Molekyler

eddberlu skrev:

Frågan: Vad menas med termerna a) molekyl b) kovalent bindning c) molekylärt ämne 

hade rätt på b och c) men a) hade jag fel på. Det står i facit att molekyler är sammanbundna atomer och har kovalenta bindningar. 

Är det alltid så att molekyler har kovalenta bindningar?

Ja, men jag krånglar till det lite längre ner.

Vad är skillnaden mellan ett ämne och en molekyl?

Ett ämne är ett bredare begrepp. Grundämnen, molekyler och salter är allihop ämnen.

Vad är skillnaden mellan en molekyl och kemisk förening?

En molekyl är en oladdad partikel. För det mesta består en molekyl av minst två atomer som sitter ihop, men när det gäller att räkna på gaser så beter sig ädelgasatomer som om de vore molekyler, så då kallar man även dem för molekyler.

En kemisk förening är ett ämne som består av minst två olika sorters atomer. En del föreningar (salter) är inga molekyler, en del molekyler (t ex kvävgas och vätgas) är inga kemiska föreningar, eftersom de bara består av en sorts atomer.

Så en jon är ingen molekyl då den är laddad? Är molekyler alltid samma ämne och föreningar minst två olika ämnen då?

När du säger "ämne" här menar du förmodligen atomslag/grundämne, och då är svaret nej. En syremolekyl består enbart av ett atomslag, men en vattenmolekyl består av två olika (två väteatomer + en syreatom). 

Jag skulle säga att det är en skillnad mellan makro- och mikronivå för en del av begreppen. Ett ämne eller en kemisk förening är en ansamling av enhetliga kemiska byggstenar. Om ansamlingen är tillräckligt stor kan vi eventuellt se den med blotta ögat. Men molekyler och joner är de mikroskopiskt små byggstenar som bygger upp ämnena.

Ämnen kan vara antingen grundämnen eller kemiska föreningar. Om de är grundämnen innehåller de bara en enda sorts atomer, som alla har samma atomummer (ett enda atomslag). Om de är kemiska föreningar är de sammansatta av flera atomslag, som hålls ihop av kemiska bindningar (antingen kovalenta eller jonbindningar).

Om atomerna i en kemisk förening enbart hålls ihop av kovalenta bindningar, så bildar de molekyler. Om atomerna istället har joniserats och hålls ihop av jonbindningar, så bildar de inte molekyler utan en jonkristall/saltkristall. Men båda typerna är kemiska föreningar.

Vissa joner är ju sammansatta joner, som består av flera atomer. De olika atomerna i den sammansatta jonen hålls ihop av kovalenta bindningar, men eftersom jonen har en elektrisk laddning, är den ändå en jon och inte en molekyl. Den kan ingå i en jonförening tillsammans med joner som har motsatt laddning.

SpKe skrev:

 

Om atomerna i en kemisk förening enbart hålls ihop av kovalenta bindningar, så bildar de molekyler. Om atomerna istället har joniserats och hålls ihop av jonbindningar, så bildar de inte molekyler utan en jonkristall/saltkristall. Men båda typerna är kemiska föreningar.

 

Men jonisering är bara en del av hela elektronnegativitetsskalan. Vad är det när ∆ är mindre än 1,8? Är det fortfarande kemiska föreningar? Är kemiska föreningar alltid laddade på något sätt och molekyler oladdade?

Det spelar ingen roll om det är jonbindningar eller kovalenta bindningar som håller ihop atomerna – så fort det är mer än ett atomslag är det en kemisk förening. Men den kemiska föreningen är ämnet som helhet, molekyler är de byggstenar som ett ämne med kovalent bindning består av. 

Vi kan ta tre konkreta exempel:

Socker, koksalt och syrgas är alla tre ämnen.

Socker och koksalt är kemiska föreningar. Syrgas är ett grundämne.

Socker och syrgas består av molekyler (med kovalenta bindningar).

Koksalt är en jonförening. Det består av saltkristaller, där joner hålls samman av jonbindningar.

Okej tack!