När är resistenta bakterier dåliga?

naturarecheck skrev:

Om man använder bredspektrum kommer de goda bakterierna i tarmarna också dö vilket leder till att vi blir känsligare mot infektion och kan få diarré. Vi får även fler resistenta gener i tarmarna om vi tar bredspektrumantibiotika eftersom de som inte är resistenta dör och de som är resistenta har då enklare att föröka sig (pga mer plats och näring). Resistenta bakterier är inte ett problem så länge de inte behöver behandlas med antibiotika för att de orsakar sjukdom. Men när börjar dessa resistenta bakterierna orsaka sjukdom?

Infektion och liknande tillstånd kan uppstå när som helst, av många olika typer av bakterier, om dessa bakterier hamnar på "fel ställe" i kroppen och börjar dela sig där. Små infektioner får vi ofta, i form av t.ex. en sticka i fingret, rivsår från en katt, en finne, men dessa läker oftast ut utan problem. Men ibland kan bakterierna ge upphov till en större infektion, som om den inte går att behandla kan ta död på oss.

Dessa resistenta bakterier är också ett problem om de hamnar på fel ställe. E.coli är ett exempel på en bakterie som är okej att ha i tarmarna men inte i njurarna eftersom den då kan orsaka urinvägsinfektion. Varför då? 

I tarmarna har vi massvis med E. coli, det är en av de vanligaste bakterierna där. Det finns flera olika strängar (undervarianter av samma art) av E. coli, och bland dessa kan några ha resistens men flertalet har det inte (hos en frisk individ). Men får individen i sig resistenta bakterier med maten, och/eller behandlas med antibiotika upprepade gånger kommer de resistenta bakterierna gynnas vid selektionen (antibiotikan), och därmed utgöra en större del av antalet tarmbakterier.

Men om de resistenta bakterierna "bara lever på som de brukar" och håller sig i tarmen, påverkas individen inte av bakteriernas resistens. Tarmbakterier som E. coli kan dock ge upphov till urinvägsinfektion, som kan vara svår att läka ut av sig själv. Det kan m.a.o. krävas antibiotika för att bli av med en sådan infektion, som om den är obehandlad kan sprida sig uppåt längs urinröret, till urinblåsan och sedan till njurarna. Vissa av strängarna med resistens, kan även påverka tarmsystemet direkt, och ge t.ex. diarré.

Om det är resistenta bakterier kan dessa inte avdödas (alls eller lika lätt) med antibiotika, och bakterierna kan då skada individen. I tarmen "spolas" det hela tiden bort bakterier, som i form av avföring lämnar kroppen. Det finns också en balans mellan alla bakterier i tarmen så att allt (oftast) fungerar bra. Men vid urinvägsinfektion finns det bakterier i en miljö som normalt sett är så gott som fri från bakterier (det finns en hel del vid urinrörets mynning, men då urinen spolar rent allt ovanför brukar det inte finnas bakterier högre upp, i urinblåsan o.s.v. Får individen resistenta E. coli bakterier, eller andra typer på en annan plats t.ex. under huden, kan hen avlida av detta, så det är inte bara i urinvägarna som det kan bli ett problem.