Metod för att uppskatta hur stora förlusterna är
Kemi: Hej jag skulle behöva hjälp med en punkt i en labbrapport. Vi har undersökt halten järn i babyspenat. Och vår lärare vill att vi ska ”föreslå en rimlig och enkel metod för att uppskatta hur stora förlusterna i metoden är”.
Metoden: Vi har använt oss av askning för att använda en spektrofotometer för att mäta absorbansen. sedan har vi gjort en kalibreringskurva(absorbans och järnkoncentration) för att kunna räkna ut koncentrationen järn utifrån absorbansen.
Jag är helt clueless och ingen av mina vänner vet heller. (Man får inte bara beräkna förlusten utifrån tabellvärden) så sjukt tacksam för svar! Mvh
Hur gjorde ni med askan? Blandade ni den ”bara” med vatten?
Vi tillsatte salpetersyra till askan i skålen.
Blev allt upplöst?
Alltså, vi fick ju 9,82mg/kg järn och det korrekta tabellvärdet är 12,6 ungefär. Så det finns absolut felkällor att all aska antagligen inte utvunnits. Bland annat att allt inte lyckats lösas eller kanske att askningen utförts på för låg värme. Men hur ska förlustens storlek uppskattas m.h.a en laborativ metod?
Fattar verkligen inte :(
laborationen utfördes över två labbtillfällen och nedan klistrar jag in de officiella instruktionerna för labben.
Utförande
1. Väg upp 5–10 g av vald grönsak i en porslinsskål. (Skriv upp med så många värdesiffror som möjligt)
2. Placera skålen på en elektrobrännare i ett dragskåp. Ställ brännaren på hög värme.
I början ryker det ganska kraftigt från skålen. Platta till innehållet med en sked. Rör om med glasstavar då innehållet krympt ihop.
Efter 15–20 min återstår bara ett gråsvart pulver. Egentligen borde man fortsätta med upphettningen tills hela innehållet blivit grått eller vitt men det kräver högre temperatur.
OBS! Här stannar vi vid första laborationspasset. Istället fortsätter vi med B-delen och gör kalibreringskurvan.
3. Låt skålen svalna lite.
Sätt sedan 10,0 cm3 (vollpipett) salpetersyra till skålen och rör om i 5 min.
4. Filtrera och samla filtratet i en bägare. Använd efter det ett mätglas för att bestämma filtratets volym.
5. Sätt 5,0 cm3 (vollpipett) 1,5 M KSCN till filtraten. Blanda. Lösningen bör nu få en får röd färg.
Dennaa provlösning ska användas vid den spektrofotometriska bestämningen av järnhalten i avsnitt B. Lösningens totala volym räknar du ut genom att addera 5,0 ml till filtratets volym.
Den röda färgen beror på att det bildats tiocyanatojärn(III)komplex, Fe(SCN)63–, Järnjonerna kommer från grönsakerna.
Ja, en felkälla är som sagt att all aska inte löses upp (du har fortfarande inte svarar på min fråga i förra inlägget). Salpetersyra kan inte lösa upp alla typer av föreningar utan ibland måste man ta till kraftigare saker för att lösa upp en större del av askan. Kungsvatten eller andra blandningar av syror är något man använder i kommersiella laboratorier. Problemet är alltså att en del av järnatomerna kan vara kvar i det du filtrerar bort och då blir ditt slutliga svar för litet.
Sen är det så att just din spenat inte behöver innehålla 12,6 mg/kg järn utan det är ju ett slags medelvärde. I Sverige är medellängden ungefär 173 cm men det betyder inte att alla människor kommer att vara 173 cm långa. Om du mäter längden på ett stort antal slumpmässigt utvalda personer så borde du däremot få ett svar som ligger nära 173 cm. Annars kan man fråga sig om det finns någon fel i undersökningsmetoden. På samma sätt kan man inte säga att just din spenat ska innehålla den mängden järn. Vill du komma närmre tabellvärdet måste du upprepa undersökningen ett antal gånger och helst använda olika knippen med spenat. Sen vet man ju inte hur rättvisande ditt tabellvärde är, det kanske bara har tagits fram genom en enda mätning det också? I en sån här typ av undersökning får man nog nöja sig med att komma fram till ett svar som är i rätt storleksordning, i detta fall ett tiotal mg/kg. Det har du gjort, så ditt svar behöver inte alls vara fel.
Hej. Tack för ditt svar! Mycket utförligt och jag uppskattar det verkligen!
till synes blev all aska upplöst i salpetersyran. Där emot är det svårt att se eftersom bägarna är mörka på bottnen (pga tidigare användning) så det är mycket möjligt att lite fanns kvar.
Men för att återvända till min lärares fråga ”föreslå en rimlig och enkel metod för att uppskatta hur stora förlusterna i metoden är”, har du något förslag på hur jag ska tänka och i vilka banor jag ska tänka för att komma fram till något? Du säger att det kanske inte skedde några förluster, vilket kanske stämmer, men vad för (helst laborativ) metod skulle jag kunna använda för att utreda frågan? (Huruvida några förluster skedde och i så fall dess storlek)
Tack!
Jag kanske kan skriva att för att avgöra om felkällor är aktuellt att utreda måste laborationen replikeras för att se om resultatet alltid kommer bli mycket mindre än genomsnittet (tabellvärdet) och endast då kan det fastslås att det finns förluster och hur stora de är?
Däremot gjorde ju hela min klass denna labb och alla resultat har hamnat mellan 7-10 mg /kg
Jo, men det kan ju vara så att just er spenat håller ungefär den halten. Det är tillräckligt nära tabellvärdet för att inte vara orimligt.
Det är svårt att komma på en enkel metod för att uppskatta förlusterna. I så fall måste man ju veta hur mycket järn som faktiskt fanns i spenaten men det är ju det ni har försökt ta reda på.
Oki tusen tack har fått mycket mer förståelse för resultatet nu!!!
