5 svar
246 visningar
denfysikdummamatematikern behöver inte mer hjälp
denfysikdummamatematikern 130
Postad: 10 sep 2023 20:28

Markovnikovs regel

Hej,

Som jag förstått så kommer kolatomen med flest väteatomer, att attrahera vätet i vätehalogeniden, som adderas. 

Fall: En vätehalogenid adderas över buten. 
Spelar det någon roll vart halogeniden hamnar eller får jag samma ämne oavsett? 

mvh

mag1 9478
Postad: 10 sep 2023 20:47
denfysikdummamatematikern skrev:

Hej,

Som jag förstått så kommer kolatomen med flest väteatomer, att attrahera vätet i vätehalogeniden, som adderas. 

Det är en minnesregel att vätet adderas till det kolet med "flest väten" vid addition av vätehalogenider. Men rent kemiskt kommer en karbokatjon bildas, i samband med att först vätet adderas, och denna karbokatjon stabiliseras bättre på den kolatomen som har fler/större substituenter än väten.

Så i t.ex. 1-buten har kolatomen 1 endast en bindning till en tyngre atom än väte - kol 2.

Medans kol 2 har en bindning till två kolatomer, både kol 1 och kol 3, och därför kan karbokatjonen stabiliseras mycket bättre på kol 2. Och detta gör tillsammans att vätet adderas till kol 1.

Fall: En vätehalogenid adderas över buten. 
Spelar det någon roll vart halogeniden hamnar eller får jag samma ämne oavsett?

I just buten blir det samma resultat, men det beror mest på att molekylens struktur. Karbokatjonen stabiliseras bättre på kol 2, oavsett om det är 1-buten eller 2-buten. (I och med att 2-buten är symmetriskt kommer kol 2 och kol 3 vara likvärdiga efter additionen, halogenkärnan kommer hamna på kol 2).

 

Det beror på var dubbelbindningen sitter i buten, resultatet blir m.a.o. olika om det är 1-buten, eller 2-buten

denfysikdummamatematikern 130
Postad: 10 sep 2023 21:26
mag1 skrev:
denfysikdummamatematikern skrev:

Hej,

Som jag förstått så kommer kolatomen med flest väteatomer, att attrahera vätet i vätehalogeniden, som adderas. 

Det är en minnesregel att vätet adderas till det kolet med "flest väten" vid addition av vätehalogenider. Men rent kemiskt kommer en karbokatjon bildas, i samband med att först vätet adderas, och denna karbokatjon stabiliseras bättre på den kolatomen som har fler/större substituenter än väten.

Så i t.ex. 1-buten har kolatomen 1 endast en bindning till en tyngre atom än väte - kol 2.

Medans kol 2 har en bindning till två kolatomer, både kol 1 och kol 3, och därför kan karbokatjonen stabiliseras mycket bättre på kol 2. Och detta gör tillsammans att vätet adderas till kol 1.

Fall: En vätehalogenid adderas över buten. 
Spelar det någon roll vart halogeniden hamnar eller får jag samma ämne oavsett?

I just buten blir det samma resultat, men det beror mest på att molekylens struktur. Karbokatjonen stabiliseras bättre på kol 2, oavsett om det är 1-buten eller 2-buten. (I och med att 2-buten är symmetriskt kommer kol 2 och kol 3 vara likvärdiga efter additionen, halogenkärnan kommer hamna på kol 2).

 

Det beror på var dubbelbindningen sitter i buten, resultatet blir m.a.o. olika om det är 1-buten, eller 2-buten

Tack för dina svar, förstår mer nu. 

Om jag fortsätter på det sista du nämnde. Låt säga att vi har en 3-hexen, spelar det någon roll om halogenkärnan hamnar på kol 3 eller 4? 

Har symmetrisk att göra med om den är cis eller trans isomer?

mag1 9478
Postad: 10 sep 2023 22:16
denfysikdummamatematikern skrev:
mag1 skrev:
denfysikdummamatematikern skrev:

Hej,

Som jag förstått så kommer kolatomen med flest väteatomer, att attrahera vätet i vätehalogeniden, som adderas. 

Det är en minnesregel att vätet adderas till det kolet med "flest väten" vid addition av vätehalogenider. Men rent kemiskt kommer en karbokatjon bildas, i samband med att först vätet adderas, och denna karbokatjon stabiliseras bättre på den kolatomen som har fler/större substituenter än väten.

Så i t.ex. 1-buten har kolatomen 1 endast en bindning till en tyngre atom än väte - kol 2.

Medans kol 2 har en bindning till två kolatomer, både kol 1 och kol 3, och därför kan karbokatjonen stabiliseras mycket bättre på kol 2. Och detta gör tillsammans att vätet adderas till kol 1.

Fall: En vätehalogenid adderas över buten. 
Spelar det någon roll vart halogeniden hamnar eller får jag samma ämne oavsett?

I just buten blir det samma resultat, men det beror mest på att molekylens struktur. Karbokatjonen stabiliseras bättre på kol 2, oavsett om det är 1-buten eller 2-buten. (I och med att 2-buten är symmetriskt kommer kol 2 och kol 3 vara likvärdiga efter additionen, halogenkärnan kommer hamna på kol 2).

 

Det beror på var dubbelbindningen sitter i buten, resultatet blir m.a.o. olika om det är 1-buten, eller 2-buten

Tack för dina svar, förstår mer nu. 

Om jag fortsätter på det sista du nämnde. Låt säga att vi har en 3-hexen, spelar det någon roll om halogenkärnan hamnar på kol 3 eller 4? 

Nej det spelar ingen roll, för produkten blir halogen-3-hexan.

I andra ämnen med fler substituenter kan det bildas mer än en produkt, t.ex. 1-hydroxi-hex-3-en, där halogeniden kan hamna på kol 3 eller 4 som är unika (då hydroxigruppen gör att kedjan räknas ifrån kol 1).

 

Har symmetrisk att göra med om den är cis eller trans isomer?

Nej inte isomeri, utan att i 2-buten kommer vätet hamna på kol 1 och halogeniden på kol 2, oavsett vilket håll du i 2-buten du räknar ifrån, motsvarande

CH3-CH=CH-CH3 , där molekylen kan delas in i två symmetriska lika delar, till vänster/höger om dubbelbindningen.

denfysikdummamatematikern 130
Postad: 10 sep 2023 22:31
mag1 skrev:
denfysikdummamatematikern skrev:
mag1 skrev:
denfysikdummamatematikern skrev:

Hej,

Som jag förstått så kommer kolatomen med flest väteatomer, att attrahera vätet i vätehalogeniden, som adderas. 

Det är en minnesregel att vätet adderas till det kolet med "flest väten" vid addition av vätehalogenider. Men rent kemiskt kommer en karbokatjon bildas, i samband med att först vätet adderas, och denna karbokatjon stabiliseras bättre på den kolatomen som har fler/större substituenter än väten.

Så i t.ex. 1-buten har kolatomen 1 endast en bindning till en tyngre atom än väte - kol 2.

Medans kol 2 har en bindning till två kolatomer, både kol 1 och kol 3, och därför kan karbokatjonen stabiliseras mycket bättre på kol 2. Och detta gör tillsammans att vätet adderas till kol 1.

Fall: En vätehalogenid adderas över buten. 
Spelar det någon roll vart halogeniden hamnar eller får jag samma ämne oavsett?

I just buten blir det samma resultat, men det beror mest på att molekylens struktur. Karbokatjonen stabiliseras bättre på kol 2, oavsett om det är 1-buten eller 2-buten. (I och med att 2-buten är symmetriskt kommer kol 2 och kol 3 vara likvärdiga efter additionen, halogenkärnan kommer hamna på kol 2).

 

Det beror på var dubbelbindningen sitter i buten, resultatet blir m.a.o. olika om det är 1-buten, eller 2-buten

Tack för dina svar, förstår mer nu. 

Om jag fortsätter på det sista du nämnde. Låt säga att vi har en 3-hexen, spelar det någon roll om halogenkärnan hamnar på kol 3 eller 4? 

Nej det spelar ingen roll, för produkten blir halogen-3-hexan.

I andra ämnen med fler substituenter kan det bildas mer än en produkt, t.ex. 1-hydroxi-hex-3-en, där halogeniden kan hamna på kol 3 eller 4 som är unika (då hydroxigruppen gör att kedjan räknas ifrån kol 1).

 

Har symmetrisk att göra med om den är cis eller trans isomer?

Nej inte isomeri, utan att i 2-buten kommer vätet hamna på kol 1 och halogeniden på kol 2, oavsett vilket håll du i 2-buten du räknar ifrån, motsvarande

CH3-CH=CH-CH3 , där molekylen kan delas in i två symmetriska lika delar, till vänster/höger om dubbelbindningen.

Jag förstår, tack för hjälpen.

mag1 9478
Postad: 11 sep 2023 08:50

För all del, kul att det klargjorde!

Svara
Close