Människans påverkan-tempererade grässlätter
Hej!
Jag skulle behöva hjälp med att ge exempel och förklara hur människan påverkar de tempererade grässlätterna.
Jag tänker att eftersom detta är en biom med rika jordar och medelhög nederbörd, borde detta passa utmärkt för odling och boskapsskötsel. Skulle det kunna vara något som påverkar biomen? Jag förstår inte riktigt på vilket sätt det isåfall skulle kunna påverka den och om det finns fler saker som gör att vi påverkar dessa??
Hur rika jordarna är varierar. Skog växer inte så bra i områden med begränsad nederbörd, men gräs växer ganska bra, och ofta är nederbördsmängden begränsad i områden med grässlätter. Men finns det ingen "riktigt bra jord" att odla i, används den jorden som finns, så länge det går.
På grässlätter kan betande djur leva, vilka livnär sig på samma födokällor som många boskapsdjur, så boskapsskötsel kan gå bra. Men boskapsskötsel påverkar ju omgivningen, som du var inne på.
Kommer du på några sätt som boskapsskötsel kan påverka växtlighet och djur?
Det kanske innebär att växtligheten minskar pågrund av att fler djur betar än vad som sker "naturligt"?
Och/eller att det uppstår mer konkurrens om resurser (som tex föda) och att de ursprungliga arterna (som levde där innan) därför måste nischa sig för att överleva konkurrensen med de uppfödda boskapen?
Finns det något mer som skulle kunna hända...?
Vad tror du ett högre betestryck kan leda till, om antalet djur ökar? Vilken kan konsekvensen bli för biomet, av att en eller enstaka typer av boskap betar sin favoritföda?
Nischning och liknande anpassningar tar oftast många generationer. Medans människans kan påverka ganska mycket inom en eller ett fåtal generationer.
Det blir konkurrens om betet, och om boskapen behöver mer föda/betesyta, kan ju människorna aktivt arbeta för att skrämma/tränga undan andra betande djur (eller t.o.m. jaga dem för föda).
Odling, som du var inne på, går även det, men om jordarna är magra går det inte att odla särskilt länge på samma plats så mer yta behövs, vilket påverkar växt/djurlivet.
Okej, tack så hemskt mycket för hjälpen!!! Dock förstår jag inte riktigt vad du menar med att jordarna kan vara magra... Menar du att de är näringsfattiga?? Och vad är anledningen till att jordarna blir magra?
Ja precis, magra jordar syftade på den låga halten av näringsämnen, som brukar vara en orsak till att jorden inte kan producera så mycket odlade grödor. Det blir m.a.o. inte lika stor skörd av det som odlas på en mager jord, speciellt över lite längre tid, vilket är i kontrast med rika jordar, som under längre tider kan ge större mängd odlad gröda.
En delförklaring till det låga näringshalten är att lagret med rester ifrån nedbrutna växter inte är så tjockt. Detta lager brukar finnas överst, eftersom multnande växter har vuxit på ytan. Finns det ett tunnar jordlager, finns det även mindre näringsämnen (mindre volym, och därmed mindre mängd). Magra jordar brukar även vara väldränerade, så att regnvatten lätt rinner undan. Med regnvattnet följer lätt näringsämnena, som då transporteras bort från platsen där växterna ruttnat och näringsämnen frigjorts, vilket leder till att näringsämnen lakas ur jorden över tid. Djurens avföring återför dock näringsämnena, som var bundna i de växter/djur som ätits.
Näringsämnen kan bildas under biologiska processer, som kvävefixering, men kan även komma ifrån mineraler i jorden, vilka frigörs med eller utan biologisk påverkan.
För all del!
Okej, jag tror jag förstår nu!! Tack för hjälpen!
För all del!
