Nationellt prov i historia åk 9

Sammanfattningen inför NP 2023 

Viktiga historiska begrepp :

Kontinuitet/förändring: Att det fortsätter att vara som det varit utan stora förändringar är kontinuitet. En förändring är att något blir annorlunda.  En snabb förändring som påverkar hela samhället kallas revolution. 

Identitet: Vi påverkas av omgivningen och sina erfarenheter för att förstå vem man är. Det påverkar en persons val och åsikter. Gemensam identitet = familjen. Gruppidentitet = en grupp. Nationell identitet = det som gäller många i ett land. 

Orsak/konsekvens: Orsaken är varför något händer. Konsekvensen är vad det leder till. En konsekvens kan ses som både negativ eller positiv. En förklaring är då du visar att du har förstått en historisk händelse genom att visa din kunskap om händelse utifrån historiska begrepp, gestalter och skeenden. 

Epok: historien delas in i olika delar – epoker som tillsammans bildar en kronologisk tidslinje. Kulturmöten dvs. när olika folkslag eller tankar möts har påverkat mänskligheten. Samband mellan olika kulturmöten och händelser bildar utvecklingslinjer. En vanlig epokindelning är denna: 

FORNTIDEN – ANTIKEN – MEDELTIDEN -RENÄSSANSEN – UPPLYSNINGEN – TIDIG MODERN TID (revolutionerna)  – MODERN TID (1VK + 2VK + kalla kriget) 

Historiebruk är när man använder historia t.ex. filmer, reklam eller politiska tal. Det vanligaste syftet är att visa på gemenskap så som Hitler gjorde när han talade om det germanska folkets historia för att ena Nazityskland. Det är viktigt att vid sådan användning ställa de rätta källkritiska frågorna: 

Vem är avsändaren? 
Vem är mottagaren? 
Vad är syftet med hur historia används i just det här fallet? 
Vad får historieanvändningen för konsekvenser för våra kunskaper om historia? 
Källkritiskt tänkande 

Två typer av källor: Kvarleva/lämningar (fysisk sak som finns kvar, kan behöva tolkas) Berättelse (En persons tankar och åsikter, kan vara nedskrivet, men även ljudupptagningar/ film, ses som ett vittnesmål.) 

Relevans: ger källan svar på det jag vill ta reda på?   Vilka källor ska jag använda? 

De fyra kriterierna som avgör en källas trovärdighet 

Äkthetskriteriet: Är källan det den utger sig för att vara? (förfalskning, bättra på historien)
Samtidskriteriet: När är källan ifrån?  Hur nära i tiden efter en händelse är den nedskriven?
Beroendekriteriet: Bygger källan på en annan källa? Är det en 1:a handskälla eller en 2:a handskälla? Alla källor bör egentligen bekräftas av minst två oberoende källor. Tradering: hur många steg har historien vandrat i? Påverkan. Källan har påverkats genom samtal, bilder, läst information m.m. 2. Tvång. Alla möjliga former av tvång, rädsla. 3. Förväntningar. man säger det som förväntas av en.
Tendenskriteriet: I vilket syfte har källan skrivits? Ogillar/gillar man någon/något? Intressegrupper, politisk propaganda, officiella meddelanden etc
FORNTIDEN

Fornhistoria är tiden utan skriftliga källor. Den skiljer sig mellan olika delar av världen. Från Mellanöstern finns det texter som är 5000 år gamla. I Sverige är de äldsta texterna ca 1000 år gamla. För att kunna tolka de äldsta fynden behöver olika forskare samarbeta så som arkeologer, osteologer (skelettforskare), geologoer, zoologer, botaniker och antropologer. 

Moderna metoder i forskningen: Genetik: Genom DNA-analys där varje person har en arvsmassa där forskare kan undersöka cellerna och se t.ex. släktskap, sjukdomar och hur människor har vandrat över stora områden. Kol-14: hjälper till att åldersbestämma föremål och döda varelser genom att mäta sönderfallet av isotoper

De första människorna

Hominiderna var de första människoliknande varelserna. Under miljoner år utvecklades människan genom evolutionen till dagens Homo Sapiens Sapiens (människan som vet att hon vet) 

Den neolitiska revolutionen= när människan övergick från jägare och samlare till bofast bonde. Revolution betyder snabb förändring som påverkar hela samhället. 

Små byar → odlingar → tamdjur → mer mat → fler överlevde och fler barn = befolkningsökning. 
Specialisering: där jordbruket fungerade väl kunde vissa människor göra annat än att bara odla. Det var människor som var särskilt duktiga → fiskare, djurskötare, keramiker, tegelmakare etc. 
Lagring: i jordbruket kunde man spara saker → lagra till sämre tider. Det ledde till en uppdelning mellan fattiga och rikt = härskare föddes. 
Den bördiga halvmånen: område kring floderna Eufrat och Tigris i dagens Irak. Var den tidigaste platsen. 
Livet: Jordbruket var hårt = svårt för kvinnor. Lagar och härskare. Sjukdomar. Städer
Forna civilisationer 

Vad är en högkultur?  När människan gör stora framsteg inom hur de skaffar mat, samarbetar och skapar ett samhälle. 

Civilisation: ett organiserat och välordnat samhälle.   
Kultur: folkgrupp med liknande religion, språk, traditioner och styre. 
En stadsstat var en självstyrande stad med omgivande jordbruksområden. 
Flodkulturer

Ca 5000 år f.v.t växte det fram stora civilisationer samtidigt runt om i världen. Gemensamt var att de låg vid en stor flod = flodkulturerna. Kända flodkulturer är Mesopotamien, Egypten, Kina, Indusdalen.

Likheter: Överproduktion av mat → specialisering. Centralmakt som kontrollerade mat och befolkning. Lagar, straff och soldater. Floderna – transport, odling och bevattning. Gemensam kultur (skriftspråk, religion, konst). Vetenskapliga framsteg. Urbanisering – folk bodde i städer. Metallarbeten: guld, silver och brons (järn + koppar) 

Mesopotamien: Tvåflodslandet – Eufrat och Tigris i dagens Irak. Bildade Mesopotamien. Sumererna styrde först från stadsstaterna Ur och Uruk. Uppfinningar: hjulet, kilskriften, segelbåtar, kilskriften (bokföring, handelskontakt), metallbearbetning, keramiktillverkning.  Astronomi: 12 månader och veckas sju dagar. 60 minuter och 60 sekunder. Matematik: rätvinklade trianglar. 

Egypten: Längs floden Nilen från 3000 f.v.t. Styrdes av en farao. Matematik – geometri → pyramiderna. Skriftspråk – hieroglyfer. Ristades in på väggar eller skrevs på papyrus (papper gjort av vass) Medicin – balsameringen gav stora kunskaper om människokroppen. Metallbearbetning: många guldföremål. (Thutankamos guldmask) Ett tydligt klassamhälle. Hierarki med en farao som hade mest makt och ägde mycket mark→ överklass: präster, ämbetsmän, militära ledare → medelklass: skrivare, handelsmän, skatteindrivare → lägre medelklass: soldater, hantverkare, konstnärer, arbetsledare → underklass: bönder → slavar. Religionen: hade stor betydelse. Farao var en gud. Prästerna och templen hade stor makt Gifte sig tidigt (12 år).  äktenskapet var ett handelskontrakt. 

Kina: Kring floden Huang He. Konstbevattning, skriftspråk (samma som idag) kompass, krut, papper och siden. Blev till ett imperium under en kejsare – Qin – Kina år 221 f.v.t. Byggdes kinesiska muren + terrakottaarmen.  Landet har sedan dess i princip bestått. 

Indus: Kring floden Indus i dagens Pakistan. Stadsstater Harappa och Mohenjo-Daro. Handelsmän och badhus. Vi kan inte tyda deras skriftspråk = vi vet lite.  

Olmek: Mexiko. Stora stenbyggnader. Skriftspråk som vi inte lyckas tyda. La grunden till aztekerna och Mayafolken. 

Maya: i dagens Mexiko och Guatemala. Trappstegspyramider. Storhetstid. Avancerat skriftspråk och siffersystem. Fanns kvar till spanjorerna kom på 1500-talet. 

Antiken = den grekiska och romerska forntiden, ca 700 f.kr – 500 e. kr

Det antika Grekland

Kamp mellan s. k stadsstater. En stad var som ett eget land. Staden + templet på berget, akropolis = bildade en stadsstat. De mäktigaste stadsstaterna blev Aten och Sparta. Var ett slavsamhälle. Många slavar fångades av sjörövare eller var krigsfångar eller övergivna barn. De behandlades som saker – såldes och pantades. Fick sköta allt kroppsarbete. Kunde bli fria. 

Grekerna tog emot och spred kultur/kunskaper.  Sagor och legender. Religion med många Gudar, som inspirerat många böcker och tankar. Demokratin skapades på 500-talet f. kr. demos = folk     kratei  = härska (folkstyre). Folkförsamlingen: Alla fria män i hären (ej kvinnor, slavar och barn) = Riksdag. En man = en röst. Inga politiska partier men det var viktigt att vara en god talare och att få folk att lyssna. 

Antikens Rom

Tidigt delades människor in i tre samhällsklasser: Patricier: rika med politisk makt – senaten. Plebejer: vanligt folk - folkförsamlingen. Slavar: inte fria människor. Rom var ett slavsamhälle ex. Gladiatorer. Konsulerna var två och var de som styrde staden. Vid krig eller fara kunde en av konsulerna bli diktator i max sex månader och då härska ensam. 

Mare Nostrum: vårt hav. Efter krig och erövringar stod snart hela Medelhavet under Roms inflytande. Världens största imperium med många kolonier. Efter Julius Ceasars död blev Rom ett kejsardöme. Då infann sig Pax Romana den romerska freden. 

Romarriket faller sönder runt år 500 e.vt. Dåliga kejsare, anfall av germanfolk, folkvandringarna, delning i västrom och östrom. Antiken lämnar efter sig ett stort arv:  Latinet, den romerska rätten, Tideräkningen. månadernas namn, byggnadskonst, statsskick och kristendomens spridning. 

 

 

Revolutionerna 

Den industriella revolutionen 

Började runt år 1750 i Storbritannien. Orsaker: Jordbrukets utveckling (ökad spannmålsproduktion, växelbruk, maskiner, bättre djuravel) Befolkningsökning (mer mat, minskad spädbarnsdödlighet, smittkoppsvaccinet och färre antal krig) Triangelhandeln (Skepp lastade i Europa till Afrika med järn, vapen, tyger och brännvin → Byttes i Afrika mot slavar →  Byttes i Nordamerika mot socker, tobak och bomull → Såldes med vinst i Europa.)

Den industriella revolutionen i Storbritannien 

Arbetskraft: effektivare jordbruk → mindre arbetskraft på landsbygden → mer arbetskraft till industrin. 
Råvaror: stenkol, järn och ull från SB. Triangelhandeln gav bomull från kolonierna. 
Kapital: stor marknad inom Europa, men även kolonierna. Låga skatter och stort privat ägande. 
Kunskap: kunskap spreds lätt i SB det lockade till fler teknikintresserade. Tidig viktig uppfinning var Spinning Jenny samt ångmaskinen. 
Förbättrade transporter: ångmaskinen → lok, båtar. nya vägar, kanaler och järnvägar. Förenklade transporten av råvaror till fabrikerna och transporter av färdiga varor till konsumenterna i och utanför SB. 

Konsekvenserna: Urbanisering (folk flyttade till städer. Nya städer grundades.) Arbetet (hårt, barnarbete) Samhällsklasser (stora skillnader i inkomst. En ny medelklass). Miljöförstöring (råvaror utnyttjades stort, koldioxidhalten i atmosfären ökade iom koleldningen och senare oljeanvändningen, städer kräver mer naturresurser än landsbygd. Rykande skorstenar stod för utveckling och framgång) Krigen (vapen massproducerades och användes i krig och för att kontrollera kolonierna.) Den stora emigrationen (Mellan 1850-1920 emigrerade 60 miljoner människor från Europa. 1,2 miljoner från Sv.)

Genom den industriella revolutionen föds även liberalismen. Tanken om en ekonomi fri från statlig iblandning, men som även innefattar individens valfrihet att bestämma över sig själv bl.a. genom att senare stå för allmän rösträtt. 

Den amerikanska revolutionen

1492 ”upptäcker” Columbus Nordamerika. Ursprungsbefolkningen behandlades mycket illa våld, sjukdomar, tvångsförflyttning) och deras land övertogs av de vita. 

Brittiska kolonier bildades utefter kusten, 13 st. först. 1773 the Boston tea party. Kolonierna bestämde sig för att gå samman och önska självständighet p.g.a: Stämpelskatten, bristen på representation i brittiska parlamentet. Vilja att skapa en nation. Amerikanska frihetskriget varade mellan 1775-1783. Kolonisterna försökte frigöra sig från Storbritannien och de förklarade sig fria 4 juli, nu nationaldag, 1776. De skrev de den amerikanska självständighetsförklaringen. The declarations of Independence. George Washington blev den förste presidenten. 

Inbördeskrig bröt sedan ut mellan nordstater och sydstater, 1861- 1865.  Nordstaterna vann. Slaveriet förbjöds. Mellan 1500-1850 fördes 10 miljoner människor från Afrika till Nordamerika för att bli slavar. 20 % var barn. Slavarna var fler än de europeiska kolonisatörerna. 

 

Franska revolutionen 

Orsaker: Adelns privilegier: Orättvisa skatter + den nya medelklassen ville ha mer att säga till om. Missväxt som gav svält. Tom kassakista: pga. krigskostnader (i Amerika) + adelns och hovets lyxiga liv. (Marie Antionette). Frihets och upplysningstankar: Voltaire, Montesquieu, Rousseau. Den amerikanska revolutionen gav inspiration. 

Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen (ett gammalt fängelse och vapenförråd) och revolutionen var ett faktum. I augusti antog den nya nationalförsamlingen deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Kungafamiljen arresterades (Kvinnotåget) och avrättades senare. Efter kungens död blir revolutionen allt mer blodig – Skräckväldet. (Robesspierre, Marat, Danton) Alla som motsätter sig revolutionen avrättas. 

1799 tar Napoleon Bonaparte makten i Frankrike via en statskupp. 1804 kröner han sig själv till kejsare. Han införde Code Napoleon, samma lagar i hela Frankrike. Tortyr förbjöds, religionsfrihet, näringsfrihet, frihet att starta företag infördes. Männen fick rösträtt. Samma måttenheter i hela landet. Detta tillsammans med de tidigare förändringarna kring värnplikt, adels borttagna privilegier samt de nya mänskliga rättigheterna hade förändrat Frankrike i grunden.  

Napoleonkrigen går först bra för Frankrike med efter det misslyckade fälttåget mot Moskva får Napoleon avgå. Han återvinner sedan makten för att förlora mot SB i Waterloo. Skickas till ön St: Helena där han lever sina sista dagar. Europas ledare samlas i Wienkongressen 1815 där de beslutar sig för att bevara freden i Europa för att Försökte att hålla tillbaka revolutionära tankar och stärka kungamakten. 

IMPERALISM/ KOLONIALISM 

Imperialism syftar till att en stat strävar efter att utöka sin politiska och ekonomiska makt över andra länder. Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla kolonier kallas kolonialism. 

Orsaker: Ekonomiska orsaker: att få tag på råvaror samt en ny marknad där man kunde sälja sina produkter. (bl.a. var kolonierna tvungna att köpa vissa varor till ett högt pris) Politiska orsaker: kapplöpningen om kolonier. Kolonier var makt och prestige. Ideologiska orsaker: Europas sågs som mer utvecklad än andra området och det var européernas plikt att sprida kristendom och utveckling till kolonierna. Rasism: de vita ansågs vara en överlägsen ras Darwins evolutionslära om att den starkaste vinner användes som grund för att vita var bättre än andra. ”The white mans burden”. Tekniskt försprång: militärt övertag med bl.a. kulsprutor. Bättre kommunikation och transportmöjligheter gjorde kolonialismen möjlig. 

Konsekvenser: Splittring och konflikt: Gränser drog utan hänsyn till språk och etnisk tillhörighet. (linjal)= konflikter (ex. Rwanda). Ett språk och ett styrelsesätt som de inte valt själva. Mord, stympning och grym behandling. (Kung Leopolds Kongo). Slavarbete ex. på järnvägsbyggen. En känsla av att vara ett andra klassens folk. Miljöförstöring: Plantager av råvaror istället för matodling till invånarna. Skogsskövling oh Överutnyttjande av känsliga jordar – jordutarmning. Gruvor som lett till giftiga utsläpp. Ekonomi: Produkter anpassade till en europeisk marknad. En påtvingad industrialisering utan att den byggs på underifrån. Råvaror som inte tillföll landet utan kolonisatörerna. Utarmning. 

 

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918

 

 

Ett krig mellan trippelenteten: SB, Fr och Ryssland mot dessa stod trippelalliansen: Tysk, Ö-U och Italien. 

Orsaker till kriget: Kamp om kolonier i Asien och Afrika. Nationalism ex. Fransmännen ville ha revansch för kriget 1870, ville ha tillbaka land. (Elsass –Lothringen). Militarism: Europeisk kapprustning. Militärallianser: Tävlan om inflytandet på Balkanhalvön. Länderna lovade varandra beskydd. 

Kriget inleds med skottet i Sarajevo sedan Svarta veckan då land på land förklarade krig mot varandra och mobiliserade. Det första moderna kriget. Man använde bl. a kulsprutor och stridsvagnar. Senapsgas – kemisk krigsföring. Kriget utvecklas snabbt till ett Skyttegravskrig i Frankrike – Västfronten. Ingenmansland kallades området mellan de stridande parterna. På östfronten var det inga skyttegravar. Kriget gick fram och tillbaka. Lokalbefolkningen led mycket. 1917 drog sig Ryssland ut ur kriget p.g.a. en revolution. På slutet har kriget växt till ett världskrig eftersom USA 1917 går in i kriget på trippelententens sida. Krig fördes även i de afrikanska kolonierna. I Asien krigade Kina mot Japan. Sammanlagt deltog 32 länder och 70 miljoner soldater. Ca 20 miljoner människor dog under kriget varav ca 9-10 miljoner soldater.  

Kriget blev till slut ett utmattningskrig då ententen vann eftersom USA gick in i kriget med friska, utvilade soldater. Freden slöts i Versailles utanför Paris år 1919. Tyskland blev de stora förlorarna. De fick: fick ta på sig krigsskulden, fick betala ett enormt krigsskadestånd, fick lämna alla kolonier, fick ej ha flygvapen, fick lämna sin flotta, fick lämna tillbaka Elsass-Lothringen till Frankrike. Segrarna lade all skuld till kriget på tyskarna. Många säger att det är den främsta orsaken till att Hitler kunde komma till makten och att det blev krig på nytt.

Andra sidor av kriget: Kvinnor fick lönearbeta i yrken som tidigare inte varit tillåtna för kvinnor ex. lastbilschaufför. Efter kriget blev det ett problem då kvinnorna ville jobba vidare, men inte tilläts. De Civila under kriget hade det tufft med plundring, våldtäkter och ransoneringar. Propaganda och censur, många länder använde propaganda för att visa hur bra det gick för ens land. Fienderna framställdes som en underlägsen ras. Censuren var utbredd dvs. att tidningar inte fick skriva negativt om kriget. Livet som soldat var mycket tufft för de unga män som fick strida. Vissa försökte skada sig själva lindrigt för att komma undan. Efter kriget ledde många av psykiska problem som ledde till alkoholism, kvinnomisshandel och självmord. 

Ryska revolutionen – sovjetunionen bildas 1917 

Den ryska revolutionen handlar om hur kejsardömet Ryssland, styrt sedan länge av familjen Romanov, blir en kommunistisk partidiktatur. Egentligen två revolutioner, en i februari och en i oktober 1917. Orsaker; Livsmedelsbrist, svält samt brist på demokrati, ville ha fred i 1VK. Konsekvenser: Tsar Nikolaj II Romanov avgår (hela tsarfamiljen avrättas senare). Ryssland blir republik. Vladimir Lenin tar makten i landet efter ett inbördeskrig och inför Proletariatets diktatur = kommunism. 

Kommunism som ideologi handlar om att skapa ett klasslöst samhälle där allt ska ägas gemensamt. Revolution är sättet att uppnå detta!

 

 

Sovjetunionen

Sovjet styrdes med järnhand av kommunisterna och Josef Stalin (efter Lenin). Stalin rensade ut oliktänkande Femårsplaner genomfördes. Staten bestämde helt vad som skulle produceras. jordbruket kollektiviserades (privat ägande byttes ut mot gemensamt) Trots svår torka med dåliga skördar tvingades bönderna leverera sin skörd till staten. Miljontals människor dog av svält. Gulag – Stalins fångläger i Sibirien. Brottslingar blandades med politiska fångar.  De fick jobba som slavar.  Nästan 30 miljoner människor fängslades och minst 2,7 miljoner dödades.

Mellankrigstiden 1918-1939

Tekniska framsteg: Radio gör information tillgänglig för de stora massorna och grammofonen ser till att hemmen fylls med musik. Ljudfilmen som senare utvecklas till bio gör att folk får mer underhållning. Walt Disney grundar Disney och det kommer även tecknad film.  Tvättmaskinen, kylskåpet och dammsugaren gör kvinnornas sysslor i hemmet lättare. Flyget görs billigare och säkrare. 

1929 Börskrasch i USA: Över en natt sjunker börsen kraftigt. Bankerna stänger. Folk blir utfattiga (får inte ut sina besparingar) Detta kallas för Depressionen.  Krisen löses med The New deal som var statliga ekonomiska insatser till samhällsprojekt (t. ex vägar, broar) som gav jobb. När folk fick jobb började de handla igen och trenden vändes. 

Hitler och Nazismen      

Läget i Tyskland: Tyskarna var tvungna att betala ett stort krigsskadestånd. De trycker upp stora mängder nya sedlar =  Hyperinflation. Det leder till massarbetslöshet och svält bland det tyska folket 

Vad ville Hitler: Förena alla tysktalande i ett Stortyskland. Skaffa Livsrum- Lebensraum åt tyskarna i öst, flytta bort folken som bodde där. Föraktade demokratin – hyllade våldets princip. Den som är starkast får använda våld för att nå makten. Kamp mellan raser där ”arierna” var överlägsna (blonda, ljushyade, långa) Dessa skulle styra de andra underlägsna folken. Folkets måste samlas under en ledare, en Führer. (diktatur det bästa)

Varför trodde de på Hitler? Han lovade revansch efter första världskriget. Skyllde allt elände och fattigdom på judarna (bl. a inflation och arbetslöshet). Han var en bra talare, lät övertygande. Massiv propaganda och en övertygande organisation med bl.a. SS, SA, Gestapo, Hitlerjugend. Han skapade arbeten.  Det kunde inte bli sämre. 

Adolf Hitler kommer till makten: 1932 blev Nazisterna största partiet i Tyskland i demokratiska val. Efter en omtalad riksdagshusbrand tar nazistpartiet ännu mer makt och Hitler blir rikskansler. 1934 utsåg Hitler sig själv till Führer och förbjöd alla andra partier. Tyskland blir en diktatur. Nazistisk propaganda (politisk reklam) dränkte folket, allt annat censurerades (togs bort). Hitler bröt mot fredsvillkoren efter första Världskriget och började en stor militär upprustning. Införde allmän värnplikt

Med Nürnberglagarna 1935 började förföljelser mot judarna. Bl.a. judars tyska medborgarskap upphörde, judar fick inte gifta sig med icke judar, inte vara statligt anställda, inte gå i vanliga skolor, judar skickades till arbets- eller koncentrationsläger. 

Andra Världskriget 1939-1945

Innan kriget utökade Tyskland sitt landområde genom att gå in i Hitlers födelseland Österrike – där de mottogs som hjältar samt att med våld ta delar av Tjeckien. 

Orsaker till kriget: Tyskland ville ha revansch för första världskriget. Nazismens ideologi som en överlägsen ras som behövde livsutrymme. Anti-angreppspakten mellan Stalin Sovjet och Hitlers Tyskland gjorde så att tyskarna vågade starta kriget. Axelmakterna var: Tyskland, Italien och Japan     Allierande var: SB, Frankrike, Sovjetunion och USA 

Invasionen av Polen. 1 sept. 1939 anföll Hitler och tyskarna Polen, vilket leder till att Storbritannien och Frankrike den 3 sept. 1939 förklarade Tyskland krig. De hade lovat att hjälpa Polen. Finska vinterkriget 1939-1940. 30 nov. anföll Sovjet Finland. I början klarade sig finnarna bra.  Men i freden 1940 förlorar de stora landområden till sovjetunionen. Invasionen av Danmark och Norge den 9 april 1940. Tyskarna ville säkra järnmalmstransporten från Sverige. (som de bl. a behövde för vapenframställning)

Kriget i väster när tyskarna väl går till angrepp kallas det för ett Blixtkrig eftersom de gick fram så fort. I maj 1940 angriper Tyskland Belgien, NL, Fr, Luxenburg. De är oförberedda och Tyskland får till en fransk kapitulation till midsommar. Tyskarna var på väg att ta de allierades (SB och Fr) soldater till fånga. Vid Dunkerque räddades över 300 000 franska soldater över till SB innan tyskarna hann fram. 1940 – 1941 terrorbombade tyskarna SB. Kallas för Blitzen. Churchill, SB premiärminister, sa ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” (syftade på piloterna som stred i luften) 

Invasionen av Sovjetunionen 1941. Operation Barbarossa (22 juni) angrep tyskarna Sovjetunionen och Hitler bröt mot icke-angreppspakten. Gick första bra för tyskarna men sen kom vintern och den brända jordens taktik. Slaget om Stalingrad 1942 - 1943 tyskarna led stort nederlag mot Sovjet. 

7 dec 1941 anföll Japan USA:s Stilla havsflotta Pearl Harbor på Hawaii med hjälp av kamikazepiloter (självmordsbombare) och större delen av deras Stilla havsflotta förstördes.  Nu anslöt sig också USA till de allierade.

Krigsslutet

Slutet i Europa: Operation Overlord (Dagen D) 6 juni 1944 landsteg de allierade trupperna i Frankrike. Miljoner soldater tillsammans med den franska motståndsrörelsen trängde tillbaka tyskarna. Sovjetunionen trängde samtidigt in i Tyskland österifrån. Adolf Hitler begår självmord i sin bunkern 30 april. Tyskland kapitulerade 8 maj 1945. Då var kriget slut i väst! 

Slutet i Stilla havet: Kriget fortsatte i Stilla Havet mellan USA och Japan. USA fällde två atombomber över Japan (6 aug. och 9 aug. 1945 - Hiroshima och Nagasaki). Japan kapitulerade den 2 sept. 1945. Då var kriget slut i öst.

Konsekvenser av kriget: Ingen vet exakt men man räknar att någonstans mellan 35 – 60 miljoner dog under kriget. Segrarmakterna kunde inte komma överens så någon fred slöts aldrig. Vid. Nürnberg-rättegångarna dömdes många nazister för deras krigsbrott. Kommunistiska lydregeringar tillsattes i de stater som sovjet hade ”befriat”. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner. Sovjet, Frankr. SB. och USA fick var sin del.  Staden Berlin delades också upp på samma sätt.  Sovjetiska delen bildade senare Östtyskland. De andra tre delarna slogs ihop till Västtyskland. Japan styrdes fram till 1951 av USA. USA och Sovjetunionen blev de stora supermakterna.  USA hade klarat sig från strider i hemlandet. Storbritanniens kolonialvälde föll samman. FN bildas för att förhindra fler krig. 

Förintelsen

Förintelsen är nazisternas folkmord på judar och andra grupper under kriget. Totalt mördades över 6 miljoner judar i främst koncentrationsläger med målet av totalt utrota judarna. Dödande var industrialiserat och välorganiserat.

Antisemistim. Hat mot judar har funnit sedan medeltiden. Pogromer = blodig förföljelse av judar. Nürnberglagarna var antisemitiska lagar och många judar flydde Tyskland innan kriget. 

Lägren: Judarna samlades ofta först i ghetto där de skildes från övrig befolkning. Störst i Warszawa. 

Det fanns både arbetsläger och förintelseläger spridda över flera länder. Den slutliga lösningen var en plan på hur judar skulle förintas och 1943 började man använda gaskamrar för att utrota judar. Auschwitz, Bergen-Belsen, Treblinka, Sachsenhausen, Dachau är ex. på läger. Över 12 miljoner dödades i lägren däribland var 6 miljoner judar. Övriga var bl. a romer, kommunister, handikappade och homosexuella.

Befrielsen. När allierade trupper trängde in i Tyskland och polen fann de lägen. Auschwitz befriades i den 27 januari 1945. De vita bussarna från Sverige hämtade många människor, främst skandinaver. Svensken Raoul Wallenberg delade ut skyddspass i Ungern och försvann sedan spårlöst.  

Sverige under andra världskriget 

Styrdes av en samlingsregering för att visa enhet mellan de politiska partierna. Statsminister var Per Albin Hansson. Svensk neutralitet = inte ta ställning för någon av de stridande parterna eller hjälpa någon av dem. Det går dock att diskutera hur neutrala Sverige var i sin ställning mot Tyskland. (transporter, järnmalm, censur). Det infördes ransoneringskort, vilket innebar att varje hushåll endast fick köpa en begränsad mängd av en vara. 

Demokratisering i Sverige 

Viktiga förutsättningar:

Kyrkans monopol på nyhetsförmedling försvann i och med att moderna tidningar växte fram. 
Inflyttningen till städerna (urbaniseringen) 
Ökad läskunnighet i och med den allmänna folkskolan 1842 
Folkrörelser var en demokratisk organiserad grupp som stred för en viss åsikt. Under 1800-talet växte det fram flera stora folkrörelser i Sverige. De kämpade för samhällsförändring. 

Väckelserörelsen blev frikyrkorörelse: kämpade för rätten att praktisera sin tro. Nykterhetsrörelse: minska alkoholmissbruket, folkomröstning som sa nej till alkoholförbud 1922 – men ledde till Systembolagets bildande. Arbetarrörelsen: krävde allmän och lika rösträtt, semester, 8 timmar arbetsdag och bättre levnadsförhållanden. (socialdemokraterna) Kvinnorörelsen: kvinnor sågs länge som inte fullständiga människor och underlägsna männen. Kvinnorörelsen kämpade för kvinnors rätt att bli myndiga. 

 

 

Bildande av politiska partier och rösträtt 

1809 års regeringsform minskade kungens makt. Eftersom de fyra stånden inte längre finns i samhället ersätts ståndsriksdagen 1866 av en två-kammarriksdag. I första kammaren satt de rikaste. I andra kammaren män som utsågs av folket. (militärtjänst, viss rikedom, rösträtt) I slutet av 1800-talet grundades många av de partier vi har idag (Socialdem. 1889, Moderaterna 1904). Det ledde till att det var politiska åsikter som blev viktiga, inte vilken bakgrund en person hade. Rösträtten: först krävdes det en inkomst eller förmögenhet för att rösta. → 1909 alla män till andra kammaren. →  Lika och allmän rösträtt för män och kvinnor 1921. 

Jämställdhet och Synen på kön och sexualitet 

Jämställdhet = jämlikhet mellan män och kvinnor. Idag har alla samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i Sverige. Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder. 

Förr ansågs barn födda utanför äktenskapet vara mindre värda än andra barn → oäkta. 1938 blev preventivmedel lagligt i Sverige. När p-pillret kom på 60-talet ökade kvinnans kontroll över sin egen sexualitet och det blev vanligare med tillfälliga sexuella relationer → sexuella revolutionen. 1975 infördes aborträtten. HBTQ-rörelsen kämpar för lika rättigheter för alla oavsett sexuell läggning. (Homosexuella bisexuella, transsexuella och queer. 1944 avskaffades lagen som sa att det var olagligt att vara homosexuell, 1979 togs sjukdomsstämpeln bort och 1995 fick homosexuella ingå partnerskap. 

Det svenska välfärdssamhället 

1932, folkhemstanken Per Albin Hansson socialdemokraterna. Skillnader mellan rika och fattiga skulle försvinna. Alla skulle få ett jobb. Reformer genomfördes: bostadsbidrag, semester, barnbidrag, sjukförsäkring.  Den svenska industrin växer: som neutrala i kriget var i svensk industri påverkade och blomstrade när Europa skulle byggas upp igen. Fler arbetare behövdes och kvinnor kom in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandring från Danmark, Norge, Finland, forna Jugoslavien och Italien la grunden till en stark svensk ekonomi.

Urbaniseringen: 1940 bor fler svenskar i tätorter än på landsbygd. Kommunsammanslagningen: på 50-60-talen slogs kommuner samman för att klara ekonomin från 2281 → 290 stycken. Offentliga sektorn: växer. Hör jobbar många kvinnor. 

Bostäder: en utredning på 30-40-talet visade på stora brister och omoderna hus. Nya bostadsområdet växte fram med lägenheter med toalett, badkar och kylskåp. Miljonprogrammet 1965-1974 byggdes det över en miljon nya bostäder i Sverige. Många gamla hus revs. 

Kalla kriget och Sovjetunionens fall

Efter andra världskrigets slut 1945 stod USA och Sovjetunionen som världens supermakter motvarandra → Det kalla kriget 1945-1991. Inget krig med arméer och skjutande utan ett ställningskrig. 

Marshallplanen: ekonomiskt stöd från USA till europeiska länder för att bygga upp Europa och minska kommunismens spridning. Finland och de Östeuropeiska länderna kände sig tvingade av Sovjet att tacka nej. USA: marknadsekonomi och demokrati. Privat ägande. Sovjet: planekonomi och kommunistisk diktatur. Statligt ägande. 

Delningen av Tyskland: Västtyskland (USA, SB, FR) → Östtyskland (Sovjet). Berlin låg i Öst och var även den indelad i fyra zoner. Mellan 1947-61 flydde nästan 3 miljoner till väst via Berlin. → byggandet av Berlinmuren 1961. (revs 1989) 

Tävlan mellan U-S om inflytande över de f.d. kolonialländerna som nu blev självständiga. Propaganda för att visa vilket system som var bäst. Spioner på båda sidor. Men även en kamp kring vem som vann rymdkapplöpning (1:a i rymden ryssen Gagarin. 1:a på månen amerikanen Armstrong) eller vilka land som vann flest OS-guld. 

Nato och Warsawapakten 

1949 Bildas NATO (North Atlantic Treaty Organization) av USA, Kanada och flera västeuropeiska länder. De ska hjälpa varandra vid attacker. 1953 dör Stalin och ersätts av Nikita Chrustjov. 1955 svarar Sovjet med att bilda Warsawapakten med de östeuropeiska länderna. Ledde till en militär kapprustning. 1949 Sovjet atombomb → terrorbalans. 

Kalla krigets konflikter 

Kina: Inbördeskrig i Kina efter 1945. En kommunistisk partidiktatur bildades med regering under ledning av Mao Zedong. Maos lilla röda Folkrepubliken Kina grundas 1949. 

Koreakriget 1950-1953: Mellan kommunism i norra delen (sovjet) och anti-kommunism i södra delen (Japan). FN tillsammans med USA gick in i kriget. Vapenstillestånd (men ingen fred) 1953 → fortfarande stora konflikter mellan länderna. 5 miljoner döda

Vietnamkriget 1955-1974: Efter självständigheten från FR i två delar. Nordvietnam kommunistiskt  (Sovjet), Sydvietnam stöddes av USA. Inbördeskrig fram till 1964 då USA ingrep. Rädsla för att kommunismen skulle spridas. Dubbelt så många bomber som hela 2VK. 2-5 miljoner döda. Gerillakrig. USAs inblandning ifrågasatt och de drog sig ur 1973. Nordvietnam vann och än idag är Vietnam en kommunistisk diktatur. 

Sovjetisk inblandning i Östeuropa – uppror slås ner. De länder som Sovjet befriat hamnar under järnridån (lek med Stalins namn) och Sovjet satte lydregeringar i länder. Ekonomin: kollektivt ägt jordbruk, 5-årsplaner och tung industri. Hårt styre: avrättningar av motståndare, hemlig polis Stasi (Östtyskland) KCG (Sovjet) Ungernupproret 1956: folket försökte slå sig fria. Sovjetiska stridsvagnar rullade in. Pragvåren 1968: ledarna i Tjeckoslovakien (idag Tjeckien och Slovakien) försökte införa en mer mänsklig kommunism. Warsawapaktens styrkor gick in och stoppade reformrörelsen. 

Kubakrisen 1962. 1959 blev det oroligt på Kuba då presidenten störtades. USA försökte invadera ön, men de misslyckades och då Kuba fick hjälp av Sovjet. 1962 placerade Sovjet missiler på Kuba riktade mot USA. USA stoppade alla sovjetiska fartyg. Tredje världskriget var nära. Förhandlingar löste situationen. Kuba förblev kommunistisk under Fiedel Castro. 

Afghansk-sovjetiska kriget 1979-1989. 1979 går Sovjet in i Afghanistan för att skydda det kommunistiska styret mot ett uppror. Gerilla bakom upproret hade stöd av Kina, SB och USA. Kriget blev långt och blodigt med 1/3 av Afghanistans befolkning som flyktingar till grannlandet Iran. 1989 drog sig Sovjet ur, men inbördeskriget härjar än idag. 

Protester i världen

I och med TV och den ökade rapporteringen fick människor veta mer om vad som skedde runt om i världen och kunde protestera. Bl.a. mot Vietnamkriget. Sverige höll sig neutralt och alliansfritt, men samarbetade med USA då rädslan fanns för en rysk invasion. Å andra sidan var Sverige rädd för att ifrågasätta Sovjet för mycket. 1981 gick U137 en rysk ubåt med kärnvapen på grund utanför Karlskrona. Det visar på ett ryskt spionage. 

Sovjetunionens fall

Michail Gorbatjov blev Sovjetunionens ledare 1985 och började införa reformer (förändringar) som kallades Perestrojka (förändring, omvandling). En av reformerna var för ökad öppenhet och kritik, Glasnost  → ökad nationalism bland de tidigare fria länder som efter 2VK var en del av Sovjetunionen. → Sovjetunionens fall december 1991. 

15 nya länder bildades. 1989 slutade även Sovjet att ingripa militärt i länderna under järnridån. Den 9 november 1989 öppnande Östtyskland gränsstationerna kring Berlinmuren och tusentals tyskar började gå över gränsen och tillsammans riva muren →1990 Återförenades Tyskland till ett land. I alla länder, förutom Rumänien, gick det fredligt till. Tjeckoslovakien delades 1989 i två länder.

Jugoslaviska krigen 1991-1999 

Nationalismen ledde i Jugoslavien till ett inbördeskrig. Landet bestod av flera olika folkgrupper  (katoliker, ortodoxa och muslimer) i landets sex olika delrepubliker. Under folkmordet i Srebrenica mördades mer än 8000 muslimska män och pojkar av kroatiska styrkor. Idag är de sex delrepublikerna självständiga. 

Andra kända folkmord under modern tid är folkmordet i Rwanda 1994. 

Nya maktförhållanden i världen

Den nya världen påverkas mycket av globaliseringen. 
Japan blev självständigt 1952 och har haft en stark ek. tillväxt tillsammans med Sydkorea, Taiwan, Hongkong och Singapore kallas de – de asiatiska tigrarna. 
Kina är idag världens näst största ekonomi efter USA men det är stora ek. skillnader i landet. 
I Sydamerika är Brasilien den största ekonomin. Även i SA stora skillnader mellan rika och fattiga. 
Ryssland införde demokratiska val och marknadsekonomi, men landet har demokratiska problem. 
Länderna i mellanöstern är några av de största oljeproducenterna i världen. Oroligheter i området som krigen i Irak, Israel och Syrien påverkar både människor och ekonomi. 
Afrika: trots stor ek. tillväxt är det konflikter, fattigdom och sjukdomar. Afrikanska unionen är ett samarbete mellan länderna. 

Vera133 skrev:

Sammanfattningen inför NP 2023 

Viktiga historiska begrepp :

Kontinuitet/förändring: Att det fortsätter att vara som det varit utan stora förändringar är kontinuitet. En förändring är att något blir annorlunda.  En snabb förändring som påverkar hela samhället kallas revolution. 

Identitet: Vi påverkas av omgivningen och sina erfarenheter för att förstå vem man är. Det påverkar en persons val och åsikter. Gemensam identitet = familjen. Gruppidentitet = en grupp. Nationell identitet = det som gäller många i ett land. 

Orsak/konsekvens: Orsaken är varför något händer. Konsekvensen är vad det leder till. En konsekvens kan ses som både negativ eller positiv. En förklaring är då du visar att du har förstått en historisk händelse genom att visa din kunskap om händelse utifrån historiska begrepp, gestalter och skeenden. 

Epok: historien delas in i olika delar – epoker som tillsammans bildar en kronologisk tidslinje. Kulturmöten dvs. när olika folkslag eller tankar möts har påverkat mänskligheten. Samband mellan olika kulturmöten och händelser bildar utvecklingslinjer. En vanlig epokindelning är denna: 

FORNTIDEN – ANTIKEN – MEDELTIDEN -RENÄSSANSEN – UPPLYSNINGEN – TIDIG MODERN TID (revolutionerna)  – MODERN TID (1VK + 2VK + kalla kriget) 

Historiebruk är när man använder historia t.ex. filmer, reklam eller politiska tal. Det vanligaste syftet är att visa på gemenskap så som Hitler gjorde när han talade om det germanska folkets historia för att ena Nazityskland. Det är viktigt att vid sådan användning ställa de rätta källkritiska frågorna: 

Vem är avsändaren? 
Vem är mottagaren? 
Vad är syftet med hur historia används i just det här fallet? 
Vad får historieanvändningen för konsekvenser för våra kunskaper om historia? 
Källkritiskt tänkande 

Två typer av källor: Kvarleva/lämningar (fysisk sak som finns kvar, kan behöva tolkas) Berättelse (En persons tankar och åsikter, kan vara nedskrivet, men även ljudupptagningar/ film, ses som ett vittnesmål.) 

Relevans: ger källan svar på det jag vill ta reda på?   Vilka källor ska jag använda? 

De fyra kriterierna som avgör en källas trovärdighet 

Äkthetskriteriet: Är källan det den utger sig för att vara? (förfalskning, bättra på historien)
Samtidskriteriet: När är källan ifrån?  Hur nära i tiden efter en händelse är den nedskriven?
Beroendekriteriet: Bygger källan på en annan källa? Är det en 1:a handskälla eller en 2:a handskälla? Alla källor bör egentligen bekräftas av minst två oberoende källor. Tradering: hur många steg har historien vandrat i? Påverkan. Källan har påverkats genom samtal, bilder, läst information m.m. 2. Tvång. Alla möjliga former av tvång, rädsla. 3. Förväntningar. man säger det som förväntas av en.
Tendenskriteriet: I vilket syfte har källan skrivits? Ogillar/gillar man någon/något? Intressegrupper, politisk propaganda, officiella meddelanden etc
FORNTIDEN

Fornhistoria är tiden utan skriftliga källor. Den skiljer sig mellan olika delar av världen. Från Mellanöstern finns det texter som är 5000 år gamla. I Sverige är de äldsta texterna ca 1000 år gamla. För att kunna tolka de äldsta fynden behöver olika forskare samarbeta så som arkeologer, osteologer (skelettforskare), geologoer, zoologer, botaniker och antropologer. 

Moderna metoder i forskningen: Genetik: Genom DNA-analys där varje person har en arvsmassa där forskare kan undersöka cellerna och se t.ex. släktskap, sjukdomar och hur människor har vandrat över stora områden. Kol-14: hjälper till att åldersbestämma föremål och döda varelser genom att mäta sönderfallet av isotoper

De första människorna

Hominiderna var de första människoliknande varelserna. Under miljoner år utvecklades människan genom evolutionen till dagens Homo Sapiens Sapiens (människan som vet att hon vet) 

Den neolitiska revolutionen= när människan övergick från jägare och samlare till bofast bonde. Revolution betyder snabb förändring som påverkar hela samhället. 

Små byar → odlingar → tamdjur → mer mat → fler överlevde och fler barn = befolkningsökning. 
Specialisering: där jordbruket fungerade väl kunde vissa människor göra annat än att bara odla. Det var människor som var särskilt duktiga → fiskare, djurskötare, keramiker, tegelmakare etc. 
Lagring: i jordbruket kunde man spara saker → lagra till sämre tider. Det ledde till en uppdelning mellan fattiga och rikt = härskare föddes. 
Den bördiga halvmånen: område kring floderna Eufrat och Tigris i dagens Irak. Var den tidigaste platsen. 
Livet: Jordbruket var hårt = svårt för kvinnor. Lagar och härskare. Sjukdomar. Städer
Forna civilisationer 

Vad är en högkultur?  När människan gör stora framsteg inom hur de skaffar mat, samarbetar och skapar ett samhälle. 

Civilisation: ett organiserat och välordnat samhälle.   
Kultur: folkgrupp med liknande religion, språk, traditioner och styre. 
En stadsstat var en självstyrande stad med omgivande jordbruksområden. 
Flodkulturer

Ca 5000 år f.v.t växte det fram stora civilisationer samtidigt runt om i världen. Gemensamt var att de låg vid en stor flod = flodkulturerna. Kända flodkulturer är Mesopotamien, Egypten, Kina, Indusdalen.

Likheter: Överproduktion av mat → specialisering. Centralmakt som kontrollerade mat och befolkning. Lagar, straff och soldater. Floderna – transport, odling och bevattning. Gemensam kultur (skriftspråk, religion, konst). Vetenskapliga framsteg. Urbanisering – folk bodde i städer. Metallarbeten: guld, silver och brons (järn + koppar) 

Mesopotamien: Tvåflodslandet – Eufrat och Tigris i dagens Irak. Bildade Mesopotamien. Sumererna styrde först från stadsstaterna Ur och Uruk. Uppfinningar: hjulet, kilskriften, segelbåtar, kilskriften (bokföring, handelskontakt), metallbearbetning, keramiktillverkning.  Astronomi: 12 månader och veckas sju dagar. 60 minuter och 60 sekunder. Matematik: rätvinklade trianglar. 

Egypten: Längs floden Nilen från 3000 f.v.t. Styrdes av en farao. Matematik – geometri → pyramiderna. Skriftspråk – hieroglyfer. Ristades in på väggar eller skrevs på papyrus (papper gjort av vass) Medicin – balsameringen gav stora kunskaper om människokroppen. Metallbearbetning: många guldföremål. (Thutankamos guldmask) Ett tydligt klassamhälle. Hierarki med en farao som hade mest makt och ägde mycket mark→ överklass: präster, ämbetsmän, militära ledare → medelklass: skrivare, handelsmän, skatteindrivare → lägre medelklass: soldater, hantverkare, konstnärer, arbetsledare → underklass: bönder → slavar. Religionen: hade stor betydelse. Farao var en gud. Prästerna och templen hade stor makt Gifte sig tidigt (12 år).  äktenskapet var ett handelskontrakt. 

Kina: Kring floden Huang He. Konstbevattning, skriftspråk (samma som idag) kompass, krut, papper och siden. Blev till ett imperium under en kejsare – Qin – Kina år 221 f.v.t. Byggdes kinesiska muren + terrakottaarmen.  Landet har sedan dess i princip bestått. 

Indus: Kring floden Indus i dagens Pakistan. Stadsstater Harappa och Mohenjo-Daro. Handelsmän och badhus. Vi kan inte tyda deras skriftspråk = vi vet lite.  

Olmek: Mexiko. Stora stenbyggnader. Skriftspråk som vi inte lyckas tyda. La grunden till aztekerna och Mayafolken. 

Maya: i dagens Mexiko och Guatemala. Trappstegspyramider. Storhetstid. Avancerat skriftspråk och siffersystem. Fanns kvar till spanjorerna kom på 1500-talet. 

Antiken = den grekiska och romerska forntiden, ca 700 f.kr – 500 e. kr

Det antika Grekland

Kamp mellan s. k stadsstater. En stad var som ett eget land. Staden + templet på berget, akropolis = bildade en stadsstat. De mäktigaste stadsstaterna blev Aten och Sparta. Var ett slavsamhälle. Många slavar fångades av sjörövare eller var krigsfångar eller övergivna barn. De behandlades som saker – såldes och pantades. Fick sköta allt kroppsarbete. Kunde bli fria. 

Grekerna tog emot och spred kultur/kunskaper.  Sagor och legender. Religion med många Gudar, som inspirerat många böcker och tankar. Demokratin skapades på 500-talet f. kr. demos = folk     kratei  = härska (folkstyre). Folkförsamlingen: Alla fria män i hären (ej kvinnor, slavar och barn) = Riksdag. En man = en röst. Inga politiska partier men det var viktigt att vara en god talare och att få folk att lyssna. 

Antikens Rom

Tidigt delades människor in i tre samhällsklasser: Patricier: rika med politisk makt – senaten. Plebejer: vanligt folk - folkförsamlingen. Slavar: inte fria människor. Rom var ett slavsamhälle ex. Gladiatorer. Konsulerna var två och var de som styrde staden. Vid krig eller fara kunde en av konsulerna bli diktator i max sex månader och då härska ensam. 

Mare Nostrum: vårt hav. Efter krig och erövringar stod snart hela Medelhavet under Roms inflytande. Världens största imperium med många kolonier. Efter Julius Ceasars död blev Rom ett kejsardöme. Då infann sig Pax Romana den romerska freden. 

Romarriket faller sönder runt år 500 e.vt. Dåliga kejsare, anfall av germanfolk, folkvandringarna, delning i västrom och östrom. Antiken lämnar efter sig ett stort arv:  Latinet, den romerska rätten, Tideräkningen. månadernas namn, byggnadskonst, statsskick och kristendomens spridning. 

 

 

Revolutionerna 

Den industriella revolutionen 

Började runt år 1750 i Storbritannien. Orsaker: Jordbrukets utveckling (ökad spannmålsproduktion, växelbruk, maskiner, bättre djuravel) Befolkningsökning (mer mat, minskad spädbarnsdödlighet, smittkoppsvaccinet och färre antal krig) Triangelhandeln (Skepp lastade i Europa till Afrika med järn, vapen, tyger och brännvin → Byttes i Afrika mot slavar →  Byttes i Nordamerika mot socker, tobak och bomull → Såldes med vinst i Europa.)

Den industriella revolutionen i Storbritannien 

Arbetskraft: effektivare jordbruk → mindre arbetskraft på landsbygden → mer arbetskraft till industrin. 
Råvaror: stenkol, järn och ull från SB. Triangelhandeln gav bomull från kolonierna. 
Kapital: stor marknad inom Europa, men även kolonierna. Låga skatter och stort privat ägande. 
Kunskap: kunskap spreds lätt i SB det lockade till fler teknikintresserade. Tidig viktig uppfinning var Spinning Jenny samt ångmaskinen. 
Förbättrade transporter: ångmaskinen → lok, båtar. nya vägar, kanaler och järnvägar. Förenklade transporten av råvaror till fabrikerna och transporter av färdiga varor till konsumenterna i och utanför SB. 

Konsekvenserna: Urbanisering (folk flyttade till städer. Nya städer grundades.) Arbetet (hårt, barnarbete) Samhällsklasser (stora skillnader i inkomst. En ny medelklass). Miljöförstöring (råvaror utnyttjades stort, koldioxidhalten i atmosfären ökade iom koleldningen och senare oljeanvändningen, städer kräver mer naturresurser än landsbygd. Rykande skorstenar stod för utveckling och framgång) Krigen (vapen massproducerades och användes i krig och för att kontrollera kolonierna.) Den stora emigrationen (Mellan 1850-1920 emigrerade 60 miljoner människor från Europa. 1,2 miljoner från Sv.)

Genom den industriella revolutionen föds även liberalismen. Tanken om en ekonomi fri från statlig iblandning, men som även innefattar individens valfrihet att bestämma över sig själv bl.a. genom att senare stå för allmän rösträtt. 

Den amerikanska revolutionen

1492 ”upptäcker” Columbus Nordamerika. Ursprungsbefolkningen behandlades mycket illa våld, sjukdomar, tvångsförflyttning) och deras land övertogs av de vita. 

Brittiska kolonier bildades utefter kusten, 13 st. först. 1773 the Boston tea party. Kolonierna bestämde sig för att gå samman och önska självständighet p.g.a: Stämpelskatten, bristen på representation i brittiska parlamentet. Vilja att skapa en nation. Amerikanska frihetskriget varade mellan 1775-1783. Kolonisterna försökte frigöra sig från Storbritannien och de förklarade sig fria 4 juli, nu nationaldag, 1776. De skrev de den amerikanska självständighetsförklaringen. The declarations of Independence. George Washington blev den förste presidenten. 

Inbördeskrig bröt sedan ut mellan nordstater och sydstater, 1861- 1865.  Nordstaterna vann. Slaveriet förbjöds. Mellan 1500-1850 fördes 10 miljoner människor från Afrika till Nordamerika för att bli slavar. 20 % var barn. Slavarna var fler än de europeiska kolonisatörerna. 

 

Franska revolutionen 

Orsaker: Adelns privilegier: Orättvisa skatter + den nya medelklassen ville ha mer att säga till om. Missväxt som gav svält. Tom kassakista: pga. krigskostnader (i Amerika) + adelns och hovets lyxiga liv. (Marie Antionette). Frihets och upplysningstankar: Voltaire, Montesquieu, Rousseau. Den amerikanska revolutionen gav inspiration. 

Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen (ett gammalt fängelse och vapenförråd) och revolutionen var ett faktum. I augusti antog den nya nationalförsamlingen deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Kungafamiljen arresterades (Kvinnotåget) och avrättades senare. Efter kungens död blir revolutionen allt mer blodig – Skräckväldet. (Robesspierre, Marat, Danton) Alla som motsätter sig revolutionen avrättas. 

1799 tar Napoleon Bonaparte makten i Frankrike via en statskupp. 1804 kröner han sig själv till kejsare. Han införde Code Napoleon, samma lagar i hela Frankrike. Tortyr förbjöds, religionsfrihet, näringsfrihet, frihet att starta företag infördes. Männen fick rösträtt. Samma måttenheter i hela landet. Detta tillsammans med de tidigare förändringarna kring värnplikt, adels borttagna privilegier samt de nya mänskliga rättigheterna hade förändrat Frankrike i grunden.  

Napoleonkrigen går först bra för Frankrike med efter det misslyckade fälttåget mot Moskva får Napoleon avgå. Han återvinner sedan makten för att förlora mot SB i Waterloo. Skickas till ön St: Helena där han lever sina sista dagar. Europas ledare samlas i Wienkongressen 1815 där de beslutar sig för att bevara freden i Europa för att Försökte att hålla tillbaka revolutionära tankar och stärka kungamakten. 

IMPERALISM/ KOLONIALISM 

Imperialism syftar till att en stat strävar efter att utöka sin politiska och ekonomiska makt över andra länder. Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla kolonier kallas kolonialism. 

Orsaker: Ekonomiska orsaker: att få tag på råvaror samt en ny marknad där man kunde sälja sina produkter. (bl.a. var kolonierna tvungna att köpa vissa varor till ett högt pris) Politiska orsaker: kapplöpningen om kolonier. Kolonier var makt och prestige. Ideologiska orsaker: Europas sågs som mer utvecklad än andra området och det var européernas plikt att sprida kristendom och utveckling till kolonierna. Rasism: de vita ansågs vara en överlägsen ras Darwins evolutionslära om att den starkaste vinner användes som grund för att vita var bättre än andra. ”The white mans burden”. Tekniskt försprång: militärt övertag med bl.a. kulsprutor. Bättre kommunikation och transportmöjligheter gjorde kolonialismen möjlig. 

Konsekvenser: Splittring och konflikt: Gränser drog utan hänsyn till språk och etnisk tillhörighet. (linjal)= konflikter (ex. Rwanda). Ett språk och ett styrelsesätt som de inte valt själva. Mord, stympning och grym behandling. (Kung Leopolds Kongo). Slavarbete ex. på järnvägsbyggen. En känsla av att vara ett andra klassens folk. Miljöförstöring: Plantager av råvaror istället för matodling till invånarna. Skogsskövling oh Överutnyttjande av känsliga jordar – jordutarmning. Gruvor som lett till giftiga utsläpp. Ekonomi: Produkter anpassade till en europeisk marknad. En påtvingad industrialisering utan att den byggs på underifrån. Råvaror som inte tillföll landet utan kolonisatörerna. Utarmning. 

 

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918

 

 

Ett krig mellan trippelenteten: SB, Fr och Ryssland mot dessa stod trippelalliansen: Tysk, Ö-U och Italien. 

Orsaker till kriget: Kamp om kolonier i Asien och Afrika. Nationalism ex. Fransmännen ville ha revansch för kriget 1870, ville ha tillbaka land. (Elsass –Lothringen). Militarism: Europeisk kapprustning. Militärallianser: Tävlan om inflytandet på Balkanhalvön. Länderna lovade varandra beskydd. 

Kriget inleds med skottet i Sarajevo sedan Svarta veckan då land på land förklarade krig mot varandra och mobiliserade. Det första moderna kriget. Man använde bl. a kulsprutor och stridsvagnar. Senapsgas – kemisk krigsföring. Kriget utvecklas snabbt till ett Skyttegravskrig i Frankrike – Västfronten. Ingenmansland kallades området mellan de stridande parterna. På östfronten var det inga skyttegravar. Kriget gick fram och tillbaka. Lokalbefolkningen led mycket. 1917 drog sig Ryssland ut ur kriget p.g.a. en revolution. På slutet har kriget växt till ett världskrig eftersom USA 1917 går in i kriget på trippelententens sida. Krig fördes även i de afrikanska kolonierna. I Asien krigade Kina mot Japan. Sammanlagt deltog 32 länder och 70 miljoner soldater. Ca 20 miljoner människor dog under kriget varav ca 9-10 miljoner soldater.  

Kriget blev till slut ett utmattningskrig då ententen vann eftersom USA gick in i kriget med friska, utvilade soldater. Freden slöts i Versailles utanför Paris år 1919. Tyskland blev de stora förlorarna. De fick: fick ta på sig krigsskulden, fick betala ett enormt krigsskadestånd, fick lämna alla kolonier, fick ej ha flygvapen, fick lämna sin flotta, fick lämna tillbaka Elsass-Lothringen till Frankrike. Segrarna lade all skuld till kriget på tyskarna. Många säger att det är den främsta orsaken till att Hitler kunde komma till makten och att det blev krig på nytt.

Andra sidor av kriget: Kvinnor fick lönearbeta i yrken som tidigare inte varit tillåtna för kvinnor ex. lastbilschaufför. Efter kriget blev det ett problem då kvinnorna ville jobba vidare, men inte tilläts. De Civila under kriget hade det tufft med plundring, våldtäkter och ransoneringar. Propaganda och censur, många länder använde propaganda för att visa hur bra det gick för ens land. Fienderna framställdes som en underlägsen ras. Censuren var utbredd dvs. att tidningar inte fick skriva negativt om kriget. Livet som soldat var mycket tufft för de unga män som fick strida. Vissa försökte skada sig själva lindrigt för att komma undan. Efter kriget ledde många av psykiska problem som ledde till alkoholism, kvinnomisshandel och självmord. 

Ryska revolutionen – sovjetunionen bildas 1917 

Den ryska revolutionen handlar om hur kejsardömet Ryssland, styrt sedan länge av familjen Romanov, blir en kommunistisk partidiktatur. Egentligen två revolutioner, en i februari och en i oktober 1917. Orsaker; Livsmedelsbrist, svält samt brist på demokrati, ville ha fred i 1VK. Konsekvenser: Tsar Nikolaj II Romanov avgår (hela tsarfamiljen avrättas senare). Ryssland blir republik. Vladimir Lenin tar makten i landet efter ett inbördeskrig och inför Proletariatets diktatur = kommunism. 

Kommunism som ideologi handlar om att skapa ett klasslöst samhälle där allt ska ägas gemensamt. Revolution är sättet att uppnå detta!

 

 

Sovjetunionen

Sovjet styrdes med järnhand av kommunisterna och Josef Stalin (efter Lenin). Stalin rensade ut oliktänkande Femårsplaner genomfördes. Staten bestämde helt vad som skulle produceras. jordbruket kollektiviserades (privat ägande byttes ut mot gemensamt) Trots svår torka med dåliga skördar tvingades bönderna leverera sin skörd till staten. Miljontals människor dog av svält. Gulag – Stalins fångläger i Sibirien. Brottslingar blandades med politiska fångar.  De fick jobba som slavar.  Nästan 30 miljoner människor fängslades och minst 2,7 miljoner dödades.

Mellankrigstiden 1918-1939

Tekniska framsteg: Radio gör information tillgänglig för de stora massorna och grammofonen ser till att hemmen fylls med musik. Ljudfilmen som senare utvecklas till bio gör att folk får mer underhållning. Walt Disney grundar Disney och det kommer även tecknad film.  Tvättmaskinen, kylskåpet och dammsugaren gör kvinnornas sysslor i hemmet lättare. Flyget görs billigare och säkrare. 

1929 Börskrasch i USA: Över en natt sjunker börsen kraftigt. Bankerna stänger. Folk blir utfattiga (får inte ut sina besparingar) Detta kallas för Depressionen.  Krisen löses med The New deal som var statliga ekonomiska insatser till samhällsprojekt (t. ex vägar, broar) som gav jobb. När folk fick jobb började de handla igen och trenden vändes. 

Hitler och Nazismen      

Läget i Tyskland: Tyskarna var tvungna att betala ett stort krigsskadestånd. De trycker upp stora mängder nya sedlar =  Hyperinflation. Det leder till massarbetslöshet och svält bland det tyska folket 

Vad ville Hitler: Förena alla tysktalande i ett Stortyskland. Skaffa Livsrum- Lebensraum åt tyskarna i öst, flytta bort folken som bodde där. Föraktade demokratin – hyllade våldets princip. Den som är starkast får använda våld för att nå makten. Kamp mellan raser där ”arierna” var överlägsna (blonda, ljushyade, långa) Dessa skulle styra de andra underlägsna folken. Folkets måste samlas under en ledare, en Führer. (diktatur det bästa)

Varför trodde de på Hitler? Han lovade revansch efter första världskriget. Skyllde allt elände och fattigdom på judarna (bl. a inflation och arbetslöshet). Han var en bra talare, lät övertygande. Massiv propaganda och en övertygande organisation med bl.a. SS, SA, Gestapo, Hitlerjugend. Han skapade arbeten.  Det kunde inte bli sämre. 

Adolf Hitler kommer till makten: 1932 blev Nazisterna största partiet i Tyskland i demokratiska val. Efter en omtalad riksdagshusbrand tar nazistpartiet ännu mer makt och Hitler blir rikskansler. 1934 utsåg Hitler sig själv till Führer och förbjöd alla andra partier. Tyskland blir en diktatur. Nazistisk propaganda (politisk reklam) dränkte folket, allt annat censurerades (togs bort). Hitler bröt mot fredsvillkoren efter första Världskriget och började en stor militär upprustning. Införde allmän värnplikt

Med Nürnberglagarna 1935 började förföljelser mot judarna. Bl.a. judars tyska medborgarskap upphörde, judar fick inte gifta sig med icke judar, inte vara statligt anställda, inte gå i vanliga skolor, judar skickades till arbets- eller koncentrationsläger. 

Andra Världskriget 1939-1945

Innan kriget utökade Tyskland sitt landområde genom att gå in i Hitlers födelseland Österrike – där de mottogs som hjältar samt att med våld ta delar av Tjeckien. 

Orsaker till kriget: Tyskland ville ha revansch för första världskriget. Nazismens ideologi som en överlägsen ras som behövde livsutrymme. Anti-angreppspakten mellan Stalin Sovjet och Hitlers Tyskland gjorde så att tyskarna vågade starta kriget. Axelmakterna var: Tyskland, Italien och Japan     Allierande var: SB, Frankrike, Sovjetunion och USA 

Invasionen av Polen. 1 sept. 1939 anföll Hitler och tyskarna Polen, vilket leder till att Storbritannien och Frankrike den 3 sept. 1939 förklarade Tyskland krig. De hade lovat att hjälpa Polen. Finska vinterkriget 1939-1940. 30 nov. anföll Sovjet Finland. I början klarade sig finnarna bra.  Men i freden 1940 förlorar de stora landområden till sovjetunionen. Invasionen av Danmark och Norge den 9 april 1940. Tyskarna ville säkra järnmalmstransporten från Sverige. (som de bl. a behövde för vapenframställning)

Kriget i väster när tyskarna väl går till angrepp kallas det för ett Blixtkrig eftersom de gick fram så fort. I maj 1940 angriper Tyskland Belgien, NL, Fr, Luxenburg. De är oförberedda och Tyskland får till en fransk kapitulation till midsommar. Tyskarna var på väg att ta de allierades (SB och Fr) soldater till fånga. Vid Dunkerque räddades över 300 000 franska soldater över till SB innan tyskarna hann fram. 1940 – 1941 terrorbombade tyskarna SB. Kallas för Blitzen. Churchill, SB premiärminister, sa ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” (syftade på piloterna som stred i luften) 

Invasionen av Sovjetunionen 1941. Operation Barbarossa (22 juni) angrep tyskarna Sovjetunionen och Hitler bröt mot icke-angreppspakten. Gick första bra för tyskarna men sen kom vintern och den brända jordens taktik. Slaget om Stalingrad 1942 - 1943 tyskarna led stort nederlag mot Sovjet. 

7 dec 1941 anföll Japan USA:s Stilla havsflotta Pearl Harbor på Hawaii med hjälp av kamikazepiloter (självmordsbombare) och större delen av deras Stilla havsflotta förstördes.  Nu anslöt sig också USA till de allierade.

Krigsslutet

Slutet i Europa: Operation Overlord (Dagen D) 6 juni 1944 landsteg de allierade trupperna i Frankrike. Miljoner soldater tillsammans med den franska motståndsrörelsen trängde tillbaka tyskarna. Sovjetunionen trängde samtidigt in i Tyskland österifrån. Adolf Hitler begår självmord i sin bunkern 30 april. Tyskland kapitulerade 8 maj 1945. Då var kriget slut i väst! 

Slutet i Stilla havet: Kriget fortsatte i Stilla Havet mellan USA och Japan. USA fällde två atombomber över Japan (6 aug. och 9 aug. 1945 - Hiroshima och Nagasaki). Japan kapitulerade den 2 sept. 1945. Då var kriget slut i öst.

Konsekvenser av kriget: Ingen vet exakt men man räknar att någonstans mellan 35 – 60 miljoner dog under kriget. Segrarmakterna kunde inte komma överens så någon fred slöts aldrig. Vid. Nürnberg-rättegångarna dömdes många nazister för deras krigsbrott. Kommunistiska lydregeringar tillsattes i de stater som sovjet hade ”befriat”. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner. Sovjet, Frankr. SB. och USA fick var sin del.  Staden Berlin delades också upp på samma sätt.  Sovjetiska delen bildade senare Östtyskland. De andra tre delarna slogs ihop till Västtyskland. Japan styrdes fram till 1951 av USA. USA och Sovjetunionen blev de stora supermakterna.  USA hade klarat sig från strider i hemlandet. Storbritanniens kolonialvälde föll samman. FN bildas för att förhindra fler krig. 

Förintelsen

Förintelsen är nazisternas folkmord på judar och andra grupper under kriget. Totalt mördades över 6 miljoner judar i främst koncentrationsläger med målet av totalt utrota judarna. Dödande var industrialiserat och välorganiserat.

Antisemistim. Hat mot judar har funnit sedan medeltiden. Pogromer = blodig förföljelse av judar. Nürnberglagarna var antisemitiska lagar och många judar flydde Tyskland innan kriget. 

Lägren: Judarna samlades ofta först i ghetto där de skildes från övrig befolkning. Störst i Warszawa. 

Det fanns både arbetsläger och förintelseläger spridda över flera länder. Den slutliga lösningen var en plan på hur judar skulle förintas och 1943 började man använda gaskamrar för att utrota judar. Auschwitz, Bergen-Belsen, Treblinka, Sachsenhausen, Dachau är ex. på läger. Över 12 miljoner dödades i lägren däribland var 6 miljoner judar. Övriga var bl. a romer, kommunister, handikappade och homosexuella.

Befrielsen. När allierade trupper trängde in i Tyskland och polen fann de lägen. Auschwitz befriades i den 27 januari 1945. De vita bussarna från Sverige hämtade många människor, främst skandinaver. Svensken Raoul Wallenberg delade ut skyddspass i Ungern och försvann sedan spårlöst.  

Sverige under andra världskriget 

Styrdes av en samlingsregering för att visa enhet mellan de politiska partierna. Statsminister var Per Albin Hansson. Svensk neutralitet = inte ta ställning för någon av de stridande parterna eller hjälpa någon av dem. Det går dock att diskutera hur neutrala Sverige var i sin ställning mot Tyskland. (transporter, järnmalm, censur). Det infördes ransoneringskort, vilket innebar att varje hushåll endast fick köpa en begränsad mängd av en vara. 

Demokratisering i Sverige 

Viktiga förutsättningar:

Kyrkans monopol på nyhetsförmedling försvann i och med att moderna tidningar växte fram. 
Inflyttningen till städerna (urbaniseringen) 
Ökad läskunnighet i och med den allmänna folkskolan 1842 
Folkrörelser var en demokratisk organiserad grupp som stred för en viss åsikt. Under 1800-talet växte det fram flera stora folkrörelser i Sverige. De kämpade för samhällsförändring. 

Väckelserörelsen blev frikyrkorörelse: kämpade för rätten att praktisera sin tro. Nykterhetsrörelse: minska alkoholmissbruket, folkomröstning som sa nej till alkoholförbud 1922 – men ledde till Systembolagets bildande. Arbetarrörelsen: krävde allmän och lika rösträtt, semester, 8 timmar arbetsdag och bättre levnadsförhållanden. (socialdemokraterna) Kvinnorörelsen: kvinnor sågs länge som inte fullständiga människor och underlägsna männen. Kvinnorörelsen kämpade för kvinnors rätt att bli myndiga. 

 

 

Bildande av politiska partier och rösträtt 

1809 års regeringsform minskade kungens makt. Eftersom de fyra stånden inte längre finns i samhället ersätts ståndsriksdagen 1866 av en två-kammarriksdag. I första kammaren satt de rikaste. I andra kammaren män som utsågs av folket. (militärtjänst, viss rikedom, rösträtt) I slutet av 1800-talet grundades många av de partier vi har idag (Socialdem. 1889, Moderaterna 1904). Det ledde till att det var politiska åsikter som blev viktiga, inte vilken bakgrund en person hade. Rösträtten: först krävdes det en inkomst eller förmögenhet för att rösta. → 1909 alla män till andra kammaren. →  Lika och allmän rösträtt för män och kvinnor 1921. 

Jämställdhet och Synen på kön och sexualitet 

Jämställdhet = jämlikhet mellan män och kvinnor. Idag har alla samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i Sverige. Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder. 

Förr ansågs barn födda utanför äktenskapet vara mindre värda än andra barn → oäkta. 1938 blev preventivmedel lagligt i Sverige. När p-pillret kom på 60-talet ökade kvinnans kontroll över sin egen sexualitet och det blev vanligare med tillfälliga sexuella relationer → sexuella revolutionen. 1975 infördes aborträtten. HBTQ-rörelsen kämpar för lika rättigheter för alla oavsett sexuell läggning. (Homosexuella bisexuella, transsexuella och queer. 1944 avskaffades lagen som sa att det var olagligt att vara homosexuell, 1979 togs sjukdomsstämpeln bort och 1995 fick homosexuella ingå partnerskap. 

Det svenska välfärdssamhället 

1932, folkhemstanken Per Albin Hansson socialdemokraterna. Skillnader mellan rika och fattiga skulle försvinna. Alla skulle få ett jobb. Reformer genomfördes: bostadsbidrag, semester, barnbidrag, sjukförsäkring.  Den svenska industrin växer: som neutrala i kriget var i svensk industri påverkade och blomstrade när Europa skulle byggas upp igen. Fler arbetare behövdes och kvinnor kom in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandring från Danmark, Norge, Finland, forna Jugoslavien och Italien la grunden till en stark svensk ekonomi.

Urbaniseringen: 1940 bor fler svenskar i tätorter än på landsbygd. Kommunsammanslagningen: på 50-60-talen slogs kommuner samman för att klara ekonomin från 2281 → 290 stycken. Offentliga sektorn: växer. Hör jobbar många kvinnor. 

Bostäder: en utredning på 30-40-talet visade på stora brister och omoderna hus. Nya bostadsområdet växte fram med lägenheter med toalett, badkar och kylskåp. Miljonprogrammet 1965-1974 byggdes det över en miljon nya bostäder i Sverige. Många gamla hus revs. 

Kalla kriget och Sovjetunionens fall

Efter andra världskrigets slut 1945 stod USA och Sovjetunionen som världens supermakter motvarandra → Det kalla kriget 1945-1991. Inget krig med arméer och skjutande utan ett ställningskrig. 

Marshallplanen: ekonomiskt stöd från USA till europeiska länder för att bygga upp Europa och minska kommunismens spridning. Finland och de Östeuropeiska länderna kände sig tvingade av Sovjet att tacka nej. USA: marknadsekonomi och demokrati. Privat ägande. Sovjet: planekonomi och kommunistisk diktatur. Statligt ägande. 

Delningen av Tyskland: Västtyskland (USA, SB, FR) → Östtyskland (Sovjet). Berlin låg i Öst och var även den indelad i fyra zoner. Mellan 1947-61 flydde nästan 3 miljoner till väst via Berlin. → byggandet av Berlinmuren 1961. (revs 1989) 

Tävlan mellan U-S om inflytande över de f.d. kolonialländerna som nu blev självständiga. Propaganda för att visa vilket system som var bäst. Spioner på båda sidor. Men även en kamp kring vem som vann rymdkapplöpning (1:a i rymden ryssen Gagarin. 1:a på månen amerikanen Armstrong) eller vilka land som vann flest OS-guld. 

Nato och Warsawapakten 

1949 Bildas NATO (North Atlantic Treaty Organization) av USA, Kanada och flera västeuropeiska länder. De ska hjälpa varandra vid attacker. 1953 dör Stalin och ersätts av Nikita Chrustjov. 1955 svarar Sovjet med att bilda Warsawapakten med de östeuropeiska länderna. Ledde till en militär kapprustning. 1949 Sovjet atombomb → terrorbalans. 

Kalla krigets konflikter 

Kina: Inbördeskrig i Kina efter 1945. En kommunistisk partidiktatur bildades med regering under ledning av Mao Zedong. Maos lilla röda Folkrepubliken Kina grundas 1949. 

Koreakriget 1950-1953: Mellan kommunism i norra delen (sovjet) och anti-kommunism i södra delen (Japan). FN tillsammans med USA gick in i kriget. Vapenstillestånd (men ingen fred) 1953 → fortfarande stora konflikter mellan länderna. 5 miljoner döda

Vietnamkriget 1955-1974: Efter självständigheten från FR i två delar. Nordvietnam kommunistiskt  (Sovjet), Sydvietnam stöddes av USA. Inbördeskrig fram till 1964 då USA ingrep. Rädsla för att kommunismen skulle spridas. Dubbelt så många bomber som hela 2VK. 2-5 miljoner döda. Gerillakrig. USAs inblandning ifrågasatt och de drog sig ur 1973. Nordvietnam vann och än idag är Vietnam en kommunistisk diktatur. 

Sovjetisk inblandning i Östeuropa – uppror slås ner. De länder som Sovjet befriat hamnar under järnridån (lek med Stalins namn) och Sovjet satte lydregeringar i länder. Ekonomin: kollektivt ägt jordbruk, 5-årsplaner och tung industri. Hårt styre: avrättningar av motståndare, hemlig polis Stasi (Östtyskland) KCG (Sovjet) Ungernupproret 1956: folket försökte slå sig fria. Sovjetiska stridsvagnar rullade in. Pragvåren 1968: ledarna i Tjeckoslovakien (idag Tjeckien och Slovakien) försökte införa en mer mänsklig kommunism. Warsawapaktens styrkor gick in och stoppade reformrörelsen. 

Kubakrisen 1962. 1959 blev det oroligt på Kuba då presidenten störtades. USA försökte invadera ön, men de misslyckades och då Kuba fick hjälp av Sovjet. 1962 placerade Sovjet missiler på Kuba riktade mot USA. USA stoppade alla sovjetiska fartyg. Tredje världskriget var nära. Förhandlingar löste situationen. Kuba förblev kommunistisk under Fiedel Castro. 

Afghansk-sovjetiska kriget 1979-1989. 1979 går Sovjet in i Afghanistan för att skydda det kommunistiska styret mot ett uppror. Gerilla bakom upproret hade stöd av Kina, SB och USA. Kriget blev långt och blodigt med 1/3 av Afghanistans befolkning som flyktingar till grannlandet Iran. 1989 drog sig Sovjet ur, men inbördeskriget härjar än idag. 

Protester i världen

I och med TV och den ökade rapporteringen fick människor veta mer om vad som skedde runt om i världen och kunde protestera. Bl.a. mot Vietnamkriget. Sverige höll sig neutralt och alliansfritt, men samarbetade med USA då rädslan fanns för en rysk invasion. Å andra sidan var Sverige rädd för att ifrågasätta Sovjet för mycket. 1981 gick U137 en rysk ubåt med kärnvapen på grund utanför Karlskrona. Det visar på ett ryskt spionage. 

Sovjetunionens fall

Michail Gorbatjov blev Sovjetunionens ledare 1985 och började införa reformer (förändringar) som kallades Perestrojka (förändring, omvandling). En av reformerna var för ökad öppenhet och kritik, Glasnost  → ökad nationalism bland de tidigare fria länder som efter 2VK var en del av Sovjetunionen. → Sovjetunionens fall december 1991. 

15 nya länder bildades. 1989 slutade även Sovjet att ingripa militärt i länderna under järnridån. Den 9 november 1989 öppnande Östtyskland gränsstationerna kring Berlinmuren och tusentals tyskar började gå över gränsen och tillsammans riva muren →1990 Återförenades Tyskland till ett land. I alla länder, förutom Rumänien, gick det fredligt till. Tjeckoslovakien delades 1989 i två länder.

Jugoslaviska krigen 1991-1999 

Nationalismen ledde i Jugoslavien till ett inbördeskrig. Landet bestod av flera olika folkgrupper  (katoliker, ortodoxa och muslimer) i landets sex olika delrepubliker. Under folkmordet i Srebrenica mördades mer än 8000 muslimska män och pojkar av kroatiska styrkor. Idag är de sex delrepublikerna självständiga. 

Andra kända folkmord under modern tid är folkmordet i Rwanda 1994. 

Nya maktförhållanden i världen

Den nya världen påverkas mycket av globaliseringen. 
Japan blev självständigt 1952 och har haft en stark ek. tillväxt tillsammans med Sydkorea, Taiwan, Hongkong och Singapore kallas de – de asiatiska tigrarna. 
Kina är idag världens näst största ekonomi efter USA men det är stora ek. skillnader i landet. 
I Sydamerika är Brasilien den största ekonomin. Även i SA stora skillnader mellan rika och fattiga. 
Ryssland införde demokratiska val och marknadsekonomi, men landet har demokratiska problem. 
Länderna i mellanöstern är några av de största oljeproducenterna i världen. Oroligheter i området som krigen i Irak, Israel och Syrien påverkar både människor och ekonomi. 
Afrika: trots stor ek. tillväxt är det konflikter, fattigdom och sjukdomar. Afrikanska unionen är ett samarbete mellan länderna. 

Snällt av dig att sätta dig och skriva allt detta för ett inlägg på Pluggakuten. Eldsjäl!🤣