Mera uppgifter :))))

Vilket område? Vi kanske kan komma på någon fråga...

Teraeagle skrev:

Vilket område? Vi kanske kan komma på någon fråga...

Mikroorganismer och virus. Jag skulle uppskatta det :D

En ganska ”fundamental” fråga:

Är virus en organism? Varför/varför inte? Förklara och argumentera.

Teraeagle skrev:

En ganska ”fundamental” fråga:

Är virus en organism? Varför/varför inte? Förklara och argumentera.

Oo ok, jag ska testa och besvara den nedan, om någon vill kontrollera och ge respons på mitt svar skulle jag bli mycket tacksam :)

Är virus en organism?

Vid första tanke så verkar inte virus vara en organism. En organism defineras bland annat som att ha en egen ämnesomsättning. Virus saknar detta, de är beroende av sina värdceller med egen ämesomsättning för att kunna föröka sig. En virus behöver genom en lytisk eller lysogen livscykel (gäller för bakterier) använda sig av värdcellens organeller och material genom sitt egna genom. De är alltså obligata intracelluälara parasiter utan egen omsättning (ett fint begrepp som jag mycket stolt spenderade tid för att lära utantill xD). 

Men.. Ett krav för något att räknas levande är också att de ska kunna  reagera och anpassa sig till sin omgivning. Och det är faktiskt något som krävs. Viruset har som nämnt tidigare, den lytiska fasen där viruset replikerar sig snabbt i en värdcell och lysogena fasen där DNA:t byggs in i värdcellens DNA och följer med den genomgår binär fission. Ibland har värdcellen inte tillräckligt med energi eller material för att viruset ska kunna genomgå den snabba lytiska livscykeln, så den kommer därför byta till den lysogena fasen. När förhållandena är rätta eller en plötslig förändring sker i miljön kommer den återgå till den lytiska livscykeln. Exempel på sådan virus är retrovirusen HIV som påverkar människan. Så här verkar det vara möjligt för virusen att alltså påverkas av sin miljö, därmed räknas som levande. 

Ett annat krav är dock att allt som lever använder energi och näring för att växa eller bli mer komplex. Virus som replikeras i en värdcell.. ja de är kopior av varandra och virus kommer aldrig öka i storlek eller komplexitet. Så de uppfyller inte detta krav. På tal om replikation så är ju ett krav för liv är också att den ska kunna föröka sig. Kanske förkökning är ett fel ord för just virus, men de blir fler och fler med tidens gång så ja det skapas mer "virus" av virus, även om detta sker med hjälp av en värdcell. 

(Mitt minne har svikit mig gällande andra krav för vad som defineras som levande organism, men kanske dessa argument räcker?) Så vad är slutsatsen här? Virus kan i vissa avseenden räknas som levande, så jag skulle nog inte säga att de är helt döda. De uppfyller ju några krav av liv, men samtidigt är de inte levande då de inte uppfyller alla. Jag skulle nog därför säga att... virus är ett mellanting mellan levande och död. Att de är delvis levande påverkar oss negativt då de kan infektera oss med sjukdomar och spridas, men att de inte heller räknas som helt levande är också illa. Om de hade varit helt levande skulle det nog ha gått lättare för oss att skapa medicin liknande antibiotika som påverkar virusets metabolism och annan livsfunktion på något sätt så att den skulle ha dött. Men om virus hade varit levande och vi hade uppfunnit effektiv medicin gentemot det skulle det kanske ha varit illa ändå, eftersom vi kommer säkerligen använda denna medicin i lika stor grad som antibiotika så att selektionstrycket som skapas då skulle leda till medicin-resistenta virus. 

Mina tankar slutar där xD

(Extra frågor välkomnas :D)

Hur skulle världen förändras om alla virus försvann nu med en gång? (Denna fråga är ospecifik i ett avseende, förklara vilket!).

Det du beskriver i andra stycket är "förmågan att reagera på yttre stimulans". Det där med att viruset kan byta mellan lytisk och lysogen cykel är det enda exemplet på förändrligt beteende som virus överhuvudtaget uppvisar. Det är inte ens välförstått varför de gör det, så jag skulle inte påstå att virus kan reagera på stimuli.

Qetsiyah skrev:

Hur skulle världen förändras om alla virus försvann nu med en gång? (Denna fråga är ospecifik i ett avseende, förklara vilket!)

Tack för frågan :D Tyckte den var ganska svår, tack för det för nu lär jag mig desto mer. 

Ja, för det första skulle jag slippa bära munskydd och nästan kvävas för då skulle inte covid19 existera xD. Det spontana svaret skulle först vara att alla virus-sjukdomar skulle försvinna och man behöver inte lida av t.ex. förkylningar, aids och andra virala sjukdomar. Men jag har också för mig att virus, precis som bakterier, orsakar inte bara ont. Många virus finns som delar i ekosystemen. Utan bakteriofagerna (virus som infekterar bakterier) skulle mängden bakterier öka enormt mer än nu och skapa obalans i ekosystemet. En del av evolutionen skulle kanske till och med stoppas. Vissa virus, defekta sådana, tar med sig värdcellens DNA istället för deras D/RNA, så när de infekterar en annan cell och tillämpar lysogen livscykel kommer denna andra värdcells DNA, kanske från en annan art till och, byggas in i denna värdcells DNA. Utan virus kan inte detta hända mer..

Där tar min hjärna slut och jag är säker på att jag missar väldigt mycket här, så ni får gärna påpeka vad jag har glömt att ta med :))

Gällande hur din fråga är ospecifik, ja jag vet inte, kanske är det ospecifikt om du menar datorvirus eller virus som är mer levande och finns runt omkring oss i miljön :D?

Förklara varför man bör ta små mängder antibiotika för en bakterieinfektion, om den orsakas av en gramnegativ bakterie.

Se detta experiment: https://youtu.be/plVk4NVIUh8

Om sektionerna vore färre och med större koncentrationsskillnad, hade det tagit längre eller kortare tid för bakterierna att sprida sig till mitten?

Qetsiyah skrev:

Förklara varför man bör ta små mängder antibiotika för en bakterieinfektion, om den orsakas av en gramnegativ bakterie.

En gramnegativ bakterie har en tunn cellvägg med dubbla membran på var sida av den samt en ganska stor periplasmatiskt utrymme emellan. Det jag vet är att en gramnegativa därför inte riktigt skulle påverkas i samma grad som en grampositiv bakterie, för att det som antibiotika gör är att hindra cellväggens tillväxt. Då gramnegativa bakterier har många strukturer som stabiliserar den förutom cellväggen kommer därför inte påverkas i lika stor grad.

Just varför man bör ta små mängder kan jag inte komma på än. Ledtrådar? :) (haha bra jobbat du fällde mig där men iaf så hittade jag en svag punkt i mina kunskaper)

Qetsiyah skrev:

Se detta experiment: https://youtu.be/plVk4NVIUh8

Om sektionerna vore färre och med större koncentrationsskillnad, hade det tagit längre eller kortare tid för bakterierna att sprida sig till mitten?

Först, wow det såg så intressant ut men ändå läskigt att vissa bakterieceller lyckades utveckla resistens mot så höga koncentrationer antibiotika. Hoppas laborativet inte av misstager släpper ut dessa.

Som svar på frågan skulle jag säga att det skulle ha tagit längre tid för bakterierna att sprida sig till mitten. Tror att färre bakterier med tillräckligt fitness skulle finnas i det fall du beskriver och därmed kommer flera mutationer behövas för att bakterierna ska kunna ta sig genom.

Du borde träna på att korta ner dina svar och ”komma till saken” snabbare. Att ett svar håller A-nivå betyder inte att man ska ge ett långt svar och lägga in många avancerade ord och begrepp. Det är snarare tvärt om, för ifall man ger ett kort svar som är on point och snarare undviker felaktiga begrepp ger det intrycket av större förståelse. Dessutom sparar du otroligt mycket tid vid ett prov genom att korta ner svaret.

Några exempel:

Vid första tanke så verkar inte virus vara en organism. En organism defineras bland annat som att ha en egen ämnesomsättning. Virus saknar detta, de är beroende av sina värdceller med egen ämesomsättning för att kunna föröka sig. En virus behöver genom en lytisk eller lysogen livscykel (gäller för bakterier) använda sig av värdcellens organeller och material genom sitt egna genom. De är alltså obligata intracelluälara parasiter utan egen omsättning (ett fint begrepp som jag mycket stolt spenderade tid för att lära utantill xD). 

Det är rätt, men du hade kunnat få fram kärnan i detta genom att skriva:

”Ett vanligt krav på en organism är att den har en egen ämnesomsättning, vilket virus saknar. De måste istället infektera andra organismer och utnyttja deras cellers ämnesomsättning för sin reproduktion.”

Men.. Ett krav för något att räknas levande är också att de ska kunna  reagera och anpassa sig till sin omgivning. Och det är faktiskt något som krävs. Viruset har som nämnt tidigare, den lytiska fasen där viruset replikerar sig snabbt i en värdcell och lysogena fasen där DNA:t byggs in i värdcellens DNA och följer med den genomgår binär fission. Ibland har värdcellen inte tillräckligt med energi eller material för att viruset ska kunna genomgå den snabba lytiska livscykeln, så den kommer därför byta till den lysogena fasen. När förhållandena är rätta eller en plötslig förändring sker i miljön kommer den återgå till den lytiska livscykeln. Exempel på sådan virus är retrovirusen HIV som påverkar människan. Så här verkar det vara möjligt för virusen att alltså påverkas av sin miljö, därmed räknas som levande. 

”Ett annat krav som ställs är att organismen ska kunna interagera med sin omgivning. Virus uppfyller till stora delar detta krav eftersom de kan infektera andra organismer och anpassa sin livscykel beroende på de intracellulära förhållandena. De kan växla mellan en aktiv lytisk fas där de reproducerar sig i cellen eller en inaktiv lysogen fas i väntan på bättre förhållanden för reproduktion.”

Ett annat krav är dock att allt som lever använder energi och näring för att växa eller bli mer komplex. Virus som replikeras i en värdcell.. ja de är kopior av varandra och virus kommer aldrig öka i storlek eller komplexitet. Så de uppfyller inte detta krav. På tal om replikation så är ju ett krav för liv är också att den ska kunna föröka sig. Kanske förkökning är ett fel ord för just virus, men de blir fler och fler med tidens gång så ja det skapas mer "virus" av virus, även om detta sker med hjälp av en värdcell. 

Det här är egentligen upprepning av det du skrev tidigare. Ämnesomsättning betyder just att utvinna och använda energi för att att omvandla näringsämnen till andra ämnen som krävs för att organismen ska kunna växa eller reproducera sig. 

(Mitt minne har svikit mig gällande andra krav för vad som defineras som levande organism, men kanske dessa argument räcker?) Så vad är slutsatsen här? Virus kan i vissa avseenden räknas som levande, så jag skulle nog inte säga att de är helt döda. De uppfyller ju några krav av liv, men samtidigt är de inte levande då de inte uppfyller alla. Jag skulle nog därför säga att... virus är ett mellanting mellan levande och död. Att de är delvis levande påverkar oss negativt då de kan infektera oss med sjukdomar och spridas, men att de inte heller räknas som helt levande är också illa. Om de hade varit helt levande skulle det nog ha gått lättare för oss att skapa medicin liknande antibiotika som påverkar virusets metabolism och annan livsfunktion på något sätt så att den skulle ha dött. Men om virus hade varit levande och vi hade uppfunnit effektiv medicin gentemot det skulle det kanske ha varit illa ändå, eftersom vi kommer säkerligen använda denna medicin i lika stor grad som antibiotika så att selektionstrycket som skapas då skulle leda till medicin-resistenta virus. 

Här driftar du egentligen ifrån frågan. Svaret hade varit bra ifall frågan hade handlat om konsekvenserna av att virus är ett mellanting mellan levande och död. 

Det du möjligen hade kunna lägga till är att levande organismer följer en evolutionär utveckling. En icke-levande molekyl som glukos eller en fettsyra ser alltid likadan ut, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Organismernas utseende förändras och anpassas till sin omgivning eftersom de har en arvsmassa som kan mutera och ge upphov till nya strukturer hos organismen. Det är ett krav som virus uppfyller.

Däremot är det bra att du avslutar med en kommentar om att virus är något sorts mellanting och är varken dött eller levande. Problemet är att det inte finns en entydig definition av liv och biologerna har olika syn på vilka krav det bör uppfylla.

Teraeagle skrev:

Du borde träna på att korta ner dina och ”komma till saken” snabbare. Att ett svar håller A-nivå betyder inte att man ska ge ett långt svar och lägga in många avancerade ord och begrepp. Det är snarare tvärt om, för ifall man ger ett kort svar som är on point och snarare undviker felaktiga begrepp ger det intrycket av större förståelse. Dessutom sparar du otroligt mycket tid vid ett prov genom att korta ner svaret.

Några exempel:

Vid första tanke så verkar inte virus vara en organism. En organism defineras bland annat som att ha en egen ämnesomsättning. Virus saknar detta, de är beroende av sina värdceller med egen ämesomsättning för att kunna föröka sig. En virus behöver genom en lytisk eller lysogen livscykel (gäller för bakterier) använda sig av värdcellens organeller och material genom sitt egna genom. De är alltså obligata intracelluälara parasiter utan egen omsättning (ett fint begrepp som jag mycket stolt spenderade tid för att lära utantill xD). 

Det är rätt, men du hade kunnat få fram kärnan i detta genom att skriva:

”Ett vanligt krav på en organism är att den har en egen ämnesomsättning, vilket virus saknar. De måste istället infektera andra organismer och utnyttja deras cellers ämnesomsättning för sin reproduktion.”

Men.. Ett krav för något att räknas levande är också att de ska kunna  reagera och anpassa sig till sin omgivning. Och det är faktiskt något som krävs. Viruset har som nämnt tidigare, den lytiska fasen där viruset replikerar sig snabbt i en värdcell och lysogena fasen där DNA:t byggs in i värdcellens DNA och följer med den genomgår binär fission. Ibland har värdcellen inte tillräckligt med energi eller material för att viruset ska kunna genomgå den snabba lytiska livscykeln, så den kommer därför byta till den lysogena fasen. När förhållandena är rätta eller en plötslig förändring sker i miljön kommer den återgå till den lytiska livscykeln. Exempel på sådan virus är retrovirusen HIV som påverkar människan. Så här verkar det vara möjligt för virusen att alltså påverkas av sin miljö, därmed räknas som levande. 

”Ett annat krav som ställs är att organismen ska kunna interagera med sin omgivning. Virus uppfyller till stora delar detta krav eftersom de kan infektera andra organismer och anpassa sin livscykel beroende på de intracellulära förhållandena. De kan växla mellan en aktiv lytisk fas där de reproducerar sig i cellen eller en inaktiv lysogen fas i väntan på bättre förhållanden för reproduktion.”

Ett annat krav är dock att allt som lever använder energi och näring för att växa eller bli mer komplex. Virus som replikeras i en värdcell.. ja de är kopior av varandra och virus kommer aldrig öka i storlek eller komplexitet. Så de uppfyller inte detta krav. På tal om replikation så är ju ett krav för liv är också att den ska kunna föröka sig. Kanske förkökning är ett fel ord för just virus, men de blir fler och fler med tidens gång så ja det skapas mer "virus" av virus, även om detta sker med hjälp av en värdcell. 

Det här är egentligen upprepning av det du skrev tidigare. Ämnesomsättning betyder just att utvinna och använda energi för att att omvandla näringsämnen till andra ämnen som krävs för att organismen ska kunna växa eller reproducera sig. 

(Mitt minne har svikit mig gällande andra krav för vad som defineras som levande organism, men kanske dessa argument räcker?) Så vad är slutsatsen här? Virus kan i vissa avseenden räknas som levande, så jag skulle nog inte säga att de är helt döda. De uppfyller ju några krav av liv, men samtidigt är de inte levande då de inte uppfyller alla. Jag skulle nog därför säga att... virus är ett mellanting mellan levande och död. Att de är delvis levande påverkar oss negativt då de kan infektera oss med sjukdomar och spridas, men att de inte heller räknas som helt levande är också illa. Om de hade varit helt levande skulle det nog ha gått lättare för oss att skapa medicin liknande antibiotika som påverkar virusets metabolism och annan livsfunktion på något sätt så att den skulle ha dött. Men om virus hade varit levande och vi hade uppfunnit effektiv medicin gentemot det skulle det kanske ha varit illa ändå, eftersom vi kommer säkerligen använda denna medicin i lika stor grad som antibiotika så att selektionstrycket som skapas då skulle leda till medicin-resistenta virus. 

Här driftar du egentligen ifrån frågan. Svaret hade varit bra ifall frågan hade handlat om konsekvenserna av att virus är ett mellanting mellan levande och död. 

Det du möjligen hade kunna lägga till är att levande organismer följer en evolutionär utveckling. En icke-levande molekyl som glukos eller en fettsyra ser alltid likadan ut, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Organismernas utseende förändras och anpassas till sin omgivning eftersom de har en arvsmassa som kan mutera och ge upphov till nya strukturer hos organismen. Det är ett krav som virus uppfyller.

Däremot är det bra att du avslutar med en kommentar om att virus är något sorts mellanting och är varken dött eller levande. Problemet är att det inte finns en entydig definition av liv och biologerna har olika syn på vilka krav det bör uppfylla.

Tack så mycket för den välutvecklade responsen som jag fick, jag tar till med glädje denna och ska sträva mot att utvecklas enligt den nämnda kritiken :)

Qetsiyah skrev:

Förklara varför man bör ta små mängder antibiotika för en bakterieinfektion, om den orsakas av en gramnegativ bakterie.

Fel! Läs om lipid A. 

Att degradera cellväggen är inte den enda verkningsmekanismen som antibiotika har.  Familjen betalaktamer (som penicillin tillhör) verkar via det.

Qetsiyah skrev:

Se detta experiment: https://youtu.be/plVk4NVIUh8

Om sektionerna vore färre och med större koncentrationsskillnad, hade det tagit längre eller kortare tid för bakterierna att sprida sig till mitten?

Rätt!

Kan du koppla detta till faran med utsläpp av xenobiotika till avlopp och vattendrag?

Jag håller med teraeagle. Ordbajs gör att en framstår som osäker i sin kunskap/uttalande. Om du inte kan en fråga hjälper inte ordbajs, och om du kan en fråga gör ordbajs ditt svar oattraktivt. Alltså: ordbajsa inte.

För övrigt tycker jag att du kan mer än vad jag gjorde i biologi 2, det är imponerande!

Qetsiyah skrev:

Qetsiyah skrev:

Se detta experiment: https://youtu.be/plVk4NVIUh8

Om sektionerna vore färre och med större koncentrationsskillnad, hade det tagit längre eller kortare tid för bakterierna att sprida sig till mitten?

Rätt!

Kan du koppla detta till faran med utsläpp av xenobiotika till avlopp och vattendrag?

Hurra :)

Hmm, jo men att xenobiotika som bland annat ingår antibiotika skulle utgöra ett selektionstryck på bakterierna som finns där som t.ex. E.coli så att den som har plasmiden med genen för antibiotikaresistens skulle ha högst fitness; därmed skulle en evolution ske där denna gen sprider sig vidare både genom binär fission och konjugation

(här försökte jag svara kort precis som du och Teraeagle påpekade att jag behövde träna på :); kort och koncist)

Qetsiyah skrev:

Jag håller med teraeagle. Ordbajs gör att en framstår som osäker i sin kunskap/uttalande. Om du inte kan en fråga hjälper inte ordbajs, och om du kan en fråga gör ordbajs ditt svar oattraktivt. Alltså: ordbajsa inte.

För övrigt tycker jag att du kan mer än vad jag gjorde i biologi 2, det är imponerande!

Jag håller också med er. Jag har ganska länge haft problem med att skriva för mycket, många av mina lärare skyller det på att jag har i helhet lägre självsäkerhet än jag borde ha och att jag skriver mycket i rädsla för att inte förlora något viktigt när jag kortar mer. Oavsett anledning så ska jag försöka träna på att formulera mig effektivt, men det behövs mycket träning för att bli självsäker i det hehe. Hittills har det inte påverkat mig prestationsmässigt i skolan, men jag får återkommande kommentarer från mina lärare att jag borde tänka på det till universitet. I svenska och engelskan finns redan en strikt ordgräns för våra texter så där tvingas jag skriva kort.Har ni någon tips för hur jag kan träna på det ytterliggare? Förstås kan jag alltid skriva ner texter och sedan läsa om mina egna och skriva om dem.

Qetsiyah, tack för alla intressanta frågor och perspektiv som jag fick om biologin. Tack också för dina komplingar :)

Qetsiyah skrev:

Qetsiyah skrev:

Förklara varför man bör ta små mängder antibiotika för en bakterieinfektion, om den orsakas av en gramnegativ bakterie.

Fel! Läs om lipid A. 

Att degradera cellväggen är inte den enda verkningsmekanismen som antibiotika har.  Familjen betalaktamer (som penicillin tillhör) verkar via det.

Ah ok det var nytt för mig och mycket, mycket spännande :D

Sammanfattar min sökning om den: Om vi använder för mycket antibiotika så kommer det att frigöras för mycket lipopolysackarider från de gramnegativa bakteriers yta som orsakar ännu värre symptom än det som bakterien orsakar i form av sjukdomen. Lipopolysackarider används egentligen för att bygga upp cellvägen hos dessa gramnegativa bakterie, men kan fungera som toxin hos oss om frigörs i stora mängder.

Har jag förstått rätt? :)

Har ni någon tips för hur jag kan träna på det ytterliggare? Förstås kan jag alltid skriva ner texter och sedan läsa om mina egna och skriva om dem.

Du kan testa att skriva ditt svar i en punktlista där varje punkt inte får vara längre än en mening. Sedan sammanfogar du punkterna till ett sammanhängande svar.

Det blir såklart jobbigt att göra detta på ett prov, men du kan göra det som en övning.

Teraeagle skrev:

Har ni någon tips för hur jag kan träna på det ytterliggare? Förstås kan jag alltid skriva ner texter och sedan läsa om mina egna och skriva om dem.

Du kan testa att skriva ditt svar i en punktlista där varje punkt inte får vara längre än en mening. Sedan sammanfogar du punkterna till ett sammanhängande svar.

Det blir såklart jobbigt att göra detta på ett prov, men du kan göra det som en övning.

Verkar som en bra ide. Tack Teraeagle för rådet, frågan och dina synpunkter :)