Objektiv Bedömning av text om välfärdsmodeller
Hej, idag fick jag tillbaka mitt prov som handlade om välfärdsmodeller samhällskunskap 1b. Betyget jag fick var E men jag tycker inte texten är på en E-nivå då den faktiskt tog upp nyanserade argument och resonerade ur flertal perspektiv. De sista frågorna väger lite mer till betyget än de första. Skulle någon kunna ge mig en enkel bedömning och gärna ett betyg:
1. Man skulle kunna förklara välfärden som ett system som ska hjälpa alla medborgare. Ett socialt skyddsnät brukar man kalla det för. Välfärden står för den ekonomiska och sociala tryggheten. T.ex om du blir sjuk så får du sjukpenning så att du kan vara borta från ditt jobb. Om ditt barn är sjuk så ska du kunna ta hand om den. Men välfärden har också samhällstjänster. Man brukar dela in dem i de avgiftsfria och subventionerade samhällstjänsterna. De avgiftsfria är ex: Skola, vägar, polis, brandkår. De subventionerade alltså väldigt rabatterade är: Sjukvård, förskola och kommunaltrafik. Välfärden tar alltså hand om HELA samhället.
2. I Sverige har vi ett socialdemokratiskt välfärdssystem. Det innebär att välfärden nästan enbart kontrolleras av staten och finansieras av höga skatter som medborgare betalar. Vårat välfärdssystem är väldigt generöst. Om du är arbetslös så kan du exempelvis få A-kassa. Det är en liten peng som hjälper dig att ha råd med grundläggande behov under din tid som arbetslös. Gamla människor får grattis tillgång till äldreboende när de behöver det. I Sverige har vi en allmän pension som betalas av skatten och betalas ut till pensionärer. Vi har även tjänstepension som din arbetsgivare arbetsgivare ser till att betala. Det är ca 30% av lönen som går till det. En stor fördel är att vi tar hand om hela samhället och samhället blir i allmänhet friskare. Ett problem är att våran generösa välfärd gör att de som egentligen kan jobba går på bidrag i stället.
3. De olika välfärdsmodellerna är den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska välfärdsmodellen. Den konservativa vill behålla samhället som en enhet. Man värnar om kulturen och vill ha det "som det var förr". Individerna styr över sin plånbok. Man har heller ingen stat. Den liberala modellen vill att individen ska ha egen frihet och ansvar. Det finns en stat men man ser den mest som en backup plan om det skulle krisa sig. Man har låga skatter och individer kompletteras med privata försäkringar som skyddar en om man blir sjuk eller råkar illa ut. Den socialdemokratiska modellen är väldigt generös. Där är det medborgare som betalar skatt till staten och sedan kontrollerar staten välfärden. Om du blir sjuk så kommer det inte alls kosta så mycket.
Det finns en del likheter mellan den konservativa och den liberala modellen. I den liberala modellen så har individen egen frihet och ansvar. Det har även den konservativa där man också vill att man själv ska kunna bestämma sin välfärd. Skillnaden är att den liberala modellen inte vill utesluta staten. Det innebär också att den liberala modellen har skatter men det har inte den konservativa. I den konservativa modellen så vill man värna kulturen men i den liberala modellen så vill man förnya kulturen. Den liberala modellen är ganska lik den socialdemokratiska modellen med skatter och stat. Men den socialdemokratiska modellen styrs av staten medan den liberala styrs av individerna. Den konservativa modellen är raka motsatsen till den socialdemokratiska modellen. Den konservativa modellen vill att välfärden ska utvecklas naturligt medan den socialdemokratiska modellen ska utvecklas av staten. Som individ får du mycket hjälp från staten i den socialdemokratiska modellen. I den konservativa modellen är det upp till varje individ själv att ta hjälp. Välfärden finansieras av frivilliga organisationer såsom: kyrkan i den konservativa modellen. Men i den socialdemokratiska så är det skatten.
4. Den konservativa modellen. Den konservativa välfärdsmodellen är väldigt gynnande för hög- och medelinkomsttagare. De får själva välja hur de vill förvalta sina tillgångar, vilka delar av välfärden de vill ta del av. De får en skräddarsydd välfärdsmodell efter sig själva. Dessutom så betalar de inga skatter så de har hur mycket pengar som helst. Det låter ganska bra om man resonerar individuellt, men utifrån ett samhällsperspektiv så är det inte bra alls. Den konservativa modellen har det väldigt svårt att få med låginkomsttagare. Om de blir sjuka så har de inte råd med sjukvård och kanske dör. De har inte råd att gå i pension. De kanske inte har råd med utbildning eftersom allting kostar pengar. Pengar som de inte har. Den konservativa modellen ökar segregationen och klassklyftorna i samhället. Det är endast de rika som har råd med utbildning. Det leder till att statusyrken såsom: Advokat, läkare eller ekonom blir väldigt begränsat till de med mycket pengar. Det stärker segregationen och skillnaden mellan rika och fattiga blir extremt stor. Ett till problem med den konservativa välfärdsmodellen det är att det inte finns någon stat. Välfärden kontrolleras av individerna vilket kan skapa en stor konflikt om de är oense. Modellen strävar efter att behålla samhället som en enhet men om samhället inte är det så förfaller den.
B) Svenska skatter bör sänkas men inte allt för mycket. De borde fortfarande tillfredställa grundläggande behov men målet är att alla som kan jobba ska jobba. De som förmodligen skulle förespråka sänkta skatter är medel- och höginkomsttagare samt alla högerpartier. De som förmodligen skulle förespråka högre skatter är låg- och medelinkomsttagare samt alla vänsterpartier. Fördelen med låga skatter skulle bli att individerna själva får styra över sin plånbok. De väljer själva vilken välfärd de skulle vilja ha. Det är väldigt bra på ett individuellt perspektiv då man kommer bli mycket mer självständig och har egen frihet och ansvar. Men på ett samhällsperspektiv så är det en nackdel. Lägre skatter skulle leda till att staten inte kan ge de samhällstjänster de har nu. För låginkomsttagares så blir det svårt att få sjukvård, att gå i pension att få utbildning. Det leder till som sagt större klassklyftor i samhället. Pga. att de rika är de som har råd med god sjukvård, de kan gå i pension och de kan få tillgång till utbildning. Det kan leda till ökad kriminalitet då de trygga områdena begränsas till dem som har råd att bo där. På ett allmänt perspektiv så är det också en nackdel då högre skatter generellt sätt leder till ett friskare samhälle då ALLA får sjukvård, ALLA är friska och har en god hälsa.
