nominalfraser förbestämda och efterbestämda led
Hej Kan någon förklara nominalfraser vad det är och hur det används och vad som menas med förmestämda och efterbestämda led? Vad menas också med huvudord betyder det att ordet som kommer först i meningen
Alex tycker om att äta en banan är Alex huvudord ?
Eller Igår eftermiddag regnade det ute då gick vi inte ut. Igår eftermiddag regnade det är det huvudordet alltså att det är innan verbet?
Finns det också nominalfraser på engelska också och hur används de?
Alex tycker om att äta en banan
[Alex] är en nominalfras. Den är subjekt i satsen.
[att äta en banan] är en infinitivfras. Den är objekt i satsen.
Igår eftermiddag regnade det ute.
[det] är en nominalfras som här är subjekt i satsen.
Den lilla brokiga fågeln med den stora näbben sitter där borta!
[Den lilla brokiga fågeln med den stora näbben] är en nominalfras som här är subjekt i satsen.
Huvudordet i frasen är fågeln. Allt annat är bestämningar till huvudordet.
(Den är liten o brokig och har stor näbb)
En nominalfras är en fras vars huvudord är ett substantiv eller ett pronomen.
Ord bildar fraser, som bildar satser, som bildar meningar, som bildar texter.
Så är det även i engelska (och i övriga europeiska språk).
Kom igen med fler frågor!
Kan vi ha en nominalfras men två huvudord i en och samma mening?
Eftersom Alex är åksjuk kan han inte åka karuseller. Nominalfrasen är orden som kommer innan verbet och här har vi två subjekt. Alex och pronomen han då har vi två huvudord i en mening inte sant?
Vad menas med attribut ? Tror du att du kan förklara informationstätt, kort och koncist och gen något exmepl tack!
När är det bra att använda sig av kort och koncist alltså i vilka sammanhang?
"Kan vi ha en nominalfras men två huvudord i en och samma mening? "
En mening kan innehålla flera nominalfraser, var och en med sitt huvudord.
Undrar om du kanske blandar ihop satsdelar och fraser?
Kolla definitionerna!
Eftersom Alex är åksjuk kan han inte åka karusell
Den här meningen har två satser, var och en med både subjekt och predikat.
[Eftersom Alex är åksjuk] är en bisats (kan inte ensam bilda en mening)
[kan han inte åka karusell] är en huvudsats (kan ensam bilda en mening)
Bisatsen är här en kommentar till huvudsatsen.
Den berättar varför han inte kan åka karusell.
Inleder vi meningen med bisatsen, måste verbet stå först i huvudsatsen.
Så är det i svenska (och i t ex tyska, men varken i engelska eller franska)
Inleder vi meningen med huvudsatsen blir det i stället:
Alex kan inte åka karusell eftersom han är åksjuk
Allt detta har med meningsbyggnad (syntax) att göra och inte med fraser i sig,
men eftersom meningar är uppbyggda av fraser är det lätt att blanda ihop termerna.
----------------------------------------
Gör nya trådar om dina övriga frågor!
En fråga per tråd, annars kan trådarna bli väldigt röriga.