Lyftkraft
1. p = rå*g*h ger lyftkraften p i en vätska med densiteten rå
om man säger att trycket är större på undersidan än ovansidan av ett nedsänkt föremål - räknar man alltså h (för att få p så stor som möjligt) med 0 vid ytan och h ökar neråt i vätskan?
2. Men när boken kommer till lyftkraften så tappar den bort mig.
Jag ser formeln
delta p = rå*g*delta h
för skillnaden i vätsketrycket undersidan jämfört med ovansidan på ett nedsänkt föremål.
Och senare att F (lyftkraft) = delta p * A
(där jag antar att A är bottenarean av det nedsänkta föremålet)
Men varför tar man inte bara:
F = p (trycket på undersidan) * A?
3. Vidare fortsätter de:
F = delta p * A = rå*g*delta h * A = rå*g*V = m(massan av väskan) * g
där jag inte förstår de olika "lika med" stegen - och inte heller vilken massa de syftar på i sista liknelsen
Välkommen till Pluggakuten!
1. Ja, det verkar renklast, men det skulle fungera att räkna h = 0 på botten också, eller på något annat sätt.
2. För att du vill ha fram (skillnaden i vätsketrycket undersidan jämfört med ovansidan) * A. Om du bara tar F = p (trycket på undersidan) * A så stämmer det om p(ovansidan) = 0, d v s föremålet räcker upp till ytan.
3.Det står ju att m är "(massan av väskan)".
Kraften = tryckskillnaden tvärsnittsarean = densiteten g höjdskillnaden tvärsnittsarean = densiteten g volymen = vätskans massa g, eftersom kraften är lika med tryckskillnaden gånger tvärsnittsarean, och eftersom tryckskillnaden är lika med vätskans densitet gånger gravitationen gånger höjdskillnaden, och eftersom höjdskillnaden gånger tvärsnittsarean är volymen, och eftersom volymen gånger densiteten är vätskans massa.
Tack :)
----
Börjar med att fråga:
2. Nej, jag förstår inte varför man vill ha fram skillnaden i vätsketrycket undersida jämfört med ovansida. Eller är detta - på min nivå - bara något jag ska lära mig, att lyftkraften "helt enkelt" beräknas såhär på ett föremål?
Jag menar att jag är medveten om att vissa saker bara är sådant att lära sig - andra saker bör man se till man fattar helt.
Om du har ett föremål som är helt nersänkt i vatten, så finns det ett vätsketryck på översidan(som beror på hur tjockt vätskelagret där är) och ett annat, högre vätsketryck på undersidan (eftersom det är ett tjockare vätskelager där. Bortse från att det är något ivägen just där ditt föremål är - vätsketrycket är lika högt t ex 3,5 m under vattenytan oberoende av om det finns någonting annat än vatten ovanför eller inte.
Ah, vänta - är det för att man har visserligen ett tryck x på undersidan. MEN y som trycker ner ovanifrån minskar effektiviteten av x från undersidan.
Vätsketrycket x används ju för att beräkna lyftkraften genom F = p * A - men om någon trycker neråt så motverkas lyftkraften av något ovanifrån så därför måste man använda delta p?
Vet inte om hur jag menar är så klart, men om någon kan förstå - verkar jag tänka rätt?
Om du menar det som jag tror att du menar, så tänker du rätt. Det är förstås tänkbart att du menar något helt annat än det som jag tolkar det som.
Jag tror jag förstått det jag behöver just nu - kan fråga läraren senare, när man kan diskutera face to face. Tack!