NOG delbarhet
Jag försökte räkna på högsta värdet och bara antog att jag skulle hittat det om jag fortsatt. Så jag gissade på C. Hur borde jag tänkt? Om jag inte hittar det högsta värdet eller har någon sorts begränsning så kan jag inte bestämma en lösning?
Undrar också; att ställa upp det så . Vad är det för princip eller taktik? Ger det minsta gemensamma nämnare eller varför gör man det och vad innebär det?
Så som jag tänker är att jag försöker hitta undantagsfall:
(1) ger spontant att m borde vara större eftersom det är delbart med ett större tal som är en multipel med det mindre talet (60 kontra 30). m=60 och n=30 är en möjlig lösning som gör m större. Går det att hitta några möjliga m- och n-värden som gör n större?
En begränsning vi har på n är att den ej är delbar med 4, och eftersom det är en faktor i 30*2= 60 = 15*4 kan n omöjligen vara en multipel av 60, men om vi tar ett udda tal att multiplicera n med så borde det ändå gå. Ta 5*30= 150, det är ej delbart med 4. Så m=60 och n=150 är en möjlig lösning som gör n större.
(1) ensamt säger således ingenting.
(2) tillsammans med (1) ger lösningarna m=60*13 och n=30*13 respektive m=60*13 och n=150*13, så de tillsammans räcker inte. Då 13 ej är en multipel av 2 så förblir n ej delbart med 4.
Om vi inte kan säga någonting ens med de tillsammans måste E vara rätt svar.
Med "inte säga nånting" menar du att vi inte kan sätta en övre gräns? Man kan fortsätta multiplicera oändligt i princip?
Det finns ingen övre gräns.
Med "inte säga någonting" menar jag att vi inte kan uttala oss om vilken kvantitet av m och n som är störst.
Och hur vet man det, eller hur vet ni det och varför vet jag det inte hehe
eddberlu skrev:Och hur vet man det, eller hur vet ni det och varför vet jag det inte hehe
Läsförståelse. n = (2k+1).30.113 och m = g.60.113 där k respektive g är heltal. Der finns ingenting som sätter en övre gräns för k och g, och därmed n och m kan vara.
Det var det som jag redovisade ovan. (1) på egen hand gav upphov till åtminstone två uppsättningar värden på m och n, i ena fallet med n större, i andra fallet med m större, så (1) ensamt säger inget om vilken kvantitet som är störst. (2) kunde uppfyllas genom att multiplicera uppsättningarna med 13, och eftersom uppsättningarna redan redovisade att vi inte kunde säga vilken kvantitet som var störst så förblev det så.
Eller frågade du Smaragdalena om övre gräns då du skrev "hur vet man det?"
Ah förlåt, tror din kommentar kom precis när jag skrev isf! Precis, frågade Smaragdalena om hur man vet att det inte finns någon övre.
Bedinsis skrev:Så som jag tänker är att jag försöker hitta undantagsfall:
(1) ger spontant att m borde vara större eftersom det är delbart med ett större tal som är en multipel med det mindre talet (60 kontra 30). m=60 och n=30 är en möjlig lösning som gör m större. Går det att hitta några möjliga m- och n-värden som gör n större?
En begränsning vi har på n är att den ej är delbar med 4, och eftersom det är en faktor i 30*2= 60 = 15*4 kan n omöjligen vara en multipel av 60, men om vi tar ett udda tal att multiplicera n med så borde det ändå gå. Ta 5*30= 150, det är ej delbart med 4. Så m=60 och n=150 är en möjlig lösning som gör n större.
(1) ensamt säger således ingenting.
(2) tillsammans med (1) ger lösningarna m=60*13 och n=30*13 respektive m=60*13 och n=150*13, så de tillsammans räcker inte. Då 13 ej är en multipel av 2 så förblir n ej delbart med 4.
Om vi inte kan säga någonting ens med de tillsammans måste E vara rätt svar.
Jag tror att det jag ser det nu. Vi får motstridiga svar som du förklarar här. "tillsammans med (1) ger lösningarna m=60*13 och n=30*13 respektive m=60*13 och n=150*13, så de tillsammans räcker inte. Då 13 ej är en multipel av 2 så förblir n ej delbart med 4.". n kan va både mer eller mindre än M och ändå uppfylla kraven