Mekanik: stelkroppsdynamik
Hej, kort fråga, P är inte stelt förenad med O, men B är stelt förenad med O?
Ja, skulle jag säga. Saxat från Meriam & Kraiges Dynamics:
"...a rigid body is a solid system of particles wherein the
distances between particles remain essentially unchanged."
Saxat från Goldsteins Classical Mechanics:
"A rigid body is defined as a system of mass points subject to the holonomic constraints
that the distances between all pairs of points remain constant throughout the motion."
Avståndet mellan P och O varierar i rörelsen och därmed kan de omöjligt vara stelt förenade. Detta så klart med förbehåll för att "stelt förenad" inte har någon särskild betydelse på svenska jag inte känner till (har inte haft en svensk kursbok sedan gymnasiet).
En "rigid connection" är en sådan som kan uppehålla både moment och krafter vilket kontakten mellan OB och P inte kan.
Stelt förenad betyder för mig att de tillhör samma stela kropp, yes.
har inte haft en svensk kursbok sedan gymnasiet).
Haha, ljuger du nu? Jag har haft ett antal svenska läroböcker hittills i universiretet.
Qetsiyah skrev:Haha, ljuger du nu? Jag har haft ett antal svenska läroböcker hittills i universiretet.
Ja, jo, jag kom faktiskt på mig själv nu att inom hållfasthetslära har jag givetvis haft svenska kursböcker. Då sökte jag mig dock mycket mot engelska böcker inom Strength of Materials eller Solid Mechanics när jag tyckte språket blev outhärdligt. Svenska böcker har en tendens att vara så extremt "gubbiga", om du förstår vad jag menar med det.
De flesta föreläsningar har varit på engelska i nästan alla kurser jag läst och det går alltid att hitta resurser på engelska även om litteraturlistan är svensk litteratur. Inom analysmatematik envisades det när jag började studera med en serie gräsliga svenska böcker av Böiers och Persson. Då studerade jag annat material som var mycket bättre i min mening. Nuförtiden har man utifrån vad jag förstått Månsson och Nordbecks böcker och de är mycket bättre tycker jag.
Jomen jag fattar exakt, de är ju gubbiga för att de är gamla, eller böckerna är nya men skrivs av gamla människor.
De svenska läroböckerna jag haft var i envariabelanalys och flervariabelanalys, termodynamik ("energilära" (the fck?)?) och båda mekanikkurser som ingår i tf. (Och hållf men den har jag inte gått än).
Böjers flervariabelanalys gillar jag faktiskt, bättre än Calculus av Essex som andra program i KTH använder. Men den är mindre bra om man inte på förhand har intuition för grejer som händer i 3d.
Min filosofi har alltid varit att det är bra att ha flera böcker samtidigt, olika perspektiv är bra. På tal om det, rekommenderar du de två böckerna du precis refererade till?
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/SG1113
Jag blir ganska stolt när jag googlar begrepp jag inte fattar från mekanikkursen, för på engelska universitet verkar det motsvara ungefär advanced mechanics eller advanced engineering mechanics.
Qetsiyah skrev:Jomen jag fattar exakt, de är ju gubbiga för att de är gamla, eller böckerna är nya men skrivs av gamla människor.
Haha! Ja, det är nog inte svårare än så.
Böjers flervariabelanalys gillar jag faktiskt, bättre än Calculus av Essex som andra program i KTH använder. Men den är mindre bra om man inte på förhand har intuition för grejer som händer i 3d.
Ja, även om jag gillar Adams och Essex bok kan den faktiskt vara lite för övergripande. Den tangerar enbart det intressanta och går sällan på djupet men istället ödslar sidor på triviala problem. I varje kapitel är det bara ett fåtal uppgifter där man faktiskt måste tänka till.
Min filosofi har alltid varit att det är bra att ha flera böcker samtidigt, olika perspektiv är bra.
Det är en väldigt bra filosofi och jag kan inte mer än hålla med. Det gäller också allt lärande egentligen då alternativa förklaringar eller tolkningar hjälper dig att bygga upp din egen förståelse.
På tal om det, rekommenderar du de två böckerna du precis refererade till?
Ja, verkligen. Meriam & Kraiges två böcker är typiskt ganska simpel men ändå precis ingenjörsmekanik. En enorm mängd problem och väldigt bra förklaringar. Goldsteins bok är typiskt en kursbok för mer teoretisk fysik där allt är väldigt stringent samt att det bara finns ett fåtal uppgifter per kapitel. Vissa av uppgifterna är sjukt svåra.
Det jag gillar med den är att den innehåller en mycket noggrann beskrivning av all klassisk mekanik samt leder naturligt in i Lagrangiansk formalism. Sedan öppnar den för Hamiltonsk mekanik och Kaosteori vilket gör att kvantfysik samt komplexa dynamiska system (icke linjära differentialekvationer, Lorenz system etc.) inte blir så främmande.
Jag blir ganska stolt när jag googlar begrepp jag inte fattar från mekanikkursen, för på engelska universitet verkar det motsvara ungefär advanced mechanics eller advanced engineering mechanics.
Ja, kursflödet är också lite knasigt med ordningen och skillnaden mellan gymnasium, college, upper secondary och universitet.
Har inte riktigt själv förstått det. Men ja, du ska vara stolt över det! Inte längesen du gick i gymnasiet och redan är du uppe bland de svårare sakerna och nosar rejält.
Meriam passar kursen perfekt, förutom att den inte innehåller analytisk mekanik. Goldsteins innehåller däremot det, och bara det (nästan) haha, sånt är jag fritidsintresserad i dessutom. Jag ska läsa mer i dem.
Men oj, hoppsan hejsan, är detta plagiering?
Vad tycker du förresten om de svenska mekanikböckerna av Nicholas Apazidis, om du har läst dem? Alla uppgifter i böckerna är symboliska, inga storheter är angivna numeriskt. Jag tycker att det är ett alldeles överlägset sätt att lära sig. När siffror sätts in så döljs härledningen bakom, och de kvalitativa sambanden försvinner (tex i denna uppgift skulle man kunna se att ju längre are CA, ju mindre vinkelhastighet kring C).
De har faktiskt köpt rättigheterna till figurerna från utgivaren av M&Ks böcker om jag förstod det rätt när jag frågade en bibliotekarie om det för tre år (?) sedan.
Ja, jag har sett en del ur Apazidis bok dels här men även utdrag vid diskussioner om undervisning av mekanik. Det som verkar vara bra är att lagrangiansk formalism tas upp och analytisk mekanik i ren allmänhet. Det jag inte själv gillar är att den förmodligen är oerhört jobbig att använda sig av vid självstudier. Den verkar nämligen vara konstruerad som ett komplement till hans egna föreläsningar på KTH. Således är den bristfällig i många förklaringar och saknar mängden exempel som återfinns i M&K.
Att det är symboliskt i figurerna är irrelevant för mig då jag alltid ritar egna figurer samt skapar egna beteckningar och jobbar symboliskt fram till ett slutligt uttryck. Detta för att möjliggöra enkel enhetsanalys som första kontroll vid grova slarvfel men även för att kunna leka med uttrycken som du pratar om. Att diskutera vad som händer i gränsvärdet av någon variabel, eller finns det någon differentialkalkyl som kan tillämpas för att maximera en egenskap etc. Allt detta är nämligen användbart om man vill bli duktig på att finurligt kunna hitta ingenjörstekniska lösningar på riktiga problem som är skalbara och modulära.
Ahh, coolt
Nej, nej, jag tycker den är bra för självstudier. Inte lika många exempel nej, men förklaringarna på det som finns är tillräcklig, den är typ lika detaljerad som han pratar på föreläsningar.
Jaha... ja jag försökte få in den vanan att lösa frågorna så även i frågor med siffror givna ett tag men lyckades inte, coolt att du kan.
