Naturkunskap1b

Vad är det ni ska laborera kring? Vår skola har en mall om hur vi ska skriva våra labbrapporter. Har ni inte fått av eran lärare en mall om hur labbrapporten ska se ut? 

Vi har fått en mall. Jag förstår inte. så här ser mallen ut:

Laborationsuppgift

Denna uppgift är en övning i att planera, genomföra och rapportera ett vetenskapligt experiment.

Genom att läsa 1.2 ”hypoteser o teorier” och klicka på laborationsikonen får ni en bra bakgrund till det som denna övning går ut på.

Ni ska göra en laboration hemma och sen skriva en laborationsrapport.

Laborationen kan handla om vad som helst, ni väljer helt fritt.

Därefter skriver ni en rapport som delas in i 4 delar.

Introduktion-denna del ska innehålla en förklarade text om vad experimentet går ut på. Den ska också skapa en kontext för läsaren så att den förstår vad det är ni gör och varför. Vad ni tror blir utfallet och varför kan formuleras i en hypotes i denna del.

T. ex ”Detta experiment har syftet att undersöka huruvida vanligt bordssalt (NaCl) har en påverkan på levande celler. Det är från tidigare försök känt att så är fallet, men denna undersökning vill gå djupare och undersöka salthalten inuti en cell. Osmos är en kraft som tvingar vatten in och ur en cell beroende av koncentrationen av lösta joner inuti och utanför cellen, och skillnaden i koncentration kommer antigen få celler att krympa ihop eller fyllas med så mycket vatten att de lycerar (sprängs) Celler kommer utsättas för vattenlösningar med olika koncentration salt (NaCl) och därefter undersökas. Hypotesen är att det som i vardagsmun kallas koksaltlösning kommer lämna cellen opåverkad, medans koncentrationer över denna kommer spränga cellen, och lägre kommer att krympa den. Salt har länge används som ett konserveringsmedel, och detta kan få en förklaring i denna undersökning”

Metod Här beskrivs själva arbetssättet, hur ni har gjort ert experiment/undersökning. Regeln brukar vara att vem som helst ska kunna återskapa experimentet med hjälp av denna del, och det är väldigt viktigt att detta går att göra, annars kan inte resultaten anses ha något värde. Generellt kan man säga att resultatet från ett experiment i ett labb inte räcker för att dra några slutsatser ifrån, det måste gå att upprepa för att få en vetenskaplig validitet.

T ex. Levenade celler från rödlök används för experimentet. Den tunna hinna som finns i lök mellan det tjockare ”bladen” används i försöken, dessa är endast 1 cell-lager tjockt. Dessa placeras på objektglas och utsätts därefter för vätska med olika koncentrationer joner. Därefter undersöks de i ett mikroskop.

Koncentrationerna är 4 olika

1 Destillerat vatten, alltså helt utan salt eller andra joner.

2 Koksaltlösning

3 Vatten med en hög saltlösning, 5 teskedar i 2 dl vatten.

4 En kontroll med vatten från kranen.

Resultat I denna del ska vad som hände i experimentet, eller vad utfallet blev redovisas. Vad kunde vi se när vi gjorde det som beskrivits i metod-delen. All analys sparas till nästa del, här vill vi bara ha det ”rena” resultatet.

T ex.

1 Krympta celler observerades, de hade släppt från cellväggens kant.

2 Opåverkade celler observerades.

3 Lycerade celler, som såg ut att ha sprängts observerades

4 Opåverkade celler observerades.

Diskussion.

I denna del gäller det att knyta ihop vad som hypotesen föreslog med vad som observerades i experimentet. Går det att dra någon slutsats med hjälp av resultaten? Viktigt att skilja på är, slutsatsen i rapporten, och resultatet av experimentet i rapporten. Resultatet kan nämligen ge olika slutsatser beroende på vad det är. Och här i denna del gäller det alltså att göra en analys baserat på vad som observerats och vad som tidigare är känt för vetenskapen. Det är också vanligt att ange eventuella felkällor om något inte resultaten visat sig otydliga.

T ex

Denna rapport har visat hur koncentrationen av salter i vatten kan påverka celler, och i förlängningen har detta experiment visat hur osmos fungerar i praktiken. Den exakta koncentrationen då vatten antingen strömmar ut eller in i cellen kan uppmätas, men med en mer noggrann undersökning. Att se hur celler i beter sig i en lösning med hög salthalt ger kanske också svaret på hur salt kan konservera mat, eftersom celler, och därmed liv, inte har lätt att klara en sådan miljö utan att gå sönder.

Så ovan ser ni  ett exempel på hur er rapport skulle kunna se ut.

Hej Zeinab och välkommen till PA.

Vad är det du inte förstår med mallen?

Bookworm jag förstår inte instruktionen i mallen. Jag förstår inte hur jag ska göra min labraport.

Bookworm hur skulle du göra. 

Det är ok Zeinab! Vi tar oss igenom det här sakta men säkert :)

När du ska skriva en labbrapport ska olika saker finnas med.

Först ska du skriva en introduktion: Ni ska bestämma om ett experiment att göra. Här i intron ska du skriva varför du valde just den experiment. Här ska du också skriva något som kallas för en hypotes. Här ska du skriva vad du tror blir resultatet av ditt experiment, det är bara att skriva din gissning med hjälp av dina kunskaper.

Sedan ska du skriva en metod. Här skriver du steg för steg så noga du kan hur du gjorde experimentet och vilka material du använde.

I resultat ska du bara skriva kort vad du fick som resultat helt enkelt av ditt experiment. Vad var dina observationer?

PS: I resultat kan du lägga tabeller eller grafer om det är möjligt.

Sist ska du skriva diskussion. Här ska du säga om din hypotes stämde med resultatet. Blev det som du har förväntat? Kan du dra en generell slutsats från experientet? Stämmer resultatet med andra liknande experiment eller skiljer det? Om det skiljer sig, varför då? Kan någonting som du har gjort gått fel? 

Så vad tycker du? Finns det något som du fortfarande tycker är otydligt?

Bookworm tack. Vad betyder metod, resultat. Kan du ge exempel på metod och resultat?

Metod är hur du gör någonting. T.ex. recept på hur du bakar en kaka. Men här ska du beskriva vad du gjorde i experimentet.

Metod: 

För att se hur lång tid det tar för mig att springa runt en märkt cirkel (ca 200 m runt) så använde min kompis en tidtagarur. Min kompis trykte igång den när jag började springa och tyckte paus när jag sprang klart rundan. 

Resulat:
Resultatet blev att jag sprang rundan på 43 sekunder.

Bookworm tack

Jag förstår inte den här frågor: 

Varför är kunskap om ekologi värdefullt för oss människor?

Reflektera över och använd termer du lärt dig i detta kapitel för att beskriva människans roll i ekosystem i Sverige.

Kan ni förklara  hur jag kan tänka kring frågorna? Ken ni ge exempel.

Hej, det verkar som om frågorna syftar på saker som är skrivna i en bok. Dessvärre läser jag inte Naturkunskap 1b, så jag har inte riktigt boken så att jag kan kolla angående fråga 2.

Fråga 1 kan jag säga så här: Ekologi handlar om att veta hur djur, mikroorganismer och växter samspelar sig med varandra i naturen? Varför är det viktigt att kunna? Ja, t.ex. kan det vara bra att veta hur om vi t.ex. påverkar populationen av en viss art djur påverkar det andra organismer.

Förstår inte den här texten. Svaret på fråga 2 ska finnas här? men är inte säker.

Ekosystemtjänster

Kustzonen mellan Härnösand och Örnsköldsvik i Ångermanland kallas Höga kusten. År 2000 uppfördes området på världsarvslistan för sina naturvärden. Ekosystemtjänster som ger oss rekreation och välbefinnande finns till exempel i naturområden.
 
Som en del i naturens invecklade mönster är människan ständigt med och påverkar sin omgivning, men människan påverkas förstås också samtidigt av omgivningen. Vi läser ofta att människan påverkar naturen negativt. I förlängningen påverkar detta också oss själva negativt då naturens möjlighet att skänka tillbaka till oss då minskar.

Ekosystemtjänster kallas de tjänster som naturen skänker oss, alltså de funktioner i naturen som på något sätt gynnar människan, direkt genom att möjliggöra vår existens eller indirekt genom att höja vår livskvalitet.
Millenium Ecosystem Assessment
 
Termen ekosystemtjänster fick genomslag framför allt via det internationella forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment 2001–2005. Inom detta program delade man in tjänsterna i fyra kategorier. Millenium Ecosystem Assessment visade bland annat att vissa ekosystemtjänster, som produktion av mat och trä, har ökat medan 60 procent av de nyckeltjänster som genereras av världens ekosystem har utarmats allvarligt under de senaste 50 åren. En av slutsatserna är att om ekosystemen utnyttjas varsamt kan de behålla sin förmåga att motstå förändringar samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt för samhället.
 
Fyra kategorier av ekosystemtjänster
 
De upprätthållande ekosystemtjänsterna är de tjänster som möjliggör övriga kategorier av ekosystemtjänster, till exempel hur naturen möjliggör att näringsämnen och vatten cirkulerar. 
Produkter är det vi direkt får av naturen. Exempel på denna form av ekosystemtjänster är produktionen av mat, att växternas fotosyntes producerar syrgas som vi andas eller att vi får ved som vi använder till både byggnadsmaterial och att framställa papper. 
Med reglerande ekosystemtjänster menas de tjänster som naturen genomför åt oss. Exempelvis vattenrening via våtmarker och musslor och att insekter pollinerar våra grödor. Enligt beräkningar är var tredje tugga vi äter direkt eller indirekt kopplat till insekters pollination. 
Den sista kategorin kallas kulturella ekosystemtjänster – med det menas allt som naturen ger oss i form av rekreation och välbefinnande. Till exempel har forskning visat att sjuka människor tillfrisknar snabbare om de får tillgång till natur.                 
 
 
5.8.1 Ekosystemtjänster för dig?
Ett pris på pollination?

PAVEL KRASENSKY
Honungsbi är en av våra viktigaste pollinatörer. På bakbenens skenben finns en korg för pollen.
 
Produktionen av mat är beroende av hundratusentals bin, humlor, flugor och andra insekter som suger i sig blommornas nektar och samtidigt fraktar pollen från en blomma till en annan som då kan bli befruktad och sätta frukt. Ett enda bi kan besöka så många som 50 000 blåbärsblommor på ett år.

Hur kan man beräkna värdet på ekosystemtjänster som pollination? Ett sätt är att se på skillnaderna i skörd. Inom rapsodling kan en bra eller dålig pollinering innebära en skillnad i skörd på 20 procent. År 2009 gjorde Jordbruksverket en utredning av konsekvenserna av massdöd av bisamhällen i Sverige. Om 40 procent av bisamhällena försvann skulle det innebära en förlust av 200–300 miljoner kronor på grund av minskad produktion av honung och pollination av grödor. Det skulle få konsekvenser för hela det svenska samhället.

Både vildbin och tambin är viktiga för produktionen av frukt, bär och grönsaker. Det finns cirka 300 arter vildbin i Sverige, som tillsammans med tambin pollinerar omkring en tredjedel av vår mat. Antalet bin har minskat kraftigt och många arter är hotade på grund av miljöförändringar och sjukdomar. En minskning av dessa viktiga pollinatörer kan få negativa konsekvenser för matproduktionen.

Vad kan vi göra för att hjälpa pollinatörerna? Att minska användningen av bekämpningsmedel mot insekter och ogräs och att skapa större blommande områden är sätt att gynna pollinerande insekter. Sådana områden är till exempel ängar, blommande åkerkanter och vägrenar men också trädgårdar och gröna stadsmiljöer.

Ja precis här finns svar, säkerligen finns fler begrepp du kan använda i svaret från andra delar i kapitlet.

tack förhjälpen BOOKWORM