3 svar
266 visningar
theaskingpenguin behöver inte mer hjälp
theaskingpenguin 73
Postad: 22 aug 2023 10:46

Lysogen vs. Latent infektion

Vad är skillnaden. Av vad jag förstår, latent är följande "Latent infektionsförlopp innebär att viruspartiklar infekterar värdcellen med sitt DNA och därefter sitter viralt DNA kvar i cellerna i ett ”vilande” läge. När värdcellen delar sig, delas viruset och sprids vidare med den nya kopian av värdcellen." 

Jag har läst att vid en lysogen infektion så inkoperas in det virala DNA:t i värdcellens DNA och sen blir det samma som latent. Men inkoperas inte också det virala dna:t i värcellens dna vid en latent infektion? Hur annars skulle arvsmassan kunna följa vidare vid celldelning. 

Är dem i så fall synonyma?

mag1 9478
Postad: 22 aug 2023 14:00

Det är två olika skeenden, som ett och samma typ av virus kan ge upphov till. Vissa virus kan ge upphov till en latent infektion, och en lysogen (cell-lytisk) spridning av viruspartiklar, men inte båda samtidigt.

Efter infektion av en cell kan virusets arvsmassa inkorporeras ("stoppas in") in i värdcellens kromosom, och sedan "gå i vila" och fortsätta tillsammans med virusets genom som en del av värdcellens arvsmassa. På detta vis sprids viruset i samband värdcellens replikation av sin arvsmassa i samband med celldelning.

Väl i värdcellens arvsmassa, bildas det vid latent infektion endast enstaka proteiner (eller inga alls), och proteinets är att hålla viruset latent (f.f.a. genom att förhindra att andra av virusets gener transkriberas). Under en latenta infektionen försöker virus gömma sig så bra det går, det gömmer sig. Hos oss däggdjur kan annars vårt immunförsvar eller cellen själv försöka bekämpa viruset, men gömmer viruset sig väl minskar risken att upptäckas och bekämpas.

Vid något tillfälle kan sedan även mRNA bildas från några av de andra virusgenerna (ingen genaktivering/-tystande sker till 100%, speciellt inte över tid, eller om aktiverande faktorer påverkar). Och de andra generna kodar för det proteinmaskineri som krävs för att kopiera virusets arvsmassa, bilda nya viruspartiklar och att ge upphov till att cellen lyserar. I samband med att den infekterade cellen lyserar, frisätts massvis med nya viruspartiklar, som i sin tur kan infektera nya celler - och där ge upphov till antingen lysogeni (nya viruspartiklar och snabb spridning) eller en latent infektion (vilande eller långsam spridning).

Det är antingen eller mellan, lysogen eller latent infektion, men viruset kan inte sprida sig snabbt utan att lysera cellen (gäller för de virus som kan ge lysigeni, men det gäller inte för alla virus). Och lite beroende på situationen är det ibland mer gynnsamt att sprida sig snabbt, och under andra är det bättre att "gå i ide" och vänta på bättre tider.

theaskingpenguin 73
Postad: 26 aug 2023 15:15
mag1 skrev:

Det är två olika skeenden, som ett och samma typ av virus kan ge upphov till. Vissa virus kan ge upphov till en latent infektion, och en lysogen (cell-lytisk) spridning av viruspartiklar, men inte båda samtidigt.

Efter infektion av en cell kan virusets arvsmassa inkorporeras ("stoppas in") in i värdcellens kromosom, och sedan "gå i vila" och fortsätta tillsammans med virusets genom som en del av värdcellens arvsmassa. På detta vis sprids viruset i samband värdcellens replikation av sin arvsmassa i samband med celldelning.

Väl i värdcellens arvsmassa, bildas det vid latent infektion endast enstaka proteiner (eller inga alls), och proteinets är att hålla viruset latent (f.f.a. genom att förhindra att andra av virusets gener transkriberas). Under en latenta infektionen försöker virus gömma sig så bra det går, det gömmer sig. Hos oss däggdjur kan annars vårt immunförsvar eller cellen själv försöka bekämpa viruset, men gömmer viruset sig väl minskar risken att upptäckas och bekämpas.

Vid något tillfälle kan sedan även mRNA bildas från några av de andra virusgenerna (ingen genaktivering/-tystande sker till 100%, speciellt inte över tid, eller om aktiverande faktorer påverkar). Och de andra generna kodar för det proteinmaskineri som krävs för att kopiera virusets arvsmassa, bilda nya viruspartiklar och att ge upphov till att cellen lyserar. I samband med att den infekterade cellen lyserar, frisätts massvis med nya viruspartiklar, som i sin tur kan infektera nya celler - och där ge upphov till antingen lysogeni (nya viruspartiklar och snabb spridning) eller en latent infektion (vilande eller långsam spridning).

Det är antingen eller mellan, lysogen eller latent infektion, men viruset kan inte sprida sig snabbt utan att lysera cellen (gäller för de virus som kan ge lysigeni, men det gäller inte för alla virus). Och lite beroende på situationen är det ibland mer gynnsamt att sprida sig snabbt, och under andra är det bättre att "gå i ide" och vänta på bättre tider.

Jag tror att du förvirrar en lysogen infektion med en lytisk infektion. Av vad jag fattar beskrivs en lytisk funktion som en snabb spridning där det skapas nya partiklar snabbt och cellen lyserar inom kort tid, medan en lysogen infektion som en långsam spridning och där det virala DNA:t inkoperas och gömmer sig i ärvsmassan av värdcellen på grund av olika miljöförhållanden (stress). Jag antar nu då att "latent infektion" är antingen synonymt till lysogen infektion, eller bara att det beskriver själva delprocessen för hur virala DNA:t "gömmer sig" vid en lysogen infektion och då en lysogen infektion beskriver både inkoperingen och lysis/exocytos av nya viruspartiklar, samt som andra delprocesser. 

mag1 9478
Postad: 26 aug 2023 17:26

Bra att du skrev igen, såg när jag läser igen att jag använde det andra begreppet. Det finns lite olika termer beroende på om viruset infekterar bakterier eller andra celler. Jag svarade med begreppet latent infektion, som hör hemma i infektioner av celler från högre organismer, som oss t.ex.

Virusets DNA ärvs vidare på i princip samma vis under den lysogena cykeln (bakteriofager) och under den latenta fasen (virus som infekterar eukaryoter). Men det finns lite olika termer beroende på vilken organism/cell man diskuterar.

Den lytiska cykeln finns dock både hos bakteriofager och andra celler. Men i t.ex. våra celler kan även nya viruspartiklar bildas, och frisättas från den infekterade cellen - utan att cellen lyserar.

Svara
Close