina tentor i vågröra tillät jag aldrig formelsamlingar. För att slippa protester till ombudsmän och chefer och FN-nämnden för mänskliga rättigheter tillät jag att studenterna fick ha med sig på tentan två sidor med egna handskrivna anteckningar. De som lyckades bäst hade gjort fina ritningar. De hade förstås också fått dessa i huvudet.
Hur lär man sig att göra fina ritningar? Exempelvis i denna fråga hade jag inte en aning om vad jag skulle rita. Att det var en våg med 4 noder hade jag inte kommit på att rita.
naturnatur1 skrev:Hur lär man sig
Jag vet inte. Jag är rädd att undervisningen i fysik på svenska skolor inte är så bra. På grundskolan är det för mycket inlärning av fraser och definitioner (fast det kallas "begrepp"), på gymnasiet är det nog ofta för mycket med formler (och det kallar de då "problemlösning").
I båda fallen är det formaliserat. Och efteråt kan eleverna egentligen inte så mycket.
Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att diskutera, genom att förklara för andra. Jag tror att man måste ha bilder i huvudet.
Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att diskutera, genom att förklara för andra. Jag tror att man måste ha bilder i huvudet.
Ja det stämmer. Men som du säger minns jag att det i grundskolan var fokus på att förstå begrepp och förklara dessa och hur de hänger ihop. Nu i gymnasiet ska man fokusera på att lära sig formler och hur man använder dessa.
Jag har inget emot att rita. Men jag tycker bara det ibland är svårt att avgöra vad man ska rita (som i detta fallet).
Tack för hjälpen!
