Kokpunkten innebär inte att man bryter isär molekyler, utan snarare att molekyler "trivs nära varandra", så det känns rimligare att det är elektrostatiska krafter mellan molekyler med en polariserad laddningsfördelning som spelar in. När du pratar om bindningar (kemiska bindningar) mellan delar av en molekyl så handlar det om kemiska reaktioner, medan kokpunkten handlar om fysiska (främst elektriska) krafter mellan molekyler med "intressant" laddningsfördelning.
PeBo skrev :Kokpunkten innebär inte att man bryter isär molekyler, utan snarare att molekyler "trivs nära varandra", så det känns rimligare att det är elektrostatiska krafter mellan molekyler med en polariserad laddningsfördelning som spelar in. När du pratar om bindningar (kemiska bindningar) mellan delar av en molekyl så handlar det om kemiska reaktioner, medan kokpunkten handlar om fysiska (främst elektriska) krafter mellan molekyler med "intressant" laddningsfördelning.
Så varför ökar kokpunkten för en alkohol ju fler OH-grupper denna har?
Det är bindningarna mellan OLIKA glykol-eller glycerolmolekyler som skall brytas för att alkoholen skall koka. (Molekylen går ju inte sönder när den kokar, så alla bindningar INOM molekylen är oförändrade.)
Vad är det för kraft som binder OLIKA alkoholmolekyler till varandra? (Det finns flera olika krafter i farten, men bry dig bara om den starkaste inter-molekylära kraften.)
Smaragdalena skrev :Det är bindningarna mellan OLIKA glykol-eller glycerolmolekyler som skall brytas för att alkoholen skall koka? (Molekylen går ju inte sönder när den kokar, så alla bindningar INOM molekylen är oförändrade.) Vad är det för kraft som binder OLIKA alkoholmolekyler till varandra? (Det finns flera olika krafter i farten, men bry dig bara om den starkaste inter-molekylära kraften.)
Dipol-dipolbindningar kanske?
Smaragdalena skrev :Det är bindningarna mellan OLIKA glykol-eller glycerolmolekyler som skall brytas för att alkoholen skall koka. (Molekylen går ju inte sönder när den kokar, så alla bindningar INOM molekylen är oförändrade.)
Vad är det för kraft som binder OLIKA alkoholmolekyler till varandra? (Det finns flera olika krafter i farten, men bry dig bara om den starkaste inter-molekylära kraften.)
Men varför ökar en alkohols kokpunkt ju längre kolkedja den har? Jag har alltid trott att det beror på de många kovalenta bindningarna mellan varsin kolatom som behöver brytas.
I princip rätt, men det är en särskild sort av dipol-dipolbindning som är så stark, så vanlig och så viktig att den har fått ett eget namn. Kan du lista ut vilken sorts bindning jag menar?
Smaragdalena skrev :I princip rätt, men det är en särskild sort av dipol-dipolbindning som är så stark, så vanlig och så viktig att den har fått ett eget namn. Kan du lista ut vilken sorts bindning jag menar?
Vätebindning
Det är inte antalet kol som spelar störst roll, det är antalet OH-grupper. Det finns två olika propandioler, deras kokpunkter är ungefär 190 resp 210 grader, d v s närmare glykol än glycerol i kokpunkt.
Som sagt, alkoholernas molekyler går inte sönder när man kokar alkoholen, så den tanken var helt enkelt fel.
Smaragdalena skrev :Det är inte antalet kol som spelar störst roll, det är antalet OH-grupper. Det finns två olika propandioler, deras kokpunkter är ungefär 190 resp 210 grader, d v s närmare glykol än glycerol i kokpunkt.
Som sagt, alkoholernas molekyler går inte sönder när man kokar alkoholen, så den tanken var helt enkelt fel.
Men jag tänker så här.. Etanol har större kokpunkt än metanol. Beror inte detta på kolkedjans storlek?
Smaragdalena skrev :I princip rätt, men det är en särskild sort av dipol-dipolbindning som är så stark, så vanlig och så viktig att den har fått ett eget namn. Kan du lista ut vilken sorts bindning jag menar?
Bildas det starkare vätebindningar ju fler OH-grupper alkoholen har? Och är detta orsaken till att det krävs mer tillförd energi för att bryta de intra-molekylära bindningarna?
Vätebindningarna blir inte starkare, men de blir fler - alltså hålls molekylerna ihop bättre ju fler OH-grupper det är i molekylen, och desto högre blir kokpunkten.
Och hur resonerar du kring att etanol har större kokpunkt än metanol? Beror inte det på kolkedjans storlek?
Sånt som kokpunkter och smältpunkter är generellt ganska svårt att veta något om, men det är rimligt att tänka att OH-gruppen förskjuter laddning så att molekylen får bitar som är positivt laddade och andra bitar som är negativt laddade, och då "trivs" molekylerna med varandra genom att negativt elektriskt överskott på en molekyl attraherar positivt överskott på en närliggande molekyl.
Ett par andra detaljer:
Du frågar varför "...mer energi krävs...", men det du egentligen vet är att det är högre temperatur som krävs. Det finns också något som kallas "ångbildningsvärme", som är en energimängd som går åt för att förånga (koka eller dunsta) ämnet. Det är en bra mätare på hur hårt molekyler sitter fast med sina kompisar i vätskan. Ångbildningsvärmet för etylenglykol är ca 65 kJ/mol, och för glycerol runt 90 kJ/mol, så även den energin verkar påverkad av OH-gruppen på det sättet du sett.
Det du tänker på som "glykol" är etylenglykol, den enklaste diolen med två OH-grupper -- det finns andra glykoler som alla kännetecknas av att de har två OH-grupper, och det vore faktiskt intressant att se om regeln gäller att triolen (med tre OH-grupper) har högre kokpunkt och högre ångbildningsentalpi än diolen för kolkedjan med samma längd.
Glycerol har i alla fall högre kokpunkt än både 1,2-propandiol och 1,3-propandiol (vilket jag skriv tidigare i den här tråden).
Sååå..ska ingen svara på varför kolkedjan påverkar alkoholens kokpunkt? Min lärare har sagt att det är så, men förstår ej varför!
Om man har föreninger som är "likadana" fast med olika molmassa så har de tyngre ämnena vanligen högre kokpunkt än de lättare. (Ibland kan det vara svårt att avgöra om två molekyler är "likadana" eller inte.)
