Namnge jonbindningar

Det tråkiga svaret är att man helt enkelt måste plugga in de vanligaste jonerna och föreningarna likt man gör med glosor i engelskan. $S{O}_4^{2-}$ är en väldigt vanlig jon som kallas sulfat.

Teraeagle skrev :

Det tråkiga svaret är att man helt enkelt måste plugga in de vanligaste jonerna och föreningarna likt man gör med glosor i engelskan. $S{O}_4^{2-}$ är en väldigt vanlig jon som kallas sulfat.

 Jaha sedär!

Men jag tänker mig att det måste finnas massvis med joner och även när jag söker över listor med joner så innehåller alla olika. Vilka är värda att lära sig? 

Jag ser att vissa kallas katjoner och vissa anjoner, är det någon av dessa grupper kanske?

Katjoner = positiva joner: Lär dig hur man hittar laddningen för metalljonerna i grupp 1 , 2 och 13. Lär dig ammoniumjonen. Övergångsmetallerna är knepiga - de flesta kan ha flera olika laddningar, men +2 är den vanligaste. Lär dig $A{g}^{+}$ och $C{u}^{2+}$.

Anjoner = negativa joner: Lär dig hur man hittar laddningen för enatomiga joner från grupp  (14,) 15, 16 och 17 samt hur man namnger dem, lär dig hydridjonen också. Lär dig de joner som hör ihop med salpetersyra, svavelsyra, kolsyra och fosforsyra. Lägg möjligen till permanganatjonen $Mn{O}_4^{-}$. Övriga joner tror jag att man skulle skriva ut om de förekommer t ex i en provuppgift.

Teraeagle, har jag glömt någon viktig jon?

Man kan väl lägga till att det är bra att känna till att järnjoner förekommer både som $F{e}^{2+}$ och $F{e}^{3+}$. Sen måste du lära dig att saltsyrans salter kallas klorider. Över huvud taget när det gäller grupp 17 så lägger man till ett ”-id” i jonernas namn. Jonen som en fluoratom kan bilda kallas t.ex. fluoridjon.

Teraeagle skrev :

Man kan väl lägga till att det är bra att känna till att järnjoner förekommer både som $F{e}^{2+}$ och $F{e}^{3+}$. Sen måste du lära dig att saltsyrans salter kallas klorider. Över huvud taget när det gäller grupp 17 så lägger man till ett ”-id” i jonernas namn. Jonen som en fluoratom kan bilda kallas t.ex. fluoridjon.

 Det ingick i det jag skrev - " Lär dig hur man hittar laddningen för enatomiga joner från grupp (14,) 15, 16 och 17 samt hur man namnger dem ".

Det har du rätt i, men det tål att påpekas en gång till. Sen är det väl bra att känna till att fosfater och karbonater är en hel familj av salter. Man kan exempelvis ha vätekarbonat och karbonat, samt divätefosfat, vätefosfat och fosfat. På samma sätt kan svavelsyra bilda vätesulfat och sulfat. Allt beror på hur många vätejoner som syran har gett ifrån sig.

Edit: Hydroxidjonen är också väldigt viktig! Som sagt - det finns många typer av joner.

Tack för att du kom ihåg hydroxidjonen! Den hade jag missat.

Först och främst, Tack för Era fina svar! Har skrivit ner dom på en lista som ska bockas av under kursens gång!

Men jag är just nu inne på andra veckan av kursen så vissa saker blir tyvärr lite rörigt för mig :) Men tar tre st frågor till.

1. När ni säger hitta laddning till de olika grupperna, syftar ni då på antal elektroner i skalen som atomerna har och om atomen då ska "uppta" eller "avge" elektroner för att nå ädelgasstruktur? Om ni menar detta så har jag hyffsad koll på denna biten(men kan och kommer bli bättre!).

2. Saltsyra, fosfat, karbonater osv är väl saker som behandlas under kapitlena som handlar om syror och baser? För i så fall har jag inte kommit riktigt dit än. 

3. Men mitt stora problem är att just namnge joner, det måste väl finnas någon lista med joner att plugga in? Eller mall för hur man ska gå tillväga för att namnge dom? För just nu blir det många missar i övningsfrågorna för jag har fel när jag ska namnge joner. Tex NaNO_2 ---> Natriumnitrit och här när jag kollar i periodiska systemet hittar jag natrium, syre och kväve men jag vettetusan hur jag ska kunna få namnet till just natriumnitrit.

Med vänlig hälsning, Johan.

1. Ja, när man använder periodiska systemet för att ta reda på jonernas laddning handlar det om hur många elektroner som skall tas upp eller avges för att atomen skall få ädelgasstruktur. När det gäller laddningen för övergångsmetaller är det lite krångligare, men det tycker jag inte man skall behöva plugga in förrän man eventuellt läser kemi på universitetsnivå.

2. Svavelsyra, salpetersyra och kolsyra tror jag att du fått lära dig redan på högstadiet. Fossforsyra har formeln $H_{3}P{O}_4$ och kan avge en, två eller tre vätejoner så att det blir divätefosfatjon, vätefostatjon och fostatjon (med laddningarna -1, -2 respektive -3).

3. Nitritjon tycker jag är elakt att tvinga på er. Det är den negativa jonen som hör ihop med syran salperersyrlighet, och dentycker jag knappast hör till kemisk allmänbildning förrän på högskolan. Men att namnet på ett salt är uppbyggt som (positiv jon)(negativ jon), eventuellt med siffror för att visa att det finns flera av något är fullt rimligt att du lär dig. Alltså - det är rimligt (tycker jag) att du lär dig att natriumnitrit består av natriumjoner och nitritjoner, men knappast att du behöver lära dig formeln för nitritjon utantill (men den kanske finns någonstans i din formelsamling?).

Smaragdalena skrev :

1. Ja, när man använder periodiska systemet för att ta reda på jonernas laddning handlar det om hur många elektroner som skall tas upp eller avges för att atomen skall få ädelgasstruktur. När det gäller laddningen för övergångsmetaller är det lite krångligare, men det tycker jag inte man skall behöva plugga in förrän man eventuellt läser kemi på universitetsnivå.

2. Svavelsyra, salpetersyra och kolsyra tror jag att du fått lära dig redan på högstadiet. Fossforsyra har formeln $H_{3}P{O}_4$ och kan avge en, två eller tre vätejoner så att det blir divätefosfatjon, vätefostatjon och fostatjon (med laddningarna -1, -2 respektive -3).

3. Nitritjon tycker jag är elakt att tvinga på er. Det är den negativa jonen som hör ihop med syran salperersyrlighet, och dentycker jag knappast hör till kemisk allmänbildning förrän på högskolan. Men att namnet på ett salt är uppbyggt som (positiv jon)(negativ jon), eventuellt med siffror för att visa att det finns flera av något är fullt rimligt att du lär dig. Alltså - det är rimligt (tycker jag) att du lär dig att natriumnitrit består av natriumjoner och nitritjoner, men knappast att du behöver lära dig formeln för nitritjon utantill (men den kanske finns någonstans i din formelsamling?).

 Tack så mycket för ditt svar.

Nötat igenom en del frågor idag och börjar få mer grepp om det nu!

Med vänlig hälsning, J.