Naturrätten vs Samhällskontrakt, demokrati
Hej!
jag har två frågor och har prov på fredag!
1. Vad är skillnaden mellan samhällskontraktet och Naturrätten? Så jag har förstått det är naturrätten en moralisk kompass som alla har (då vi är människor) som vägleder våra handlingar. Den är grunden till våra mänskliga rättigheter. Åt andra sidan har vi samhällskontraktet, som är ett hypotetiskt kontrakt mellan staten och medborgarna. Här säger medborgarna upp en del av sin frihet, men tillbaks får de politiskt ordning, säkerhet, osv. Min fråga är: tror Naturrätten också på en stat som ska vara aktiv? Hur går det till och hur är den olika från samhällskontraktet? Kan det båda finnas naturrätten och samhällskontrakt?
2. Min andra fråga är hur svenska statsskicket (och våra lagar och den process som lagar bildas i)säkerställer demokratin? Nackdelar/ fördelar?
tack i förhand för all hjälp!!
Jag skulle inte säga att naturrätten är en moralisk kompass, utan mer att det är en syn på våra rättigheter.
Med naturrätt menas att varje människa föds med vissa naturliga rättigheter, som vi har just genom att finnas till som människa. Dessa rättigheter menar man att varje människa har oberoende av tid, plats och sammanhang. Rättigheter och lagar ser ju olika ut i olika samhällen och länder men naturrätten menar att det finns vissa mänskliga rättigheter som en människa bör ha oavsett vad som gäller eller bestäms i ett land. Det stämmer att detta är grundtanken bakom de mänskliga rättigheter som bestämts av FN och som man då också ibland låter gå före staters och andras intressen om man anser att länderna inte uppfyller de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Samhällskontraktet menar att det inte finns några grundläggande mänskliga rättigheter utan att alla former av rättigheter och skyldigheter skapas i ett kontrakt exempelvis människor emellan eller emellan en stat och en medborgare. Då är också rättigheter kopplat till skyldigheter. Genom att vi uppfyller vissa skyldigheter exempelvis att arbeta och betala skatt, så erhåller vi vissa rättigheter exempelvis som tillgång till sjukvård och utbildning med mer som förbinds i ett samhällskontrakt. Lagar är också ett exempel på samhällskontrakt.
Som med alla olika former av teorier som har med samhällen att göra så går det inte att ensidigt vila på den ena eller andra sidan utan det handlar mer om vad man lägger tyngdpunkten. Filosofer som förespråkar naturrätt eller ett samhällskontrakt kan nog visserligen ganska ensidigt förespråka en av dem. Men när du i praktiken ska bygga ett samhälle så behövs båda perspektiven. Om man läser så finns det också många naturrättsfilosofer och filosofer av samhällskonkraktet som inom samma filosofi har olika syn och tänkt olika.
Demokratin i Sverige regleras i grunden via våra grundlagar regeringsformen(hur samhället styrs ex. genom allmänna val), successionsordningen(formerna för vår monarki), tryckfrihetsförordningen(frihet att uttrycka sig i skrift). yttrandefrihetsgrundlagen(frihet att uttrycka sig i tal). Men även i övriga lagar.
Sedan måste man såklart se till att arbeta med demokrati och demokratiska värderingar på olika sätt så att det är förankrat hos folket genom valdeltagande och ett aktivt deltagande i samhällsfrågor och beslut.
Som svar på fråga 2)
Svenska statsskicket bygger på monarkin eftersom vi har en kung. För länge sedan hade kungen makt över en hel del lagar och demokrati men idag så görs det istället av politiker.
Sverige har fyra stycken grundlagar som är väldigt svåra att ändra på. Dessa lagar utgör de mest grundläggande, och mest viktiga, lagarna som vi har. Yttrandefrihet är ett sådant exempel. Det är väldigt bra att dessa lagar är svåra att ändra på - inget enskilt parti i riksdagen ska kunna göra yttrandefrihet plötsligt olagligt. När nya lagar ska införas eller ändras (både grundlagar och "vanliga" lagar) så blir många personer inblandade från olika partier för att se till att det blir rätt. Förr var det vanligare med folkomröstningar, där medborgare fick rösta på om särskilda lagar ska ändras.
Det svenska folket väljer representanter till kommuner, regioner och riksdagen var fjärde år. En fördel med detta är att varje medborgare får rösta på vad de vill. Eftersom rösterna är anonyma behöver man inte heller oroa sig för att bli tvingad rösta på ett särskilt parti. Dessa representanter är ofta sakkunniga, och en medborgare kan alltså lägga sitt förtroende på dessa representanter genom att rösta på dem. Det finns självklart också väldigt många fler fördelar!
En nackdel är dock att vissa personer kanske inte känner att de vill rösta på någon representant alls, "jag tycker inte om någon partiledare ". Dessutom kanske inte representanterna gör som de har lovat.
