NOG 1997 HT uppgift 12
Hur vet vi att dessa sex sidor är olika stora? Vi vet att två stycken av de sex sidorna är försedda med plån, i information 1 så vet vi att B = 5P och F = 5P, och 1,5K = P.
Information två vet vi att 1-0,85 ger oss sannolikheten för att asken ska hamna med ett plån uppe, eller? Eftersom 1-0.85 ger komplementet = 15% chans att den landar med ett plån uppe.
Sen fick jag veta att ingen tändsticksask är en perfekt kub, samt så hade den inte landat olika om sidorna var samma. Men jag fattar inte vad detta betyder, om någon kan utveckla?
Det verkar som om de som har konstruerat uppgiften tror att alla vet hur en tändsticksask, d v s att det finns tre olika storlekar på sidorna:
(Det gick inte att lägga in bilden, men här är en länk)
Smaragdalena skrev:Det verkar som om de som har konstruerat uppgiften tror att alla vet hur en tändsticksask, d v s att det finns tre olika storlekar på sidorna:
(Det gick inte att lägga in bilden, men här är en länk)
Så vi kan säga att en tändsticksask har en tredimensionell figur som har formen av en rätblock. Den har tre olika längder för varje dimension, och har sex sidor totalt. Och jag antar att plånen sitter på sidorna.
Så ifrån (1) så vet vi att sannolikheten för framsida eller baksidan att komma upp är fem gånger så stor som att plånen gör det. Hur skulle vi kunna uttrycka detta? Och sannolikheten att ett plån kommer upp är 1,5 gånger större än sannolikheten för kortsidan.
Sen fick jag veta att ingen tändsticksask är en perfekt kub, samt så hade den inte landat olika om sidorna var samma. Men jag fattar inte vad detta betyder, om någon kan utveckla?
Undrade om någon skulle kunna förklara detta också.
Om sannolikheten är x att tändsticksasken hamnar med kortsidan uppåt, så är sannolikheten att ett plån hamnar uppåt 1,5x och att fram-eller baksidan hamnar uppåt 5*1,5x = 7,5x. Sannolikheten att NÅGON av sidorna kommer upp är x+1,5x+7,5x = 10x, så sannolikheterna är 0,1; 0,15 respektive 0,75. Vi kan alltså räkna ut sannolikheten att asken hamnar med pöånet upp med hjälp av endast det som står i (1).
Om sannolikheten är 0,85 att aksen INTE hamnar med ett plån upp är 0,85 är sannolikheten att den hamnar med ett plån upp 1-0,85 = 0,15. Vi kan alltså räkna ut sannolikheten att asken hamnar med pöånet upp med hjälp av endast det som står i (2).
Sen fick jag veta att ingen tändsticksask är en perfekt kub, samt så hade den inte landat olika om sidorna var samma. Men jag fattar inte vad detta betyder, om någon kan utveckla?
En tärning är en kub. Det är lika stor sannolikhet att slå en etta, en tvåa, en trea, en fyra, en femma eller en sexa på en korrekt tärning. Vad det detta du funderade på?
