Nomenklatur - jonföreningar
FRÅGOR I FETSTIL, liten text är faktan jag har från kurspdf:er
1. I formler har man den positiva beståndsdelen före den negativa.
Tex NaCl, K2SO4
NÄR DET GÄLLER K2SO4 HUR BLIR DET DÄR? K ÄR LÄNGRE TILL VÄNSTER I PERIODISKA MEN S LIGGER JU UNDER O I SAMMA GRUPP - HUR VET MAN ATT S SKA KOMMA FÖRE O I FORMELN?
2. När det gäller icke-metaller sätts den beståndsdel först som kommer först i uppräkningen
B, Si, C, SB, As, P, N, H, Te, Se, S, I, Br, Cl, O, F
FINNS DET NÅGOT SPECIELLA SKÄL TILL ATT DET ÄR DENNA ORDNINGEN?
2.1 ÄR VÄTE NEUTRALT OCH DET ÄR POSITIVT PÅ ENA SIDAN OCH NEGATIVT PÅ ANDRA?
2.2 HUR BLIR DET MED EN METALL OCH EN ICKE-METALL, HUR GÖR MAN DÄR?
3. I systematiska namn får den negativa beståldsdelen ändelsen -id om den är enatomig (tex klorid) och ändelsen -at om den är fleratomig (sulfat). Undantag är hydroxid (OH-) och cyanid (CN-).
JAG ÄR INTE RIKTIGT MED - FÖR RUBRIKEN TILL DETTA AVSNITT PÅ PDF:EN ÄR JONFÖRENINGAR MEN NU PRATAR MAN OM ENATOMIGA? ELLER MENAR MAN OM DEN NEGATIVA DELEN SITTER IHOP MED EN POSITIV DEL, SOM KOMMER FÖRST, SÅ BLIR ÄNDELSEN FÖR "HELA ALTET" -ID ALT. -AT BEROENDE PÅ OM DEN NEGATIVA DELEN, SOM KOMMER SIST I FÖRENINGEN, BESTÅR AV EN ENATOMIG JON SOM EN KLOR ATOM, SOM TAGIT UPP EN ELEKTRON OCH BLIVIT NEGATIV, ELLER EN FÖRENING SOM EN SULFATJON, SOM BESTÅR AV MER ÄN 1 ATOM?
1. är uppbyggd av positiva kaliumjoner och negativa sulfatjoner. Sulfatjoner borde du ha lärt dig utantill rden i Ke1 - det är den ena av de båda negativa joner som hrö ihop med svavelsyra (den andra ör vätesulfatjonen).
2. Elektronegativitet.
2.1 Väte är en ícke-metall som antingen bildar en polär kovalent bindning (där den är den positiva änden av bindningen) eller så blir väte ibland en negativt laddad jon - den jonen heter hydridjon.
2.2 En metall bildar positiva joner och en icke-metall bildar negativa joner, så då kan man använda regel 1.
3. Joner är laddade enheter. En jon kan antingen vara enatomig (t ex natriumjon, kloridjon) eller bestå av flera atomer, som sitter ihop med varandra med kovalenta bindningar men inte har "lagom" många elektroner, utan är laddad.
Det är väldigt jobbigt att försöka läsa dina långa frågor med bara versaler - det känns nom om du skriker mig i örat hela tiden. Du skulle kunna gör citaten från din bok som citat (med knappen " högst upp i inskrivningsrutan) eller göra dem fetstilta med knappen B (som i bold) eller kursiva med knappen I (som i italics).
1. Så K2SO4 är egentligen en jonförening?
2. Varför är väte i mitten av uppräkningen?
(3. Ska skriva så nästa gång :) )
1. Ja, kaliumsulfat är en jonförening. Varfför skulle den annars vara med på kapitlet "Nomenklatur - jonföreningar"?
2. Om väte bildar en kemisk föreningn med något grundämne som är mer elektronegativt än vad väte är, så kommer det att bli en kovalent förening (ett ämne som består av atomer) som kallas för vätetellurid, väteselenid, vätesulfid, vätejodid, vätebromid, väteklorid, (di)väteoxid - vanligare vatten, vätefluorid.
Många väteföreningar med icke-metaller har inte systematiska namn. Vi har boraner som består av bor och väte, silaner som består av kisel och väte, alkaner (m fl) som består av kol och väte, stibin , arsin , fosfin och ammoniak.
3. Tack på förhand!
