Matematik som uppfanns efter 1800
Vad kan menas här?
Borde det inte vara "innan" 1800-talet ? :D Annars så innebär det ju att du lär dig saker som skulle kunna ha "uppfunnits" idag?
Edit: Det kanske är det som är skämtet. Är lite seg.
Dubbeledit: Dock funkar ju båda påståendena, antingen svettas man över att man lär sig saker som redan hundratusentals andra personer redan har kunnat eller kan och frågar sig själv "varför skall jag lära mig dessa gamla teorier". Eller så har man panik över att man lär sig om saker som precis uppfunnits, och att dessa nya teorier borde vara svåra?
Trippeledit : Nej, jag är inte rolig på fester.
Du skulle vara rolig på min fest ;).
Nej men det som menas är nog att man svettas för att det är svårt. Jag tror att de syftar på algebra eller någon exotisk analys eller topologi
Denna upptäckt gjordes efter 1800-talet, man får svettas lite för att hänga med i alla delar här:
tomast80 skrev:Denna upptäckt gjordes efter 1800-talet, man får svettas lite för att hänga med i alla delar här:
Ojojoj, vad är det för konstig pil...
Vad ska man kunna för att förstå det där ens?
Det är långt över min nivå i alla fall. Man måste nog minst ha doktorerat för att förstå detta. Om man läser denna kurs kan man kanske förstå delar av föreläsningen i alla fall: https://www.kth.se/student/kurser/kurs/FSF3630
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/SF2750
en kurs på masternivå med samma namn!
Beviset av Fermats sista sats är verkligen tung matematik, och utan att egentligen alls kunna speciellt mycket om de relevanta matematiska områdena, skulle jag spontant gissa att behövs studier motsvarande många masterkurser för att ens kunna börja förstå strategin (än mindre alla detaljerna).
Men om detta är något man är sugen på att lära sig mer om skulle jag rekommendera att man håller utkik efter kurser i stil med dessa (i ungefär den ordningen, men egentligen behöver man nog hoppa fram och tillbaka en del):
- Klassisk talteori.
- Grundläggande abstrakt algebra.
- Algebraisk talteori.
- Kommutativ algebra.
- Klassisk algebraisk geometri.
- Elliptiska kurvor (detta kan man dock kontinuerligt börja smygtitta på redan från början).
- Modern algebraisk geometri.
- Aritmetisk geometri.
- Modulära former.
- ...
Algebraisk topologi som har nämnts lite i förbigående i tråden är ett fantastiskt vackert och spännande ämne, men spontant skulle jag tro att det inte är våldsamt relevant för just beviset av Fermats sista sats. (Men matematik har en tendens att hänga ihop på oväntade sätt, så jag har kanske fel!)
En klassisk "populärmatematisk" översiktsartikel (skriven för matematiker) är den här:
http://www.ams.org/notices/199507/faltings.pdf
(Jag förstår väldigt lite efter sidan 1.)
Jag har även hört bra saker om boken Invitation to the Mathematics of Fermat-Wiles av Hellegouarch, som ska vara en relativt "snäll" översikt, men har än så länge inte mer än bara bläddrat i den.
Ett rent allmänt tips om man är sugen på att lära sig mer om modern matematik är boken 100 Years of Math Milestones: The Pi Mu Epsilon Centennial Collection. Väldigt trevligt skriven, väldigt stor bredd i vilka matematiska områden som täcks, och i stora drag tillgänglig för alla universitetsstudenter i matematik ^_^
