13 svar
1540 visningar
JosefL150 behöver inte mer hjälp
JosefL150 182 – Fd. Medlem
Postad: 13 mar 2017 20:11

Na+Cl2-->NaCl

Som ni ser rubriken, varför kan man inte skriva svaret på den som ----> NaCl2 istället för 2Na+Cl2---->2NaCl?

SvanteR 2746
Postad: 13 mar 2017 20:15

Därför att natriumkloridmolekylen är sådan att det alltid finns exakt lika många Na som Cl i den. 

 

I en calciumkloridmolekyl finns det alltid dubbelt så många Cl som Ca, så den skriver man CaCl2. 

JosefL150 182 – Fd. Medlem
Postad: 13 mar 2017 20:21 Redigerad: 13 mar 2017 20:22
SvanteR skrev :

Därför att natriumkloridmolekylen är sådan att det alltid finns exakt lika många Na som Cl i den. 

 

I en calciumkloridmolekyl finns det alltid dubbelt så många Cl som Ca, så den skriver man CaCl2. 

Då förstår jag. men hur ska man per automatik veta hur alla ämnen ser ut? Får man formelsamling under prov i skolan eller? För det känns annars svårt att memorera alla ämnen? Känns svårare än matematik utan formelsamling 

Kamrat Frida 5 – Fd. Medlem
Postad: 13 mar 2017 20:25 Redigerad: 13 mar 2017 20:29

I de allra flesta fallen för du tillgång till ett periodiskt system. Utifrån det kan du räkna på antalet valenselektroner och på så sätt räkna ut vilken laddning dess jon bör ha :)

JosefL150 182 – Fd. Medlem
Postad: 13 mar 2017 20:42
Kamrat Frida skrev :

I de allra flesta fallen för du tillgång till ett periodiskt system. Utifrån det kan du räkna på antalet valenselektroner och på så sätt räkna ut vilken laddning dess jon bör ha :)

Oj där ser man, Om jag tex tar Klor, hur kollar jag från start tillslut? Först kollar jag i periodiska systemet och där ser jag vad och sedan hur avgör jag om positiv eller negativ? Tack i förhand! 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 13 mar 2017 21:41

För det första: Natriumklorid och kalciumklorid är salter. Det finns inga saltmolekyler. Molekyler är oladdade partiklar, och salter är uppbyggda av laddade partiklar som kallas joner. Bortsett från den terminologin är det tidigare resonemanget korrekt.

I vänsterkanten avdet periodiska systemet är alla ämnen ( utom väte) metaller, och de har få elektroner i sina valensskal. Dessa elektroner är ganska lätta att slita bort, och det som blir kvar av atomen är då en positivt laddad jon. I gruppen (=kolumnen) längst till vänster har atomerna en elektron i sitt yttersta skal, och bildar joner med laddningen +1. I nästa grupp finns atomer som har två elektroner i sitt yttersta skal, och som bildar joner med laddningen +2. I andra änden av periodiska systemet har vi först ädelgaserna, som har 8 elektroner i sitt yttersta skal (utom helium som bara har två) och som är svåra att få  att reagera. I nästa grupp har vi halogenerna (det betyder saltbildare) som har sju elektroner i sitt yttersta skal, och är väldigt benägna att ta upp en extra elektron, så att de får laddningen -1. Litel'ngre åt vänster finns det ämnen som "gärna" blir joner med paddninen -2 respektive -3.

Kamrat Frida 5 – Fd. Medlem
Postad: 13 mar 2017 21:58
JosefL150 skrev :
Kamrat Frida skrev :

I de allra flesta fallen för du tillgång till ett periodiskt system. Utifrån det kan du räkna på antalet valenselektroner och på så sätt räkna ut vilken laddning dess jon bör ha :)

Oj där ser man, Om jag tex tar Klor, hur kollar jag från start tillslut? Först kollar jag i periodiska systemet och där ser jag vad och sedan hur avgör jag om positiv eller negativ? Tack i förhand! 

Om du kollar i det periodiska systemet så hittar du klor i grupp 17. Där har alla 7 valenselektroner, och de vill ju alltid ha 8. Därför tar klor gärna upp en elektron så den får 8 totalt. Men den har ju fortfarande samma antal protoner som innan, därför har den en elektron för mycket => den får då laddningen -1.

Hjälpte detta nåt?

JosefL150 182 – Fd. Medlem
Postad: 15 mar 2017 19:41
smaragdalena skrev :

För det första: Natriumklorid och kalciumklorid är salter. Det finns inga saltmolekyler. Molekyler är oladdade partiklar, och salter är uppbyggda av laddade partiklar som kallas joner. Bortsett från den terminologin är det tidigare resonemanget korrekt.

I vänsterkanten avdet periodiska systemet är alla ämnen ( utom väte) metaller, och de har få elektroner i sina valensskal. Dessa elektroner är ganska lätta att slita bort, och det som blir kvar av atomen är då en positivt laddad jon. I gruppen (=kolumnen) längst till vänster har atomerna en elektron i sitt yttersta skal, och bildar joner med laddningen +1. I nästa grupp finns atomer som har två elektroner i sitt yttersta skal, och som bildar joner med laddningen +2. I andra änden av periodiska systemet har vi först ädelgaserna, som har 8 elektroner i sitt yttersta skal (utom helium som bara har två) och som är svåra att få  att reagera. I nästa grupp har vi halogenerna (det betyder saltbildare) som har sju elektroner i sitt yttersta skal, och är väldigt benägna att ta upp en extra elektron, så att de får laddningen -1. Litel'ngre åt vänster finns det ämnen som "gärna" blir joner med paddninen -2 respektive -3.

Kolla på Wikipedia och sök på "Jon". Jag citerar

 

"En jon är en atom eller molekyl som har ett överskott eller underskott av elektrisk laddning"

Du sa att molekyler är oladdade partiklar? 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 15 mar 2017 22:04

Då får jag väl ändra på Wikipedia, om jag orkar. Atomer och molekyler är oladdade. Joner är laddade. Amerikanerna talar visst om saltmolekyler, har jag hört någon påstå - barbarer!

JosefL150 182 – Fd. Medlem
Postad: 15 mar 2017 22:07
smaragdalena skrev :

Då får jag väl ändra på Wikipedia, om jag orkar. Atomer och molekyler är oladdade. Joner är laddade. Amerikanerna talar visst om saltmolekyler, har jag hört någon påstå - barbarer!

Haha okej,  då verkar du vara överkvaliferad och jag borde ta och läsa dina texter om på gång igen för att kunna dem utantill. Hoppas att så är fallet.

Teraeagle 21049 – Moderator
Postad: 16 mar 2017 09:15 Redigerad: 16 mar 2017 09:16

Vet inte riktigt om det som står på Wikipedia säger emot det som Smaragdalena skrev? Om man utgår från en atom eller molekyl och lägger till eller ta bort ladningar (läs: elektroner) så får man joner. Ifall man kombinerar joner med olika laddning till en neutralt laddad förening får man en jonförening, vilket är samma sak som ett salt. 

Teraeagle 21049 – Moderator
Postad: 16 mar 2017 09:16 Redigerad: 16 mar 2017 09:16

 

(Dubbelpost)

JosefL150 182 – Fd. Medlem
Postad: 16 mar 2017 12:43
Kamrat Frida skrev :
JosefL150 skrev :
Kamrat Frida skrev :

I de allra flesta fallen för du tillgång till ett periodiskt system. Utifrån det kan du räkna på antalet valenselektroner och på så sätt räkna ut vilken laddning dess jon bör ha :)

Oj där ser man, Om jag tex tar Klor, hur kollar jag från start tillslut? Först kollar jag i periodiska systemet och där ser jag vad och sedan hur avgör jag om positiv eller negativ? Tack i förhand! 

Om du kollar i det periodiska systemet så hittar du klor i grupp 17. Där har alla 7 valenselektroner, och de vill ju alltid ha 8. Därför tar klor gärna upp en elektron så den får 8 totalt. Men den har ju fortfarande samma antal protoner som innan, därför har den en elektron för mycket => den får då laddningen -1.

Hjälpte detta nåt?

Hej Kamrat Frida. Vad jag har fått veta hittills så kan man endast veta från grupp 13-17 deras valenselektroner, de ska vara lika mycket som entalen? Tex Al har 3 valenselektroner, SI har 4 osv. Jag förstår hur du menar, att 7an alltid får 8 då den försöker att jämna ut sig? Den blir då negativt laddat då elektronerna är fler än protoner. 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 16 mar 2017 13:35

För grupp 1-2 och 13-17 stämmer det att antalet valenselektroner stämmer med entalssiffran i gruppnumret. Alla atomer "vill" få ädelgasskal när de blir joner. Det betyder att Na får laddningen +1, Ca blir +2 och Al blir +3. Kol (som har 4 valenselektroner) är inte särskilt bra på att bli jon alls (den bildar för det mesta elektronparbindningar istället). Kväve med 5 valenselektroner tar upp 3 elektroner till och får laddningen -3 och kallas då nitridjon, syre med 6 valenselektroner tar upp 2 till och blir en oxidjon med laddningen -2 och fluor med 7 valenselektroner tar upp en till och blir en fluoridjon med laddningen -1.

Svara
Close