Molekylbindningar
Hej!
Hur ser man att en molekyl är en molekyl och inte en jon?
Om det då är en molekyl. Vad är kriterierna för att bindningen skall vara ex dipol dipol? Jag förmodar att premiss ett är att molekylen skall såklart vara en dipol. Boken förklarar vad det är men inte riktigt hur man ser vilken atom som är det.
Hur tar man reda på om en molekyl har van der Waalsbindning? är det genom att titta på elektronnegativiteten?
Hur ser man om molekylen har vätebindning/ar?
eddberlu skrev:Hej!
Hur ser man att en molekyl är en molekyl och inte en jon?
Enkelt: En jon är laddad. En molekyl är oladdad.
Om det då är en molekyl. Vad är kriterierna för att bindningen skall vara ex dipol dipol? Jag förmodar att premiss ett är att molekylen skall såklart vara en dipol. Boken förklarar vad det är men inte riktigt hur man ser vilken atom som är det.
Dipol-dipolbindningar är MELLAN molekyler som är dipoler. Inom molekylen är det kovalenta bindingar, polära eller inte.
Hur tar man reda på om en molekyl har van der Waalsbindning? är det genom att titta på elektronnegativiteten?
van der Waals-bindningar är inte något som en molekyl har. Mellan ALLA molekyler finns det vdW, men om det finns andra starkare bindingar mellan molekylerna spelar inte vdW någon roll.
Hur ser man om molekylen har vätebindning/ar?
Vätebindning är inte något som en molekyl har, menom en atom har en väteatom som är bunden till någon av atomerna F, O eller N så har den molekylen MÖJLIGHET ATT BILDA vätebindningar.
Smaragdalena skrev: Enkelt: En jon är laddad. En molekyl är oladdad.
Okej, och det som avgör om en atom vill bli jon är ex dess valenselektronantal?
Dipol-dipolbindningar är MELLAN molekyler som är dipoler. Inom molekylen är det kovalenta bindingar, polära eller inte.
Perfekt, tack!
van der Waals-bindningar är inte något som en molekyl har. Mellan ALLA molekyler finns det vdW, men om det finns andra starkare bindingar mellan molekylerna spelar inte vdW någon roll.
Exempel på en starkare bindning är allt under ∆<1,8 ? då över ∆1,8 blir jonbindning?
Vätebindning är inte något som en molekyl har, men om en atom har en väteatom som är bunden till någon av atomerna F, O eller N så har den molekylen MÖJLIGHET ATT BILDA vätebindningar.
Men när de frågar om vätebindningar frågar de väl inte om den har möjlighet att bilda utan om den har vätebindning?
Kan du redigera ditt senast inlägg så att det syns tydligt vad det är du som har skrivit, och vad som är citerat från början? När du har gjort det kan jag troligen svara på dina funderingar.
Smaragdalena skrev:Kan du redigera ditt senast inlägg så att det syns tydligt vad det är du som har skrivit, och vad som är citerat från början? När du har gjort det kan jag troligen svara på dina funderingar.
Ledsen, hoppas att detta blev tydligare!
Nu blev det mycket tydligare!
eddberlu skrev:Smaragdalena skrev: Enkelt: En jon är laddad. En molekyl är oladdad.Okej, och det som avgör om en atom vill bli jon är ex dess valenselektronantal?
Om det finns något ämne i närheten som är bättre på att dra till sig elektroner än vad en viss atom är på att hålla kvar den, så hoppar elektronen/elektronerna över till "den som drar", d v s det blir en positiv och en negativ jon som tillsammans bildar ett salt/en jonförening. Om det är två atomer som drar i elektronen, och ingen "vill" släppa, så delar de båda atomerna på sina elektroner, d v s blir det en kovalent bindning.
Dipol-dipolbindningar är MELLAN molekyler som är dipoler. Inom molekylen är det kovalenta bindingar, polära eller inte.
Perfekt, tack!
van der Waals-bindningar är inte något som en molekyl har. Mellan ALLA molekyler finns det vdW, men om det finns andra starkare bindingar mellan molekylerna spelar inte vdW någon roll.
Exempel på en starkare bindning är allt under ∆<1,8 ? då över ∆1,8 blir jonbindning?
Nu handlar det om bindnig mellan molekyler. Det handlar alltså inte om jonbindning. Om molekylerna är dipoler, eller om de kan bilda vätebindingar, så spelar de svaga vdW ingen (större) roll.
Vätebindning är inte något som en molekyl har, men om en atom har en väteatom som är bunden till någon av atomerna F, O eller N så har den molekylen MÖJLIGHET ATT BILDA vätebindningar.
Men när de frågar om vätebindningar frågar de väl inte om den har möjlighet att bilda utan om den har vätebindning?
En ensam molekyl kan inte ha vätebinding. Det behävs minst två molekyler för att det skall kunna bildas en vätebindning.
Strålande, det skänkte mycket klarhet. Tack!
