Naturkunskap 1B - Naturvetenskaplig undersökning

Anledningen till att man inte skall använda hushållspapper om toapappret har tagit slut lär vara att hushållspapper (i motsats till toapapper) är våtstarkt, d v s hushållspapper är hyfsat draghållfast även när det är vått vilket inte toapapper är. Man kan ju förestlla sig vad som händer i avloppssystemet om man skulle spola ner en massa hushållspapper... Kan detta vara värt att tänka på?

Tack för ditt svar Smaragdalena. Jo men jag har bestämt mig att genomföra min egna undersökning med en kombination av absorptionsförmåga och draghållfasthet. Jag känner igen även det som du nämner att man aldrig ska använda hushållspapper när väl toapappret är slut. Det är som att försöka spola A4-papper... Jag ska under dagen skriva min metod när jag väl har en klar metod i och med att jag fortfarande funderar på hur jag ska gå tillväga. 

Däremot har jag en fråga, tycker ni att man ska ha med någon graf, tabell eller pajdiagram i metoddelen? Jag ligger på A-nivå i kursens redan genomförda moment och detta är sista kursmomentet och vill gärna ligga på samma nivå. 

Förekomsten av mikroorganismer (framför allt bakterier) är lägre i hushållspapper, det borde finnas en branschstandard för detta om jag minns rätt.

Koliforma bakterier (d.v.s. bakterier som återfinns i bajs, t.ex. E. coli) brukar vara enklast att undersöka. Kanske knepigt att göra hemma, men väl så intressant. Råd och Rön (inte mest spännande publikationen) hade en intressant tabell (2018-11-28) över hushållspapprens bakterieinnehåll, där antalet koliniformande enheter (CFU) varierade mellan olika märken med så mycket som 4-306 CFU / dm².

Toapapper är i större utsträckning tillverkat av returpapper, där råvaran samlas in, tvättas och bearbetas vilket bidrar till rester av koliforma bakterier. Sedan är det mindre krav på toapapper, det skall ju trots allt komma i kontakt med baken, snarare än hushållspappret och maten.

mag1 skrev:

Förekomsten av mikroorganismer (framför allt bakterier) är lägre i hushållspapper, det borde finnas en branschstandard för detta om jag minns rätt.

Koliforma bakterier (d.v.s. bakterier som återfinns i bajs, t.ex. E. coli) brukar vara enklast att undersöka. Kanske knepigt att göra hemma, men väl så intressant. Råd och Rön (inte mest spännande publikationen) hade en intressant tabell (2018-11-28) över hushållspapprens bakterieinnehåll, där antalet koliniformande enheter (CFU) varierade mellan olika märken med så mycket som 4-306 CFU / dm².

Toapapper är i större utsträckning tillverkat av returpapper, där råvaran samlas in, tvättas och bearbetas vilket bidrar till rester av koliforma bakterier. Sedan är det mindre krav på toapapper, det skall ju trots allt komma i kontakt med baken, snarare än hushållspappret och maten.

Tusen tack för det mag1. Jag tänkte mer ifall jag borde ha någon tabell, graf eller pajdiagram i min metoddel? 

Jag tycker också att det lät riktigt intressant om undersökningen av andelen koliforma bakterier som framkommer på hushållspapper, å andra sidan vet jag inte hur jag hade genomfört det hemma.. Hade jag haft vanlig skolundervisning så hade det varit något jag verkligen velat undersöka. 

Du har dina tre sorter och kan t.ex. jämföra och presentera, vilka trender finns mellan dem?

Du kan nog presentera alla dessa i en grafisk form (staplar/paj vad du gillar), det brukar vara ett bra vis att illustrera hur olika delar skiljer sig.

• uppsugningsförmågan och presentera detta som en funktion av torrvikten (i ett diagram kanske)
• hållfastheten per ark. Stämmer det att tjockare/tyngre alltid är starkare, eller beror det på hur papprets fibrer och hur de är ordnade? Se hur stor vikt du kan lyfta med ett ark eller liknande.

För analysen/diskussionen:

• Priset, hur skiljer sig papperna med det lägsta priset jämfört med det högsta?
• Är det värt att köpa lyxpappret?
• Hur mycket uppsugning (i ml eller gram) får man per krona?
• Hur länge kan man gnugga på fläckar, per krona? Draghållfastheten borde ange hur stor mekanisk nötning hushållspappret tål, och därmed hur mycket fläckar vattnet kan gnugga bort. Överkursen vore att göra detta med fuktigt papper, men då kanske det är bättre att gnugga med fuktat papper på t.ex. matbordet.

Tusen tack för tydliggörandet mag1. Jag återkommer ifall det skulle vara något mer jag funderar över. 

När det kommer till metoddelen och hur jag ska utföra undersökningen så tänker jag att om jag klipper ut 5 lika stora bitar av varje hushållspapper så att jag har 5 bitar av varje ark så kan jag m.h.a. ett mätglas hälla i 100 ml kallt vatten i en bägare (har dessa redskap hemma) och rulla ihop varje hushållsark som cylinderformad och doppa den i x antal sekunder och sedan lyfta upp den ovanför bägaren i y sekunder för att låta allt överflödigt vatten droppa av i 10-15 sekunder för att sedan lägga den åt sidan och beräkna andelen vatten som var kvar i bägaren m.h.a. $100 ml - antal ml som finns kvar i bägaren$och på så sätt ta reda på absorptionsförmågan. Vad tycks? I och med att allt sker hemifrån så kan jag inte ta åt mig dem mest komplexa metoderna men ifall ni ser något som kan förbättras och bli ännu bättre... Skriv!

Efter att jag utfört samma försök 5 gånger för varje hushållspapper så får jag varje gång olika absorptionsmängd av pappren och utifrån dessa värden kan jag ta fram ett medelvärde för varje enskilt hushållspapper och tyldiggöra mina resultat m.h.a. en graf? Går det? Vad tycker ni om min metod? Bör något ytterligare moment läggas till eller bör jag genomföra min laboration på ett annat sätt? 

Jag tycker att ni har glömt den viktigaste parametern - priset! 

Det kan t.ex. vara intressant att diskutera detta ur olika perspektiv i rapporten: Är det bättre att köpa ett papper för dubbla priset om det kan absorbera dubbelt så mycket vatten?

Tack för att du påpekade det Teraeagle. Det tar jag med mig och lyfter främst fram i min diskussionsdel. En fråga? Tycker du att mitt tillvägagångssätt låter bra? Jag tänker på hur jag ska genomföra laborationen. Av någon orsak känns den lite lös men ändå inte... Jag kommer samtidigt inte på något mer jag kan lägga till... Vad tycker du? 

Du kan annars ta en våg och väga det blöta pappret istället för att mäta vattenvolym. Det fastnar vatten på dina händer och kanske skvätter osv. 

Men hur ska jag då lösa ut andelen vatten som pappret absorberat Qetsiyah? 

Du sa att du ville testa draghållfastheten också? Hur ska du testa det?

Väg den före och efter så vet du hur mycket syre som absorberats

Tack för ditt förtydligande! Angående draghållfastheten så funderar jag fortfarande på hur det ska gå till.. Jag har läst lite allmänt om just draghållfasthet eftersom jag ser det intressant och vill ta med det men behövde lite mer information om hur jag ska testa det hemma. Hur skulle jag kunna lösa det? Jag har läst att ifall det krävs exempelvis en kraft på 200N för att deformera ett föremål så kan man även ta fram draghållfastheten. Men det jag mer undrar är hur jag hade gått tillväga mer specifikt..? 

Jag tror att det vore intressant om du testade hur draghållfast pappret var blött jämfört med torrt. Helst ska det vara mycket draghållfast torrt och sen inte alls hållfast när den är blöt (för att kunna lösas upp i avloppet). 

Antingen så testar du genom att klämma fast den och lägga saker på den, eller så hänger du upp den och hänger saker på den.

Ja! Man kan testa papprets draghållfasthet då det både är blött och torrt. Det tror jag nästan att jag gör. Jag får se hur stor plats dem resterande delarna i rapporten tar. Rapporten får ej vara mer än 3s. 

Men ifall jag exempelvis sätter en bok på pappret för att den ska stå stilla så kan jag dra med mer och mer kraft tills att den deformeras. Men hur förklarar jag det i rapporten? Hur vet jag hur stor andel kraft som verkade för att deformera pappret? Det är väl nog främst där mina frågetecken ligger.

Det som du läst med deformation är inte tillämpbart här, här menas att pappret rivs sönder. Du ska inte göra det med handen, du lägger/hänger på saker till den spricker

Ahaaa. Nä jag var själv lite fundersam över hur det skulle gå till... 

Men ifall jag hänger upp pappersbiten och därefter hänger på föremål som drar åt pappret mer och mer i samband med att jag lägger på mer tyngd, hur ska jag presentera det i rapporten? Ska man skriva vad man bundit på eller hur mycket det man hängde vägde? 

Uppskattar din hjälp Qetsiyah så mycket! 

Ingen fara :))))

Det är bara vikten som är viktig, inte vad du hängt på.

Men när jag tänker närmare så är det inte så bra att hänga på, jag tror inte du har lämplig utrustning till det! Tex om du har en liten klämma så riskerar du att bara riva sönder pappret exakt där klämman sitter (tyngden är ojämnt fördelad). Lägg den ovanför ett stort glas och håll fast den med nåt, sen lägger du på saker av olika vikt. Gör allt på en våg så att du vet hur mycket du lagt på. 

Ja det är faktiskt sant. Pappret hade egentligen slitits isär i endast den del där klämman sitter och det blir lite fail men om jag provar din andra metod.. Menar du att jag ska ta ett glas med en lite större diameter och lägga pappret på glaset och lägga saker på den del av pappret där sakerna hade trillat i glaset när väl pappret spricker p.g.a. tyngden? Hoppas att du förstår hur jag menar. :) 

När du testar draghållfastheten får du tänka på att den troligen är olika beroende på åt vilket håll du drar i pappret. När man tillverkar papper industriellt så matas pappersmassan ut på pappersmaskinerna på ett sätt som gör att fibrerna lägger sig åt samma håll (längs med färdriktningen i maskinen). Jag hade en lärare när jag läste en kurs i pappersframställning som visade hur man lätt kan se effekterna av det.

Om du tar en bit papper och testar att riva den från ena till andra kanten och sedan gör motsvarande sak från och till de två andra kanterna så får du olika resultat. På ena ledden går det lätt att riva pappret rakt eftersom man river längs med fibrerna. Åt andra hållet är det omöjligt att riva pappret rakt eftersom man då river tvärs emot fibrernas riktning. Rimligtvis bör pappret vara starkare i fibrerna riktning jämfört med tvärs emot riktningen.

Teraeagle: ja, ja, ja, mycket viktigt. Pappret är enklare att riva längs det hållet den är rullad. 

Natascha: Exakt, ovanför glaset så att sakerna trillar i när det blir för tungt. Jag tänker bara om det kan finnas nån ringformad grej som kan trycka fast den också...

Teraeagle skrev:

När du testar draghållfastheten får du tänka på att den troligen är olika beroende på åt vilket håll du drar i pappret. När man tillverkar papper industriellt så matas pappersmassan ut på pappersmaskinerna på ett sätt som gör att fibrerna lägger sig åt samma håll (längs med färdriktningen i maskinen). Jag hade en lärare när jag läste en kurs i pappersframställning som visade hur man lätt kan se effekterna av det.

Om du tar en bit papper och testar att riva den från ena till andra kanten och sedan gör motsvarande sak från och till de två andra kanterna så får du olika resultat. På ena ledden går det lätt att riva pappret rakt eftersom man river längs med fibrerna. Åt andra hållet är det omöjligt att riva pappret rakt eftersom man då river tvärs emot fibrernas riktning. Rimligtvis bör pappret vara starkare i fibrerna riktning jämfört med tvärs emot riktningen.

Jo jag känner igen en hel del av det du nämner Teraeagle. Det är ju som när man ska skära ex torkat kött? Skär du längs fibrerna så får du fina och sammanhållna tunna bitar medans mot fibrerna ger bitar som är lite tråkigare att både se på och äta. 

Qetsiyah: Jo men jag tror att jag har ett cirkelformat rör i förrådet som jag kan hämta och pressa ner pappret så att det spänns åt och kunna genomföra undersökningen. 
Ska gå och packa ner mig nu. Kan skriva imorgon om hur allt går men jag ha minst sagt ett tydligt tillvägagångssätt. Tusen tack för din hjälp Qetisyah och alla andra som postat mycket vettiga kommentarer. 

Det är samma princip för kött, men där vill man skära tvärs över fibrerna eftersom det blir segt att tugga om man får långa, trådiga fibrer i munnen. 

Kött är ju till stor del muskelvävnad och de är gjorda för att ha stor styrka i en viss riktning, så det talar för att samma princip gäller för pappret.

Natasch:

Jag använder Google drive och är inne i kalkylark för att jag vill visa mitt resultat m.h.a. grafer. Jag klippte ut 5 bitar av samma ark och jag har tre olika så det blir 15 pappersbitar och 15 resultat. Jag testade alltså papprets draghållfasthet. Jag gjorde även så som du sa att jag ska göra dvs allt på en våg. Det jag undrar nu när jag ska visa samtliga resultat i en graf är hur jag ska se ett samband mellan allt... Exempelvis som att (tid) är på y-axeln och så är (distans) på x-axeln och så kan man bygga en graf mellan detta samband. Hur blir det i mitt fall? Jag känner mig någorlunda borta på den fronten.

Vad menar du med att du klipper av bitar? Toapapper är ju redan "klippt" i lagom stora kvadrater.

För att vara lite avancerad så ska du redovisa såhär. Du ska ha tre staplar på x axeln, en för varje toapapperstyp. På y axeln har du vikt (gram). Du räknar ut genomsnittet för de fem försök du gjorde (gör gärna tio eller ännu fler!), det blir hur hög stapeln är. Du räknar sedan ut standardavvikelsen för dina prov och sätter dem på staplarna

Ta en ruta hushållspapper och lägg det över en skål. Håll fast pappret med ett gummiband. Lägg saker ovanpå pappret tills det brister. Väg sakerna. Upprepa gärna med vått papper.

Tack för ditt tips Smaragdalena! Jag ska verkligen ta åt mig det. Att undersöka absorptionsgraden av dem olika pappren var inte alls svårt. Jag har byggt upp någon föraning om att det kommer vara svårare att genomföra en undersökning/laboration hemma p.g.a. Covid-19 men än så länge går det sakta men säkert. 

En sak som jag också vill undersöka är vilket papper som är mest prisvärt och därför har jag har ritat en tabell än så länge. Som ni ser nedan så kommer jag fylla i för hushållspapper A,B och C priset, total längd av samtliga rullar i förpackningen och kr/m. Det jag alltså funderar på är: kan man visa sitt resultat av detta m.h.a. ett slags diagram eller graf? I så fall hur? Mycket är väldigt nytt för mig här och det är därför jag frågar så värst. 

Jag tror inte prisvärdhet är naturvetenskapligt att undersöka.

Jag återkommer snart

Jag fick reda på ifrån min lärare här om dagen att alla undersökningar klassen gör inte behöver klassas som en naturvetenskaplig undersökning. Man kan lika mycket på ett eget sätt undersöka o jämföra priserna och dra slutsatser om vilket hushållspapper utifrån det man kommit fram till som anses vara mest prisvärt. Det behöver alltså inte endast vara undersökningar som klassas naturvetenskapliga. 

Priset är indirekt intressant även ur naturvetenskaplig synpunkt. Om ett hälften så dyrt papper har halva absorptionsförmågan/slitstyrkan har det fortfarande runt dubbelt(?) så stort ekologiskt fotavtryck till samma prestanda.

Nä, man kan inte dra några slutsatser om dess ekologiska avtyck på det sättet. Prissättning beror på många olika externa faktorer (transportkostnad, individuella butiken och företagets prissättning). Produktionskostnad ligger däremot lite närmare men då påverkar även fabrikens effektivitet och andra faktorer som inte är så naturvetenskapliga. 

Men enligt det du skrivit natascha så ja, varsågod, det kan bli intressant. Vilka papper har du valt?

Det var inte riktigt det jag menade. Om du vill att pappret ska absorbera en viss mängd vatten men den ena sorten bara kan absorbera hälften så mycket behöver du ta dubbelt så mycket papper. Däremot får du betala lika mycket pengar för det billigare pappret trots att du köper dubbelt så mycket.

För att tillverka dubbelt så mycket papper behöver du hugga ner ungefär dubbelt så mycket skog, vilket dubblerar ditt ekologiska fotavtryck sett till produktionsytan som krävs. Sen tillkommer givetvis faktorer som koldioxidutsläpp vid transport och produktion för att beräkna fotavtrycket, och de är svårare att jämföra. Det är väl en utmärkt diskussionspunkt i en naturvetenskaplig rapport? Speciellt för att få in ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.

Oavsett så är det helt okej att ha med det i sin undersökning. Jag misstolkade också uppgiftsbeskrivningen lite men som sagt, även om jag undersöker ett plan som ej anses vara så naturvetenskapligt så är det alls inte fel. 

Mina papper som jag valt är:
Lambi - Decorated household paper 4pack
Edet Torky - stark i vått och torrt 2pack
Fixa - Hushållspapper Extra Långt 2pack 

Det var alltså hushållspapper du ville undersöka!

Ifall du skriver rapport i google sheet så kan du lägga upp länk till den med visningsrättigheter så kan jag kommentera allteftersom

Jag godtar din förklaring, jag missförsot