Nod eller buk?
Jag undrar hur man vet var det bildas nod respektive buk i olika situationer. T.ex. om man blåser luft i en luftpelare (öppet i båda ändarna) så bildas det ju en buk i mynningen och nod vid botten, eller om vi har en luftpelare som sänks ned i vatten och så placerar man en högtalare i den öppna änden, då kommer den stående vågen (längden)att vara heltalsmultiplar av fjärdedelar av våglängden. Hur blir det om man har ett öppet rör och ska placera en högtalare?
Vid en öppen ände är det en nod i tryck och en buk i rörelse.
Vid sluten ände är det tvärtom.
vad menar du med att det är en nod i "tryck" ?
Pieter Kuiper skrev:Vid en öppen ände är det en nod i tryck och en buk i rörelse.
Vid sluten ände är det tvärtom.
vad menar du med att det är en nod i "tryck" ?
Fysikern20 skrev:Pieter Kuiper skrev:Vid en öppen ände är det en nod i tryck och en buk i rörelse.
Vid sluten ände är det tvärtom.vad menar du med att det är en nod i "tryck" ?
Vid en öppen ände är trycket (och densitet) fast, samma värde som atmosfäriskt tryck.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:Pieter Kuiper skrev:Vid en öppen ände är det en nod i tryck och en buk i rörelse.
Vid sluten ände är det tvärtom.vad menar du med att det är en nod i "tryck" ?
Vid en öppen ände är trycket (och densitet) fast, samma värde som atmosfäriskt tryck.
Så vid öppna ändar finns det en buk och vid slutna ändar en nod?
Fysikern20 skrev:Pieter Kuiper skrevVid en öppen ände är trycket (och densitet) fast, samma värde som atmosfäriskt tryck.
Så vid öppna ändar finns det en buk och vid slutna ändar en nod?
Nej, inte i tryck.
Vid en öppen ände är trycket fast, på samma sätt som t ex en gitarrsträng. Det är en nod.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:Pieter Kuiper skrevVid en öppen ände är trycket (och densitet) fast, samma värde som atmosfäriskt tryck.
Så vid öppna ändar finns det en buk och vid slutna ändar en nod?
Nej, inte i tryck.
Vid en öppen ände är trycket fast, på samma sätt som t ex en gitarrsträng. Det är en nod.
Men om man ska rita vågen i en pipa, halvöppen, öppen osv. Hur ska det ritas då t.ex. en högtalare placeras i ett öppet rör, varför är det bukar i båda ändar här?
Fysikern20 skrev:Hur ska det ritas då t.ex. en högtalare placeras i ett öppet rör, varför är det bukar i båda ändar här?
Högtalaren placeras inte i röret.
Om man ritar bukar vid öppna änder, är det rörelsen som man ritar: luften som rör sig inåt och utåt.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:Hur ska det ritas då t.ex. en högtalare placeras i ett öppet rör, varför är det bukar i båda ändar här?
Högtalaren placeras inte i röret.
Om man ritar bukar vid öppna änder, är det rörelsen som man ritar: luften som rör sig inåt och utåt.
ja och om man ska rita rörelsen, varför bildas det bukar i öppna ändar? Hur ska jag veta om det är nod eller buk jag ska rita vid olika ställen i ett rör oavsett om det är öppet eller vad det är för vågkälla?
Fysikern20 skrev:
Hur ska jag veta om det är nod eller buk jag ska rita vid olika ställen i ett rör
Vid skoluppgifter brukar det inte spela någon roll. Bara att det ska vara det andra vid den andra typen av ände.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:
Hur ska jag veta om det är nod eller buk jag ska rita vid olika ställen i ett rörVid skoluppgifter brukar det inte spela någon roll. Bara att det ska vara det andra vid den andra typen av ände.
Men varför ska det vara en nod där i botten av en luftpelare när en person blåser luft i den, buk vid mynningen. Det är ju inte två olika typer av ändar i de respektive?
Om det är en öppen pipa så är det samma sort (buk om man räknar med rörelse/svängningar, nod om man räknar med tryck) i båda ändar. I en halvöppen pipa är det nod i ena änden, buk i andra, vilket som är vilket beror på om man räknar med svängningar eller tryck.
Smaragdalena skrev:Om det är en öppen pipa så är det samma sort (buk om man räknar med rörelse/svängningar, nod om man räknar med tryck) i båda ändar. I en halvöppen pipa är det nod i ena änden, buk i andra, vilket som är vilket beror på om man räknar med svängningar eller tryck.
Hur bli det då om man blåser i ena änden av en luftpelare?
Vad menar du med att blåsa i ena änden av en luftpelare?
Fysikern20 skrev:
om vi har en luftpelare som sänks ned i vatten
Nu tror jag att jag förstår vad du undrar över.
Vid en sådan vattenyta är röret akustiskt stängt. Vattnet är typ tusen gånger tyngre än luft, det rör sig inte. Det blir samma sak som om det hade varit glas där.
Så luftens rörelse är också noll där - en rörelsenod.
Trycket ökar och minskar - en buk i tryck.
Här är en bild. Vågorna visar väl rörelsen och inte trycket. Om vi har en luftpelare och blåser är L =nlamda/4 , om vi istället har ett öppet rör och placerar en högtalare över ena änden så är L=nlamda/2 , varför ? Varför bildas det bukar i både toppen och botten vid exemplet med luftpelare, medan det endast bildas buk i mynningen och nod i andra då man blåser i en luftpelare? Vad beror skillnaden på?
Menar du "halvlppen pipa" när du skriver luftpelare? I så fall beror det på att den är öppen i ena änden, så att det kan bli en (svängnings)buk där, och sluten i andra änden.
Fysikern20 skrev:Varför bildas det bukar i både toppen och botten vid exemplet med luftpelare, medan det endast bildas buk i mynningen och nod i andra då man blåser i en luftpelare? Vad beror skillnaden på?
Jag har alltså inte förstått vad du frågar efter.
Är skillnaden inte uppenbar?
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:Varför bildas det bukar i både toppen och botten vid exemplet med luftpelare, medan det endast bildas buk i mynningen och nod i andra då man blåser i en luftpelare? Vad beror skillnaden på?
Jag har alltså inte förstått vad du frågar efter.
Är skillnaden inte uppenbar?
Okej, jag ska försöka förklara så utförligt jag kan.
EXEMPEL 1
I ovanstående exempel har man använt formeln för stående våg i halvöppen pipa , L=((2n-1)lamda)/2 , och konstaterat att det vid mynningen bildas en buk och nod i botten.
EXEMPEL 2
Se nu till denna uppgift : ” Ett glasrör har längden 1m och är öppet i båda ändar. I ena änden av röret placeras en högtalare som sänder ut toner med frekvensen f i intervallet 0Hz-1000Hz. För vilka frekvensenser kan resonans inträffa?”
Att lösa själva uppgiften är enkel , OM man sätter att L =nlamda/2 (formeln för stående vågor i öppen pipa) , då ”antar” man att det bildar bukar både i öppningen och på botten.
Min fråga: Varför bildas det en nod i botten av luftpelare i exempel 1 medan det bildas en buk i rörets botten i exempel 2. Varför använder man 2 olika formler ( L = ((2n-1)lamda) /2 OCH L=nlamda/2.
Mer generellt, hur kan man säga vart det bildas nod respektive buk?
Tack
Fysikern20 skrev:
Min fråga: Varför bildas det en nod i botten av luftpelare i exempel 1 medan det bildas en buk i rörets botten i exempel 2. Varför använder man 2 olika formler ( L = ((2n-1)lamda) /2 OCH L=nlamda/2.
Mer generellt, hur kan man säga vart det bildas nod respektive buk?
Vaddå "botten"? Det är endast viktigt för vattenytan. Det har jag redan skrivit: där är luftpelaren stängd, på andra sidan är den öppen. Alltså en halvöppen pipa. Se figuren i ditt inlägg #17.
Röret i exempel 2 kan ligga hör som helst, till exempel horisontellt, det finns inget som är specificerat som botten. Det står att det "är öppet i båda änder", alltså tydligt en helöppen pipa i ditt inlägg #17. (Det enda lite tveksamma är att det står att högtalaren placeras i ena ändan av röret - man får då väl anta att högtalaren är liten och lämnar det mesta av öppningen fri.)
Jag vet att jag upprepar mig men jag fattar fortfarande inte vad frågan är.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:Min fråga: Varför bildas det en nod i botten av luftpelare i exempel 1 medan det bildas en buk i rörets botten i exempel 2. Varför använder man 2 olika formler ( L = ((2n-1)lamda) /2 OCH L=nlamda/2.
Mer generellt, hur kan man säga vart det bildas nod respektive buk?Vaddå "botten"? Det är endast viktigt för vattenytan. Det har jag redan skrivit: där är luftpelaren stängd, på andra sidan är den öppen. Alltså en halvöppen pipa. Se figuren i ditt inlägg #17.
Röret i exempel 2 kan ligga hör som helst, till exempel horisontellt, det finns inget som är specificerat som botten. Det står att det "är öppet i båda änder", alltså tydligt en helöppen pipa i ditt inlägg #17. (Det enda lite tveksamma är att det står att högtalaren placeras i ena ändan av röret - man får då väl anta att högtalaren är liten och lämnar det mesta av öppningen fri.)
Jag vet att jag upprepar mig men jag fattar fortfarande inte vad frågan är.
Okej, om vi inte använder orden "botten och toppen", varför bildas det bukar där vågorna alstras, ex. 1 då man blåser och ex.2 där högtalaren placeras, medan det bildas en nod i andra änden i ex.1 men en buk i exempel 2.
Fysikern20 skrev:varför bildas det bukar där vågorna alstras,
Så är det inte. Vid kopparblåsinstrument och instrument med rörblad som klarinett alstras ljudet vid munstycket som är akustiskt en sluten ände. Det är vid klockstycket att luftens rörelse har en buk.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:varför bildas det bukar där vågorna alstras,
Så är det inte. Vid kopparblåsinstrument och instrument med rörblad som klarinett alstras ljudet vid munstycket som är akustiskt en sluten ände. Det är vid klockstycket att luftens rörelse har en buk.
varför är L=lamda /4 i exempel 1?
Fysikern20 skrev:varför är L=lamda /4 i exempel 1?
Som du säger: det är en halvöppen pipa. Se figuren i ditt inlägg #17.
Jag beklagar att jag inte fattar vad du vill ha förklarat.
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:varför är L=lamda /4 i exempel 1?
Som du säger: det är en halvöppen pipa. Se figuren i ditt inlägg #17.
Jag beklagar att jag inte fattar vad du vill ha förklarat.
Hur vet man att det är en halvöppen pipa? Jag vet att formeln som används är den för halvöppen pipa, men varför?
En halvöppen pipa är öppen i ena änden och stängd i andra änden. Läs uppgiftstexten - det bör fara beskrivet där.
Fysikern20 skrev:Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:varför är L=lamda /4 i exempel 1?
Som du säger: det är en halvöppen pipa. Se figuren i ditt inlägg #17.
Jag beklagar att jag inte fattar vad du vill ha förklarat.
Hur vet man att det är en halvöppen pipa? Jag vet att formeln som används är den för halvöppen pipa, men varför?
För att det är ett streck i figuren?
För att det är en vattenyta där?
Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:Pieter Kuiper skrev:Fysikern20 skrev:varför är L=lamda /4 i exempel 1?
Som du säger: det är en halvöppen pipa. Se figuren i ditt inlägg #17.
Jag beklagar att jag inte fattar vad du vill ha förklarat.
Hur vet man att det är en halvöppen pipa? Jag vet att formeln som används är den för halvöppen pipa, men varför?
För att det är ett streck i figuren?
För att det är en vattenyta där?
jag fattar, tack så mycket. Läste slarvigt, det är ju ett mätglas och alltså stängt i ena änden, förväxlade det med en luftpelare öppet i bägge ändarna i exempel 1.